Diss. Umeå : Umeå universitet, 2010.

No description available.

Momentet dans i skolan har förändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att, utifrån elever och lärares perspektiv, undersöka i vilken utsträckning dans förekommer i skolan. Dessutom är syftet att se elever och lärares syn på dans i skolan och på fritiden. Undersökningsgruppen som låg till grund för resultatet var 150 elever i år 9 och sex lärare i idrott och hälsa. Metoderna i studien var enkätundersökning och intervjuundersökning. Resultatet visar att eleverna och lärarna i idrott och hälsa är eniga om vilka danser som förekommer, men har olika åsikter om hur ofta dans finns med i undervisningen. Eleverna och lärarna har tillräckliga kunskaper i dans i skolan, men eleverna anser inte att de kunskaper de får i undervisningen är till någon nytta på fritiden. Lärarna hävdar att deras kunskaper är tillräckliga för att utöva dans på fritiden. Resultatet visar att majoriteten av lärarna bedömer sina elevers kunskaper likvärdigt. Både eleverna och lärarna är positivt inställda till dans i skolan och på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att dansundervisningen är rolig och lätt och lärarna anser att det finns stora möjligheter med dans, men det är svårt att få med sig alla eleverna. Sökord: dans, dansundervisning, idrott och hälsa, inställning.

<p>Momentet dans i skolan har förändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att, utifrån elever och lärares perspektiv, undersöka i vilken utsträckning dans förekommer i skolan. Dessutom är syftet att se elever och lärares syn på dans i skolan och på fritiden. Undersökningsgruppen som låg till grund för resultatet var 150 elever i år 9 och sex lärare i idrott och hälsa. Metoderna i studien var enkätundersökning och intervjuundersökning. Resultatet visar att eleverna och lärarna i idrott och hälsa är eniga om vilka danser som förekommer, men har olika åsikter om hur ofta dans finns med i undervisningen. Eleverna och lärarna har tillräckliga kunskaper i dans i skolan, men eleverna anser inte att de kunskaper de får i undervisningen är till någon nytta på fritiden. Lärarna hävdar att deras kunskaper är tillräckliga för att utöva dans på fritiden. Resultatet visar att majoriteten av lärarna bedömer sina elevers kunskaper likvärdigt. Både eleverna och lärarna är positivt inställda till dans i skolan och på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att dansundervisningen är rolig och lätt och lärarna anser att det finns stora möjligheter med dans, men det är svårt att få med sig alla eleverna.</p><p>Sökord: dans, dansundervisning, idrott och hälsa, inställning.</p>

Studiens syfte är att se hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan definierar begreppet dans, hur deras inställning och kunskap till dans ser ut och hur de organiserar dansundervisningen. Studien bygger på följande frågeställningar: ·         Hur definierar lärare i idrott och hälsa i grundskolan begreppet dans? ·         Vilka kunskaper och inställning har lärare i idrott och hälsa i grundskolan till dans? ·         Hur organiserar lärare i idrott och hälsa i grundskolan dansundervisningen? Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra olika lärare från tre olika grundskolor från mindre samhällen har deltagit i studien. Intervjuerna är sedan analyserade med hjälp ut av läroplansteorin och ramfaktorteorin.   Resultatet visar att lärarna använder begreppet rörelser till musik för att definiera begreppet dans. Flertalet anser att målet med dansundervisningen är att eleverna socialt ska kunna delta i dans. Samtliga lärare är nu positivt inställda till dans även om de anser att de har vissa brister inom främst moderna danser. Tidigare studier har visat att idrottslärarutbildningen har för lite fokus vad gäller de kunskapskrav som eleverna ska uppnå och detta har även min studie påvisat.

Det övergripande syftet med studien är att beskriva en lärares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lärarens kommunikation ut, hur kan den förstås och vilka konsekvenser kan den få för elevernas lärande? I uppsatsen används begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrågorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution där de historiskt formade traditionerna och normerna sätter ramarna för danspedagogens kommunikation. Drygt två minuters videospelad tid transkriberades av en danslektionssituation, med fokus på danspedagogens handlingar och verbala yttranden. De transkriberade handlingarna och yttrandena analyserades därefter som text, där både tal, ljud, rörelser, mimik och gester var analysobjekt. Analysbegreppen plockades ur Rostvalls och Wests (2001) avhandling Interaktion och kunskapsutveckling: en studie av frivillig musikundervisning, där jag har utvecklat analysbegreppen i relation till området jag studerat i en abduktiv analys. Den vanligaste kommunikationen var instruerande handlingar och yttranden där danspedagogen på olika sätt förevisar och instruerar danseleverna i vad de ska göra. Vid tillfällen då danspedagogen på något sätt vill förvissa sig om att danseleverna hänger med i övningen eller vill skapa kontakt föredras den handlingsmässiga kommunikationen framför den verbala. Ett vanligt kommunikationssätt var alltså prövande/sökande handlingar med social fokus, där bland annat elevernas behov av hjälp uppmärksammas, vilket kan ha positiva effekter på elevernas möjligheter att lära. Ur undersökningsmaterialet framvaskades också strategiskt språk- respektive handlingsbruk som innebär ett bekräftande eller befästande av danspedagogens rollfunktion på danslektionen, ett kommunikationssätt som visar på att det är danspedagogen som alltså bestämmer när, var, hur och vad på lektionen. Analyserande och problematiserande yttranden i form av längre sammanhängande feedback och förklaringar återfanns inte i de studerade sekvenserna. Detta kan påverka elevens verbala reflektion och även förståelse i situationen. Emotionella och expressiva handlingar och yttranden förekom sparsamt. Vidare har de olika dansinriktningarna med olika stil- och teknikskolor eventuellt gjorts till norm för vad som är lämpligt som innehåll i undervisningen vilket alltså kan spegla institutionen dansundervisning. Danspedagogens kommunikation ska förstås med bakgrund av bland annat detta och mästarlärartraditionen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva? Metod Vi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten. Vi ville att varje intervjuperson skulle vara unik för att påträffa särskiljande och eventuellt avvikande företeelser. För att förstå och förklara vårt resultat använde vi ramfaktorteorin som vår teoretiska utgångspunkt.   Resultat Utifrån textanalysen fann vi att kursplanerna från Lgr62 till Lgr80 var detaljerade kring dansundervisningen och dess innehåll till skillnad från Lpo94 som ger skolan och läraren möjlighet att tolka vad dansundervisningen ska innehålla. Resultatet från intervjuerna visade att innehållet i dansundervisningen och mängden dans varierade mellan lärarna, de kvinnliga lärarna hade betydligt mer varierande innehåll och större mängd dans jämfört med de manliga lärarna. De intervjuade lärarna tycker att dans i skolan är viktigt och de känner sig bekväma att undervisa i dans för att de undervisar i de danser som de behärskar. Slutsats Slutsatserna som vi kan dra av studien är att metoder, mängden och innehåll i dansundervisningen är väldigt varierande. Vissa elever kan få väldigt mycket dansundervisning medans andra kan få näst intill obefintlig. Vår studie tyder på att lärarens intresse och kunskap om dans påverkar hur dansundervisningen ser ut. Ännu en slutsats är att hur dans har framskrivits i kursplanerna för idrottsämnet har förändrats över tid.

Aim The aim of this study is to examine how teachers in secondary school work with dance in physical education and which didactic challenges of teaching that appear. The following three questions will help to answer the study’s aim. What and why do teachers choose a specific content in dance? How do teachers work with dance? Which didactic challenges do teachers face in dance practice? Method We have used a qualitative method to be able to answer our aim and questions. Therefore, we have chosen to interview seven physical education teachers who work with dance in secondary school. We used a selection method called the snowball effect. The interview guide had semi structured interview questions to be able to control the conversation with eventually follow-up questions.   Results The study shows that teachers have used the cultural form of dance most of the time, mainly traditional Swedish folk dances, such as “Bugg” and “Waltz”. The teachers felt that they had to motivate more in dancing compared to other fields in the subject, because of old gender stereotypes and norms. The teacher’s interest for dancing, in combination with the student influence and individual adjustment and digital instruments, are important parts to be able to motivate the students for dance practice. The study shows the learning links together with the teachers’ assessment of the students and therefore the students’ grade got in focus instead of the specific learning. The teachers in our study pointed out that it’s in the interaction between teachers and students, and between students where the ability for learning increase the most.   Conclusions The teachers didactic challenges are motivation and driving force for how they choose to work and which content they use in practice. The cultural dance form premiers in practice, while the expressive dance form barely exist based on the subject’s traditions. The teacher needs to be both positive and flexible. Student influence, individual adjustment and digital instruments are leading factors how to motivate students and therefore promote learnings. The learning is interpreted through students’ grades. The learning object is presented as unclear for both teachers and students. / Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i högstadiet arbetar med momentet dans i idrott och hälsa och vilka didaktiska utmaningar som uppstår i undervisningen. Följande tre frågeställningar ska hjälpa till att besvara studiens syfte. Vad och varför väljer lärare ett visst innehåll i dans? Hur arbetar lärare med dans? Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de undervisar i dans? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Därmed har vi valt att intervjua sju stycken idrott och hälsalärare som arbetar med dans på högstadiet. Vi använde oss av urvalsmetoden snöbollseffekten. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att kunna styra samtalet med eventuella följdfrågor.   Resultat Studien visade att lärarna utför mestadels kulturella danser, främst traditionella svenska folkdanser som bugg och vals. Lärarna ansåg att de behövde motivera mer i dans jämfört med andra moment i ämnet, på grund av gamla stereotypa könsmönster och normer. Lärarens intresse för dans, tillsammans med elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel var viktigt för att motivera eleverna till undervisningen. I studien framkommer att lärandet har kopplats samman med lärarnas bedömning, vilket gjort att betyget har hamnat i fokus hos eleverna istället för själva lärandet. Lärarna i vår studie poängterade att det är vid interaktion mellan både lärare och elev, och mellan elever som störst möjlighet till att ett lärande sker.   Slutsats Lärarnas didaktiska utmaningar är motivationen och drivkraften till hur de väljer att arbeta och vilket innehåll de använder i undervisningen. Den kulturella dansformen premieras i undervisning medan den expressiva nästintill uteblir och det beror på ämnestraditioner. Läraren behöver vara både positiv och flexibel i sitt arbete. Elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel är ledande faktorer som stärker elevens motivation och därmed främjar dennes lärande. Lärandet tolkas till stor del genom elevernas betyg, då lärobjektet framställs som otydligt för både lärare och elever.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans. De teoretiska perspektiven jag har utgått ifrån är estetiska lärprocesser, multimodalitet, estetik och kultur. Resultatet visar på att dans finns i en varierad mängd i våra grundskolor. Att arbeta med dans ämnesintegrerat eller som eget kunskapsområde utvecklar eleverna i deras lärprocesser. Det stärker deras självförtroende, samarbete med klasskamrater, respekt mot andra, arbete med problemlösning, rumsuppfattning, utforskandet av känslor och att kunna förmedla något med kroppen. Det framkommer att dans kan utmana skolans kultur och kunskapssyn.

SAMMANFATTNING Bakgrund Efter att ha vistats ute i verksamheten, både som vikarie och lärarstudent inom idrott och hälsa, har vi uppmärksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vår empiriska studie hoppas vi få svar på varför det förhåller sig så. Det kommer även att framgå hur idrottslärare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen så kanske det behövs en förändring där elever och lärare samverkar och tillsammans ser möjligheterna. Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lärarperspektiv, där vi tar reda på hur elever och lärare upplever dans i skolan. Vi vill även ta reda på hur idrottslärare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen? Metod Uppsatsen bygger på en teoretisk och en empirisk undersökning. Den teoretiska undersökningen har vi bearbetat i form av en explorativ metod. I den empiriska undersökningen har vi valt att intervjua tio stycken elever i åldrarna 10-12 år samt tre idrottslärare, samtliga kommer från samma skola. Vi har använt oss utav den hermeneutiska kvalitativa metoden vid bearbetning av våra intervjuer. Resultat I vårt resultat kom vi fram till att en samverkan behövs i skolan, där lärarna är lyhörda och formar sin undervisning efter målgruppens intresse och önskemål så långt det går. I tidigare studier har det framgått att dansen får en mycket liten del inom ämnet idrott och hälsa, vilket även vår studie har visat.