I mitt arbete som musiklärare i både skola och kulturskola har jag träffat barn som har autism. Dessa möten gjorde mig intresserad av undervisning och autism. Den här uppsatsen beskriver därför mitt möte med ett barn med autism som jag undervisar i viola. Syftet med detta arbete är att belysa undervisning i viola med elever som har autism. Forskningsfrågorna är: Vilka utmaningar möts jag av i undervisningen med ett barn med autism och hur påverkas mina metodiska val av det som sker samt vilka reflektioner gör jag som lärare över det som sker? Uppsatsen utgörs av en fallstudie baserad på loggboksanteckningar. I resultatet presenteras följande teman: Motstånd, fantasti och initiativ. Min förhoppning är att uppsatsen kan inspirera andra musiklärare till goda musikaliska möten elever med autism.

Jag ville undersöka om mindfulnessträning kan påverka musikalisk prestationsångest i övningssituation, och i så fall hur. Min metod gick ut på att börja föra loggbok över min musikaliska prestationsångest för att skapa en bild av var jag befann mig innan påbörjad mindfulnessträning, och sedan börja mindfulnessträna och fortsätta föra loggbok. Jag gjorde även videoinspelningar för att tydligare kunna se de musikaliska konsekvenserna. Jag anser att resultatet visar på att mindfulnessträning i mitt fall gav en positiv effekt framför allt på så sätt att jag blev mer medveten om min prestationsångest och kunde hitta sätt att musicera utanför de oroskänslor eller tankar som uppstod i mig.

<p>Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: •   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer • filmning av eleverna • förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.    Trots att det inte var vanligt att använda olika medier i undervisningen bland mina respondenter, såg de positivt på videofilm som hjälpmedel. Men det fanns också en rädsla för att mötet mellan lärare och elever skulle kunna upphöra. Det var svårt att se ett samband mellan lärarnas repertoar/metodik och användandet av videofilm. Både lärare och läromedels-förlag trodde att det var en generationsfråga och att användandet av multimedia i undervis-ningen kommer att öka inom de närmaste åren.</p> / <p>This study is about how video films are used in teaching. By video film, I am referring to TV, DVD, VHS and film clips from the Internet or other sources. I imagined three areas of usage in which video films could be used for educational purposes: • video films for the students to bring home to assist with their practising, for example a tutorial video • filming the students • showing skilful musicians I made nine interviews to discover different string teachers’ thoughts and experiences of the medium, and their student’s reactions. I also wanted to know the demand for tutorial videos among string teachers and contacted producers and distributors.   Though media wasn’t frequently used in teaching among my respondents, they saw video films as a helpful aid. But there was also a fear that the interaction between teachers and students would disappear. It was hard to see a connection between teachers’ different repertoire and methods, and their use of video film. Teachers, and companies that produce teaching media, believed that the use of multimedia in education was indicative of the generation, and that we could expect an increase of multimedia use in teaching.</p>

Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: •   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer • filmning av eleverna • förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.    Trots att det inte var vanligt att använda olika medier i undervisningen bland mina respondenter, såg de positivt på videofilm som hjälpmedel. Men det fanns också en rädsla för att mötet mellan lärare och elever skulle kunna upphöra. Det var svårt att se ett samband mellan lärarnas repertoar/metodik och användandet av videofilm. Både lärare och läromedels-förlag trodde att det var en generationsfråga och att användandet av multimedia i undervis-ningen kommer att öka inom de närmaste åren. / This study is about how video films are used in teaching. By video film, I am referring to TV, DVD, VHS and film clips from the Internet or other sources. I imagined three areas of usage in which video films could be used for educational purposes: • video films for the students to bring home to assist with their practising, for example a tutorial video • filming the students • showing skilful musicians I made nine interviews to discover different string teachers’ thoughts and experiences of the medium, and their student’s reactions. I also wanted to know the demand for tutorial videos among string teachers and contacted producers and distributors.   Though media wasn’t frequently used in teaching among my respondents, they saw video films as a helpful aid. But there was also a fear that the interaction between teachers and students would disappear. It was hard to see a connection between teachers’ different repertoire and methods, and their use of video film. Teachers, and companies that produce teaching media, believed that the use of multimedia in education was indicative of the generation, and that we could expect an increase of multimedia use in teaching.

Undersökningar visar att antalet instrumentelever på kulturskolor i Sverige har minskat markant de senaste decennierna (Hübner2002). Den största minskningen förefaller gälla blås- och stråkinstrument. Syftet med denna undersökning är att försöka hitta tänkbara orsaker till den minskade populariteten hos dessa instrument. Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med före detta musikskoleelever, samt verksamma lärare på musikskolor. I resultatet nämns bland annat vikten av ensemblespel och musiken som ett socialt sammanhang, samt vikten av genrebredd i musiklärares undervisning. Diskussionen kretsar kring frågor om hur lärare kan arbeta för att öka populariteten för stråk- och blåsinstrument.

The question of this degree project is to investigate whether it is possible to convert one art form to another. The thesis has been about converting the art of painting into music. French post-impressionism has been transformed into contemporary chamber music. Setup The degree project “Toner i dubbel bemärkelse” (Tones in two Senses) is about the saxophonist and clarinettist Robert Nevén’s research on his experiences with synaesthesia, and how this has inspired him to compose music for an ensemble consisting of both improvisational and classical musicians. Synaesthesia is a neurological condition where one sensory impression triggers another. A common form of synaesthesia is when reading certain letters and/or numbers makes the synaesthete perceive specific colours. The person in question either sees the colour in front of the eyes, or imagines it in the head. Implementation Nevén believes he experiences synaesthesia to a certain extent, and in his case, it is as follows: Often when he plays a certain note it triggers the visual cortex so that he thinks of a specific colour. This has led to the idea of taking this the other way around for compositional inspiration purposes: Nevén has extracted the colours from five paintings of French post-impressionist painter Paul Gauguin, turned these colours into the musical pitches he associates them with, and written one composition for each painting’s tone material respectively. The five paintings are: Blue Trees Spirit of the Dead Watching (Manaò tupapaú) Redheaded Woman and Sunflowers The Loss of Virginity (Awakening of Spring) The Sorcerer of Hiva Oa (Marquesan Man in the Red Cape) In one composition, the musical form and instrumentation are derived directly from the painting. In others, the tone material is assembled more freely based upon different compositional concepts. The music was presented in concert at The Royal College of Music in Stockholm at March 20th, 2018. Conclusion The conversion of paintings to music is possible, but it requires a format so that the result faithfully follows the original. In this case, the format consisted of keeping the composition within the framework of a painting’s given tone material as much as possible. / <p><strong>Kompositör:</strong></p><p>Robert Nevén</p><p></p><p><strong>Repertoar:</strong></p><p>1) <em>Blue Trees</em></p><p>2) <em>Redheaded Woman and Sunflowers</em></p><p>3) <em>The Sorcerer of Hiva Oa (Marquesan Man in the Red Cape)</em></p><p>4) <em>Spirit of the Dead Watching (Manaò tupapaú)</em></p><p>5) <em>The Loss of Virginity (Awakening of Spring)</em></p><p></p><p><strong>Medverkande musiker:</strong></p><p>Robert Nevén - klarinett &amp; tenorsaxofon</p><p>Zaida Ponthin - violin</p><p>Oscar Edin - violin</p><p>Ragnhild Kvist - viola</p><p>Johannes Rydén - cello</p><p>Jonas Grumstedt - kontrabas</p><p>Kim Sundell - elgitarr</p><p>Rui Hallvares Andrade Paes - piano</p>

Studiens syfte är att undersöka vad stråkpedagoger har för attityd och syn på begreppet genrebredd samt hur detta kan relateras till undervisning på musik- och kulturskola. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi. För att undersöka detta har fokusgrupper använts som metod där stråkpedagoger inom musik- och kulturskolor har fått diskutera sina synsätt på genrebredd. Gruppsamtalen spelades in med både ljud och bild för att sedan transkriberas. Transkriptionerna analyserades med diskursanalys för att urskilja vilka tolkningsrepertoarer som framträder i samtalen. I resultatdelen beskrivs de olika tolkningsrepertoarerna som framträtt. Stråkpedagogerna ger utlopp för en variation av tolkningsrepertoarer som presenteras genom två huvudteman: Genrebredd som beroende av flera faktorer samt Genrebredd i undervisningen. Vissa av tolkningsrepertoarerna är kontrasterande mot varandra och vissa innefattar variationer inom dem själva. De mest förekommande synsätten hos lärarna är enligt resultatet, att genrebredd beror mycket på deras egen bakgrund, samt att genrebredd ses som ett verktyg för att möta eleven. Samtliga lärare ger dock uttryck för en tolkningsrepertoar där genrebredd ses som ett viktigt arbete. I diskussionen lyfts resultatets mest framträdande tolkningsrepertoarer för att diskuteras i relation med tidigare presenterad litteratur och forskning samt till det teoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to examine string teachers’ attitudes and views towards the term genre width and how this could be related to string education in Swedish community school of music. The theoretical framework of the study is discourse psychology. To examine this, focus groups were used as method where string teachers within Swedish Community Schools of music has discussed their point of views on genre width. The conversations were recorded by video and audio to later be transcribed. The transcriptions were analyzed with discourse analysis to distinguish the various interpretative repertoires. The string teachers provide an outlet for a variety of interpretative repertoires, which is presented in two main themes: Genre as dependent of several factors and genre in teaching context. Some of the interpretative repertoires are contrasting to one another and some includes variations within themselves. The most occurring of the teachers’ views seems to be that to broadening the genre, are dependent on their own background, and that it is looked upon as a tool for meeting the student. All teachers express an interpretative repertoire where genre width, is looked upon as an important work. In the discussion, the most highlighted interpretative repertoires of the results are being related to previous research and presented literature and to the theoretical perspective.

I den här texten reflekterar jag kring hur erfarenheter av motstånd kan påverka min musik samt hur motstånd kan användas som verktyg i en skapandeprocess. Skapande är för mig motstånd, samt att göra motstånd. Motstånd kan här betyda tyngd och tryck, men verkar också som kraft och energi. Motstånd i den här texten är rörelser. Motstånd som håller emot, som trycker ned, som ger frustration och tyngd men också det motstånd som ger styrka och en sorts vild, ilsken glädje. Motståndskraft är avbrytande. Motstånd kan vara erfarenheter av förtryck, erfarenheter som sätter sig i kroppen. Motstånd ger kraft, och motstånd är närhet. Mitt konstnärliga examensprojekt har varit att komponera för en stråktrio, där jag undersökt intimiteten och den kroppsliga närheten i instrumentens klangkroppar samt mellan musikerna. Som en ingång till detta ämne skriver jag om motstånd, ett uttryck som finns i min musik och som även är ett perspektiv jag använder mig av i min skapandeprocess. För mig är det ordlösheten i det kroppsliga som fascinerar mig, det som intellektet inte kan formulera. Och i kroppen finns lyssnandet. Det är kroppens kunskap som vill uttrycka sig i musiken. Till grund för denna text ligger stycket ​Vridna, Vågsång​ som uruppfördes av Julija Morgan (violin), Tove Bagge (viola) och Hanna Cronhjort (kontrabas) den 16 april 2016. Under fem hela helger (från oktober 2015 till mars 2016) har vi provat idéer, improviserat, repeterat samt diskuterat motstånd, lyssnande och rum utifrån vad jag i denna text undersöker. / <p><strong>Bilagor:</strong></p><p>Bilaga 1 – Partitur: ​'Vridna, Vågsång' – Lo Kristenson</p><p>Bilaga 2 – Ljudinspelning från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016. Uruppförande av Julija Morgan, Tove Bagge och Hanna Cronhjort.Durata: 30 minLjudmaterial i CD-format finns bifogad tillsammans text på Kungliga Musikhögskolans Bibliotek. Inspelning går även att lyssna på här:https://soundcloud.com/lo-kristenson</p><p>Bilaga 3 – Programblad från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016.</p>

No description available.