Zugl.: Berlin, Techn. Univ., Diss., 2008

No description available.

Universit́e und Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 2001--Paris. / Parallelt.: La poétique sémiophone. Text franz.

Detta är en undersökning om hur fingersättningar på den klassiska gitarren påverkar ett musikaliskt resultat, med särskilt fokus på klang och interpretation. Jag har fingersatt ett stycke på två kontrasterande sätt och jämfört det klingande resultatet. Skillnaden mellan fingersättningarna var påtalande. Jag upptäckte att jag i regel föredrar fingersättningar som underlättar mitt spel mekaniskt över fingersättningar som offrar teknisk bekvämlighet för klanglig vinst, med vissa undantag där musiken tjänar på mer uttrycksfullt spel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sound och klang kan vara ett fokus i elgitarrundervisning, hur elever upplever detta samt hur detta kan ställas i relation till deras åsikter och tankar om sound och klang. Arbetet har utgått ifrån dessa frågeställningar:- Vilka utmaningar och möjligheter följer med att undervisa i elgitarr med fokus på sound och klang?- Hur uppfattar elever sound och klangs relevans i gitarrundervisning? Tre deltagare fick två lektioner vardera där den första lektionen koncentrerade sig på det ljudtekniska inom elgitarr – gitarrens inställningar samt elgitarrförstärkarens inställningar och hur det låter. Lektion två hade fokus på klang och det speltekniska där hur och var en spelar på gitarren stod i fokus för att deltagarna skulle få uppleva skillnader i hur det låter. Datainsamlingen bestod av ljudupptagningar av båda lektionstillfällena och kvalitativa intervjuer som fördes i både semi- och ostrukturerad form med respondenterna som sedan sammanställdes utifrån tre teman: Tankar om sound, tankar om klang och upplevelse av undervisning. Resultatet tyder på att respondenterna anser att sound och klang på elgitarr eller andra instrument generellt ska komma efter färdighetsövning, alltså spela rätt toner och rytmer. Resultatet visar dock att respondenterna tycker att klang och sound är av vikt när de pratar om sitt huvudinstrument men gör inte samma distinkta koppling till elgitarr och de lektioner de haft. Resultatet visar även att respondenterna ser elgitarren som ett självständigt instrument och förstärkaren som ett enskilt tillbehör eller verktyg och inte som en del av instrumentet som helhet. Eftersom deltagarna har erfarenhet av traditionell instrumentalundervisning hade de önskat mer spelande även om de tyckte att fokuset på sound var en intressant och nytän-kande idé för elgitarrundervisning.

I detta arbete var syftet att söka förståelse för hur klarinettister på en professionell nivå förhåller sig till klangideal beroende på genretillhörighet. Främst har jag jämfört skillnaderna mellan klassiskt och jazz och de yttre faktorernas påverkan på klang. I detta fall innefattas de yttre faktorerna av klarinettens historia och utveckling, hur genreideal och personligt uttryck samverkar, samt vilken inverkan instrumentets olika delar har på klang. Två grupper om tre och fyra personer har deltagit i en enkätundersökning med öppna fokuserade frågor om klang och klangideal samt en klingande del med fyra exempel. I den fick respondenterna lyssna på olika versioner av samma stycke där de skulle beskriva den klangvariation som uppträdde enligt en graderad skala från Gridleys undersökning om klangfärg. Enkätundersökningen lade grund för den fokuserade gruppintervju som följde. Gruppernas resultat visade att den klassiska genren har mer tydliga klangideal medan jazzens är mer svårdefinierade då den innefattas av många undergenrer som påminner om varandra. Studien visar flera skillnader mellan genrerna när det kommer till val av instrument och dess betydelse för klangen samt hur ett genreideal kan påverka ett personligt uttryck. Förhoppningen är att musiker och pedagoger ska kunna tillämpa den teoretiska kunskap som undersökningen genererade praktiskt och på så vis kunna utöka sin genrebredd.

No description available.

I det här arbetet undersöker jag hur min embouchure och klang i flöjtspelet utvecklas genom att utöver min dagliga övning på flöjten lägga in spel på piccola och altflöjt. För att dokumentera utvecklingen gjordes två ljudinspelningar där jag spelar Sergei Prokofievs Sonat för flöjt och piano på flöjt. Den första ljudinspelningen gjordes i början av arbetet och den andra i slutet av arbetet. Mellan inspelningarna lade jag in olika långa set och följder av de olika instrumenten för att embouchuren skulle utmanas så mycket som möjligt. Resultatet av arbetet är att embouchuren blivit mer flexibel och uthållig vilket gjort att klangen är mer öppen och klar.

No description available.

As with any sensory input, music might be expected to incorporate the processing of information about the safety of the environment. Little research has been done on how such processing has evolved and how different kinds of sounds may affect the experience of certain environments. In this article, we investigate if music, as a form of auditory information, can trigger the experience of safety. We hypothesized that (1) there should be an optimal, subjectively preferred degree of information density of musical sounds, at which safety-related information can be processed optimally; (2) any deviation from the optimum, that is, both higher and lower levels of information density, should elicit experiences of higher stress and danger; and (3) in general, sonic scenarios with music should reduce experiences of stress and danger more than other scenarios. In Experiment 1, the information density of short music-like rhythmic stimuli was manipulated via their tempo. In an initial session, listeners adjusted the tempo of the stimuli to what they deemed an appropriate tempo. In an ensuing session, the same listeners judged their experienced stress and danger in response to the same stimuli, as well as stimuli exhibiting tempo variants. Results are consistent with the existence of an optimum information density for a given rhythm; the preferred tempo decreased for increasingly complex rhythms. The hypothesis that any deviation from the optimum would lead to experiences of higher stress and danger was only partly fit by the data. In Experiment 2, listeners should indicate their experience of stress and danger in response to different sonic scenarios: music, natural sounds, and silence. As expected, the music scenarios were associated with lowest stress and danger whereas both natural sounds and silence resulted in higher stress and danger. Overall, the results largely fit the hypothesis that music seemingly carries safety-related information about the environment.