<p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>medverkande: Erik Lanninger, piano</p><p>Bilaga: 1 CD</p>

Det här examensarbetet tar upp Suzukiundervisning på klarinett. Syfte var att få fördjupad kunskap i varför klarinett inte är ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar på det gynnsamma i att inhämta kunskap i unga år. Tidig start är en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga år? Det finns en stor mängd litteratur som berör Suzukiundervisning på olika sätt. Forskning har också gjorts om instrumentalundervisning. Ytterst lite litteratur berör klarinett och Suzukiundervisning tillsammans.Det senaste instrumentet som introducerats som officiellt Suzukiinstrument är trumpeten. Detta arbete har gjorts av Ann-Marie Sundberg. Hennes arbete inspirerade mig till att skriva denna uppsats.Min undersökning är en triangulär undersökning. Jag har valt att fokusera på den kvalitativa intervjun som metod men samtal och observationer har också varit viktiga för min undersökning. I delstudie 1 besökte jag, gjorde observationer hos och förde samtal med lärare, pedagoger och musiker som på olika sätt är insatta i ämnet. Delstudie 2 bestod av en intervju med en klarinettpedagog. Enligt min undersökning är denna informant den som genom sin undervisning och sitt arbete har kommit närmast min frågeställning.Efter sammanställning och analys av det insamlade materialet har jag kommit fram till följande: resultatet visar att det inte finns ett enhetligt svar på min fråga då svaren från informanterna inte samstämmer.

ABSTRACT Examensarbete inom lärarutbildningen Titel: “Spänningen är vår värsta fiende” – en kvalitativ studie om hur klarinett- och saxofonlärare arbetar med ergonomi. Title in English: “The tension is our greatest obstacle” -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics. Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund. Termin: Ht 2013. Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet. Handledare: Johanna Österling Brunström. Examinator:Christer Bouij.

I detta arbete var syftet att söka förståelse för hur klarinettister på en professionell nivå förhåller sig till klangideal beroende på genretillhörighet. Främst har jag jämfört skillnaderna mellan klassiskt och jazz och de yttre faktorernas påverkan på klang. I detta fall innefattas de yttre faktorerna av klarinettens historia och utveckling, hur genreideal och personligt uttryck samverkar, samt vilken inverkan instrumentets olika delar har på klang. Två grupper om tre och fyra personer har deltagit i en enkätundersökning med öppna fokuserade frågor om klang och klangideal samt en klingande del med fyra exempel. I den fick respondenterna lyssna på olika versioner av samma stycke där de skulle beskriva den klangvariation som uppträdde enligt en graderad skala från Gridleys undersökning om klangfärg. Enkätundersökningen lade grund för den fokuserade gruppintervju som följde. Gruppernas resultat visade att den klassiska genren har mer tydliga klangideal medan jazzens är mer svårdefinierade då den innefattas av många undergenrer som påminner om varandra. Studien visar flera skillnader mellan genrerna när det kommer till val av instrument och dess betydelse för klangen samt hur ett genreideal kan påverka ett personligt uttryck. Förhoppningen är att musiker och pedagoger ska kunna tillämpa den teoretiska kunskap som undersökningen genererade praktiskt och på så vis kunna utöka sin genrebredd.

<p>Nordic Mashup - komp. och arr. av Magnus Holmander</p><p>klarinett: Magnus Holmander</p><p>piano: Alfredo Salvador</p>

I detta arbete utforskas interpretation av västerländsk konstmusik, och olika utgångspunkter och tankesätt kring detta. I studien undersöks Johannes Brahms sonat i Ess dur för klarinett och piano (Op. 120, No. 2). Syftet var att ta upp och gräva djupare i aspekter såsom tidstroget framförande, kompositörens intentioner och eget uttryck för att kunna utveckla och förstå sin egen tolkning så mycket som möjligt. Sonaten har undersökts på två sätt. Dels presenteras en analys av första satsen, med fokus på motiv och teman och hur dessa förhåller sig till bl.a. harmoniken, samt en diskussion om huruvida musiken är i sen stil, alltså stildrag som brukar vara gemensamma för konstnärers sista verk. Det andra sättet sonaten har undersökts på är genom intervjuer med musiker om hur de tänker när de tolkar det här stycket. Studiens resultat påvisar att den djupare förståelse som en musikalisk analys medför innebär att jag som musiker kan fatta snabbare och mer motiverade beslut i min interpretation. Genom att sätta mig in i kompositörens liv och mående utvecklades en djupare känsla för stycket och en vilja att uttrycka något som känns rätt.

Jag har valt att skriva om Brahms f-moll-sonat eftersom det är den sortens musik som berör mig mest inombords. Jag fastnade för musik för soloviola redan som liten. Detta verk är ett av de främsta och mest spelade verken för viola vilket gör att det blir en viktig del i violarepertoaren. Brahms levde mellan 1833 och 1897, förhållandena var annorlunda då jämfört med nu vilket medför att stycket lät annorlunda då mot vad det gör nu på moderna instrument och strängar. Jag har försökt efterforska hur nära man kan komma originaluppförandet och dåtidens klangideal och teknik. Detta verk skrevs först för klarinett men strax därefter gjorde Brahms en alternativ violaversion och jag har tittat på några skillnader mellan versionerna. Jag har också jämfört olika moderna utgåvor och provat att spela på sensträngar för att få en känsla av hur det egentligen kan ha känts och låtit med mer tidstroget material än moderna strängar.