<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvägagångssätten för att uppnå mina mål. Mina arrangemang spelades upp på en privat fest på Berns salonger den 9 november i Stockholm. Då tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande musiker var inbokad inför konserten så handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba så effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande musikerna skulle få sina noter i god tid. För mig har det varit en lärorik period. Jag har under projektets gång lärt mig mer om arrangering och framförallt övat upp en snabbhet i att skriva arrangemang. Jag känner att jag har breddat mig som musiker då jag gått utanför min vanliga roll som gitarrist till att bli arrangör. Arbetet har öppnat upp nya dörrar i mitt musicerande, och jag känner att jag kan jobba vidare med arrangering och utvecklas som musiker.   Jag tar i texten upp svårigheterna jag upplevt med att jobba med arrangering av rocklåtar för blåsinstrument. Den litteratur jag hittat som berör blåsarrangering syftar antingen till klassisk musik och jazzmusik, men inget om blåsarrangering inom rockmusik. Jag vill med detta arbete belysa att rockmusiken bör få en högre status inom musikutbildningar och läromedel. Trots att det klingande resultatet av mina arrangemang låter som renodlade rocklåtar i sin harmonik och rytmisering, känner jag ändå att jag i vissa fall jobbat genreöverskridande då jag vävt in en del av jazzens teori i mina arrangemang, Jag har framförallt lyssnat mycket jazzmusik och lyssnat på hur blåssektioner fraserar, men jag skulle ända säga att resultatet av mitt arbete är renodlad rockmusik. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Denna uppsats handlar om olika tillvägagångssätt att lära ut andning och artikulation på klarinett och saxofon och behandlar främst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (när man spelar). För att kunna hjälpa eleven på bästa sätt måste pedagogen därför ha en väl genomtänkt metod och en mängd olika arbetssätt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lär ut och inte hur man gör så skulle materialet även kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar på andra blåsinstrument. Jag har tittat på både klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns så mycket skrivet i detta ämne. Störst fokus ligger därför på intervjuer gjorda med fyra erkänt skickliga klarinettister, som dessutom är mycket erfarna pedagoger. Syftet har varit att få veta hur dom gör för att lära ut andning och artikulation. I intervjuerna har jag poängterat att jag vill ha så konkreta svar som möjligt, gärna med exempel på övningar.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en person kan fylla ljudbilden av en hel ensemble med hjälp av saxofon samt elektroakustiska effekter och pedaler. Det som ligger till grund för arbetet är att jag ville lära mig hur jag som solist kan komponera och lära mig att improvisera med hjälp av redskap som inte tillhör det akustiska. Metoden har gått ut på att dela upp arbetstiden i tre olika perioder. Inom perioderna har jag fem punkter: teknisk kunskap, improvisation, komposition, frihet och reflektion. Vid varje period reflekterar jag över hur arbetsprocessen har gått under dessa fem punkterna. Resultatet blev en 11 minuter lång komposition. Under arbetets gång har jag breddat min kunskap inom pedaler och effekter, men också lärt mig vilka egenskaper som behövs för att simulera ljudet av trummor, bas eller ett ackordinstrument. Jag har även insett vilken påverkan pedaler har haft på mitt sätt att komponera och improvisera. Till min låtskrivarprocess har jag hittat många nya tillvägagångssätt. Pedalernas inverkan har även fått min frasering att bli tydligare vilket resulterat i att mitt spel blivit mer nyanserat, utan effekter.

<p>Andas är det första vi gör omedvetet, därför behöver vi inte lära oss andas. Från det första andetaget andas vi helt rätt. Senare i livet kan det gå snett i tekniken och då kan vi behöva medvetandegöra vår andning. I FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) finns redskap för att bearbeta andningen på ett effektivt och lustfyllt sätt.</p><p>Lasse Hjelm (FMT-metodens grundare) betonar vikten av att andningen är inordnad i helhetsutvecklingen. För att nå optimal prestationsförmåga måste varje rörelse koordineras med andningen i en rytm.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att beskriva FMT-metoden samt göra en fördjupning i ämnet andning. Genom att beskriva musikterapi med två elever med funktionsnedsättning, visar jag på hur roligt det kan vara att arbeta med blåsinstrument och vilken glädje det ger att lära sig blåsa.</p>

Andas är det första vi gör omedvetet, därför behöver vi inte lära oss andas. Från det första andetaget andas vi helt rätt. Senare i livet kan det gå snett i tekniken och då kan vi behöva medvetandegöra vår andning. I FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) finns redskap för att bearbeta andningen på ett effektivt och lustfyllt sätt. Lasse Hjelm (FMT-metodens grundare) betonar vikten av att andningen är inordnad i helhetsutvecklingen. För att nå optimal prestationsförmåga måste varje rörelse koordineras med andningen i en rytm. Syftet med detta examensarbete var att beskriva FMT-metoden samt göra en fördjupning i ämnet andning. Genom att beskriva musikterapi med två elever med funktionsnedsättning, visar jag på hur roligt det kan vara att arbeta med blåsinstrument och vilken glädje det ger att lära sig blåsa.

<p>I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer</p><p>arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.</p><p>Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:</p><p> Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av</p><p>ungdomar idag?</p><p> Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska</p><p>fortsätta spela när kulturskolan är över?</p><p> Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett</p><p>resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.</p><p>Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut</p><p>till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den</p><p>största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med</p><p>kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på</p><p>att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett</p><p>samarbete.</p><p>Slutsatserna som dras är:</p><p> För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att</p><p>ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen</p><p>gynna både kulturskolorna och musikkårerna!</p><p> Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och</p><p>skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt.</p><p>3</p><p> Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de</p><p>orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå</p><p>samverkansprojekt.</p><p> Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på</p><p>de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t</p><p>ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även</p><p>tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de</p><p>yngre</p>

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan. Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:  Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av ungdomar idag?  Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska fortsätta spela när kulturskolan är över?  Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt. Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett samarbete. Slutsatserna som dras är:  För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen gynna både kulturskolorna och musikkårerna!  Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt. 3  Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå samverkansprojekt.  Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de yngre

Undersökningar visar att antalet instrumentelever på kulturskolor i Sverige har minskat markant de senaste decennierna (Hübner2002). Den största minskningen förefaller gälla blås- och stråkinstrument. Syftet med denna undersökning är att försöka hitta tänkbara orsaker till den minskade populariteten hos dessa instrument. Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med före detta musikskoleelever, samt verksamma lärare på musikskolor. I resultatet nämns bland annat vikten av ensemblespel och musiken som ett socialt sammanhang, samt vikten av genrebredd i musiklärares undervisning. Diskussionen kretsar kring frågor om hur lärare kan arbeta för att öka populariteten för stråk- och blåsinstrument.

Arnold Jacobs var en världsberömd tubaist och pedagog som utvecklade en metod som han kallade för song and wind. Metoden kopplades tydligt till vetenskapliga upptäckter inom fysiologi och psykologi och gick ut på att jobba med sång och mentala föreställningar och att använda luftflödet. I det här arbetet undersöks en praktiskt applicerad metod från Arnold Jacobs metod. Metoden går ut på att ta korta bitar musik och arbeta med dem genom fyra steg, sjunga, sjunga i huvudet, blåsa, sjunga i huvudet och trycka ner ventilerna och till sist spela på instrumentet. Resultatet följs upp genom omdömen från ett inspelningstillfälle före och ett efter arbetet med metoden samt loggbok av arbetets gång. Genom att arbeta med metoden förbättrades klang, intonation och träffsäkerhet och en oväntad positivt förändrad attityd uppkom som ledde till säkrare insatser, mer uttryck och energi. / <p>Den klingande delen utgörs av följande inspelningar: Inspelningstillfälle 1 orkesterutdrag, Inspelningstillfälle 1 Tomasi, Inspelningstillfälle 2 orkesterutdrag, Inspelningstillfälle 2 Jolivet och Tomasi. Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen kan komma att kompletteras. </p>