Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

The present work was an attempt to examine the impact of politicians ́ and music teachers ́ habitus respectively on their practice in the field of swedish community music- and cultural schools. The perspective was borrowed from the french sociologist Pierre Bourdieu whose terminology includes the concepts of field, habitus and cultural capital (resources). Though there are many agents in the field restrictions were made to the two mentioned above to be examined and interviewed. Likewise restrictions were made concerning the cathegories of capital (resources) that were investigated. Among these habitus/taste was chosen as the most interesting one since it deals with values. The issues called “actual questions” were the changing preferences with the pupils, the impact of media, the power of politicians, the turning of music schools into cultural schools, the cooperation with common schools and the possibilities for pupils with functional disorders. In addition value related issues were examined such as cultural wiews, democracy and the question wether music is regerded as a goal in itself or as a means for reaching other goals. Four politicians were interviewed and also a representative from the headmasters national organisation SMoK. Material from five previous interviews with music teachers made in an earlier work by the author was used. Conclusions were drawn and questions were raised related to twenty three subjects generated from three central questions for research. One major conclusion was that politicians tend to form progressive and demanding tasks for the music-/cultural schools according to the concept of Culture for all not knowing what the consequences may be for the music teachers pedagogic approach. Thus the politicians seem to regard the music teachers as a resource for something they are not a resource for today. This can partly be explained through differencies in habitus. Both politicians and music teachers would benefit from gaining more and deeper knowledge about the functions of music and for what goals on the individual- group- and society levels music can be used a tool or a veichle. / <p>Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)</p>

C-uppsats 15 hp. Musiklärarexamen

Vår undersökning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med förberedande musikundervisning och hur förberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har undersökt vilka mål skolorna har för verksamheten, samt vad de anser vara förberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer. Vi har utgått ifrån skolornas egna definitioner av sina förberedande verksamheter och jämfört dem.I detta arbete har vi utgått från den förberedande undervisning för barn i tidigare åldrar som förr ofta kallades FU. Vi har undersökt hur några skolor har valt att organisera sin förberedande musikundervisning förr och nu. Med förberedande undervisning har vi avsett en avgränsad kurs eller verksamhet, skild från ”vanlig” ämnesundervisning. Själva begreppet FU – Förberedande undervisning förekommer under framförallt 1970-talet, men det finns i viss mån representerat även idag. Nu finns många varianter, med eller utan förberedande syften, men ofta med en vilja att ge eleverna en bred ingång till musicerande.Gemensamt för alla dessa verksamheter är pedagogik och metodik för små elevers första möte med musikundervisning, med ett stoff där rörelse, röst och grundläggande instrumentspel integreras. Förr ingick ofta spel på blockflöjt. Vi intresserade oss för perspektivet av en kulturskoleledares syn på denna första undervisningsform eftersom det kan spegla en syn på musicerande och kulturuttryck i stort.

Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för vad teaterlärares pedagogiska arbete med en teaterföreställning, utifrån ett mediespecifikt lärande, innebär inom kulturskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts: Hur kan teaterlärares arbete med en föreställning beskrivas? Hur kan teaterlärares roll i arbetet med en föreställning beskrivas? Ansatsen i studien är inspirerad av etnografi och fältforskning. Två teaterlärare inom kulturskolan följdes i arbetet med en teaterföreställning. Deltagande observation och intervjuer är de huvudsakliga datainsamlingsmetoderna. Vid observationerna fördes fältanteckningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Analys av datamaterialet gjordes genom att gruppera och sortera materialet i teman. Uppsatsen bidrar med en ökad förståelse för vad teaterlärares pedagogiska arbete med en teaterföreställning, utifrån ett mediespecifikt lärande, innebär inom kulturskolan genom att beskriva teaterlärares arbete och roll i det arbetet. I resultatet blir två riktningar tydliga i teaterlärares arbete med en teaterföreställning. Dels en riktning mot lärande och dels en mot skapande. I arbetet med elevers lärande och skapande i föreställningsarbetet är lärarna i sin roll både medskapande och intar en ledarfunktion. Lärarna arbetar i en teaterkonstnärlig tradition och detta genomsyrar det skapande arbetet. En röd tråd i lärarnas arbete med skapande är att driva föreställningsprocessen framåt och att samspela med eleverna. En framträdande roll har arbetet med att driva idéer och skapa helhet, regiarbete och arbete med en föreställnings olika uttryck. I resultatet framstår att arbetet med lärande har fokus på skådespelarpraktik, att det finns drag av både oförutsägbart och planerat lärande och konstnärliga val blir ett sätt att vidga elevers konstnärliga erfarenhet. Teaterlärarnas roll kan beskrivas som medkonstruktör som kännetecknas av att de är både medskapare och ledare i föreställningsarbetet. Rollen som medkonstruktör tar sig i uttryck i en arbetsledarroll med konstnärliga och pedagogiska dimensioner.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur musikpedagoger på kulturskolan beskriver sin syn på vad och hur eleverna motiveras i undervisningen. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer med fyra kulturskolelärare med olika instrumentinriktningar. Det insamlade materialet tolkades utifrån ett teoretiskt perspektiv grundat i self-determination theory (SDT) med förankring i de grundläggande behov som teorin formulerar som nödvändiga för att motivation ska uppstå. Studiens resultat visar att lärarna i sina beskrivningar av motivation i undervisningen betonar vikten av att eleverna känner social tillhörighet samt ges personligt inflytande på lektionsmaterial och uppmuntran till ett stärkande av tillit till sin egen förmåga.

<p>The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching.</p><p>It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don’t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools. Only 10 % of the consulted schools could give me an answer regarding that. The great falling off of statistics has made it hard to come to any conclusion. One conclusion however that has been drawn is that there is an endless amount of factors involved concerning how long a pupil will stay in the activity of the music- and culture schools.</p>

The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching. It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don’t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools. Only 10 % of the consulted schools could give me an answer regarding that. The great falling off of statistics has made it hard to come to any conclusion. One conclusion however that has been drawn is that there is an endless amount of factors involved concerning how long a pupil will stay in the activity of the music- and culture schools.

Undersökningar visar att antalet instrumentelever på kulturskolor i Sverige har minskat markant de senaste decennierna (Hübner2002). Den största minskningen förefaller gälla blås- och stråkinstrument. Syftet med denna undersökning är att försöka hitta tänkbara orsaker till den minskade populariteten hos dessa instrument. Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med före detta musikskoleelever, samt verksamma lärare på musikskolor. I resultatet nämns bland annat vikten av ensemblespel och musiken som ett socialt sammanhang, samt vikten av genrebredd i musiklärares undervisning. Diskussionen kretsar kring frågor om hur lärare kan arbeta för att öka populariteten för stråk- och blåsinstrument.

This is a study that looks at the teaching process of making a dance show within the Community School of Arts from a posthumanist perspective. How does the matter the students meet and the dance teacher uses make a difference? My interest in this question came to grow from my dance related work in a pre-school context where matter is given importance in relation to how children gets possibilities to experience and learn. The research material for this study, however, was generated from the Community School of Arts in Stockholm. The study identifies the matter that is making a difference for the dance teaching and learning in a process towards making a dance show at the Community School of Arts of Stockholm. The matter of importance identified was connected to the subject areas Body, Music/Sound, Clothes, Light and Space. The study investigates and articulates performative force between human and non-human matter, and further how the students and the dance teacher perceive this performative force. The study discusses how dance teaching and learning can benefit from a more reflective use of matter. In connection to the posthumanist approach the study takes a stand for, I argue that knowledge-making in the Community School of Arts can be seen from a rhizomatic perspective. That implies that learning the arts at the Community School of Arts can give students the opportunity to experience art from their different points of interest. To actively acknowledge the performative force of the different material matter involved in the process of creating a dance show, give students a way to develop dance joy. I argue that a more reflective and conscious use of matter can positively transform the dance teaching and learning of today. In a wider perspective the matter of matter in dance teaching and learning is a question that fosters environmental consciousness building on the sense that we share and are part of the same world, where matter matters.