Olika delar av världen använder energi på olika sätt och till olika ändamål. I Sverige stod delsektorn Tvätt och tork för 6% av landets totala elanvändning år 2007. På tidigt 80-tal var det större hushållsmaskiner som dominerade ökningen av energianvändande i byggnader medan det på senare år har varit mindre hemelektronik och små köksmaskiner som tagit täten. Tack vare att behovet av energi ständigt ökar behöver en effektivisering av energianvändning ske. Ett steg i rätt riktning togs när Brundtlandsrapporten publicerades och begreppet ”hållbar utveckling” kom till. Begreppet syftar till att en utveckling ska ske på ett sådant sätt att kommande generationer ska ha möjligheten att möta sina behov på samma sätt som nutiden möter sina.   I Europa har Europeiska Unionen ett mål att energianvändningen år 2020 skall ha sänkts med 20% jämfört med den prognostiserade användningen. För att nå målet har bland annat ekodesign- och energimärkningsdirektiven uppstått. Dessa direktiv är till för att produkternas miljöpåverkan skall förbättras under hela dess livscykel samt att göra det lättare för konsumenterna att jämföra produkter ur ett energiperspektiv med hjälp av en energimärkning. För torktumlare har denna energimärkning gjorts om för att ge en mer rättvis bild av hur mycket energi som används när maskinerna körs.   I detta arbete har en jämförelse av den gamla och den nya energimärkningen gjorts. Utöver detta har en konsumentundersökning utförts som har gett en fingervisning om hur torktumlarna egentligen används i de svenska hemmen och utifrån detta har tre förslag på förbättringsåtgärder vid körningar med liten last utretts med avseende på energianvändning, tidsåtgång och slutlig fukthalt. För att göra jämförelsen mellan de båda märkningarna har en torktumlare använts och testomgångar med full respektive halv last har körts och resultatet har använts till att beräkna energieffektivitetsklasserna för båda märkningarna. De tre förbättringsåtgärderna kördes med halv last enligt den nya märkningen men med ändringarna extern flödesjustering, intern flödesjustering samt tennisbollar i trumman var för sig.   Den gamla energimärkningen resulterade i energieffektivitetsklass D, precis på gränsen till C, och den nya i klass C. Trots att de verkar vara likvärdiga skiljer sig resultaten åt tack vare de olika skalorna på märkningarna. Enligt den gamla märkningen kom torktumlaren på nivå 4 men enligt den nya på nivå 6 och är därför mindre energieffektiv när körningar med halv last tas med i beräkningarna.   Konsumentundersökningen visade att laststorlekarna varierar mycket från person till person men med ett medelvärde på 4,75 kg torr tvätt. Utredningen av förbättringsåtgärderna visade en marginell skillnad på energianvändningen, tidsåtgången blev bättre men textilierna fick en högre slutlig fukthalt jämfört med en ordinarie körning. Dessa tre förbättringsåtgärder ansågs därför behöva utredas ytterligare eller bytas ut. / Different parts of the world use energy in different ways and for different purposes. In Sweden the subsector Laundry and Drying represented 6% of the country’s total electricity use in 2007. In the early 80s it was the big household appliances the dominated the increase of energy use in buildings whereas in recent years have been smaller home electronics and small kitchen appliances that have taken the lead. Due to that the need of energy is constantly increasing a more efficient energy use needs to occur. One step in the right direction was made when the publication of the Brundtland Commission and the term ”Sustainable Development” was born.   In Europe the European Union has a goal that in 2020 the energy use shall be reduced by 20% compared to the forecasted use. To reach the goal they have among other things created the eco-design and the energy labelling directives. These directives are designed to improve the products environmental impact during their whole lifecycle and make it easier for the consumers to compare products from an energy perspective with the help of an energy label. For tumble dryers this energy label has been redesigned to more accurately reflect how much energy that is used when the appliances are running.   In this thesis a comparison of the old and the new energy labelling has been made. Beyond this a consumer survey of how the tumble dryers actually are used in the Swedish households has been performed. Based on this, three suggestions of improvement measures when drying small loads have been investigated regarding to energy use, expenditure of time and final moisture content. A tumble dryer has been used to make the comparison between the two labels. Test runs with full and half loads has been run and the results have been used to calculate the energy efficiency classes for both labels. The three improvement measures were run at half load according to the new label, but with changes to external flow adjustment, internal flow adjustment and tennis ball in the drum separately.   The old energy labelling resulted in energy efficiency class D, right on the border to C, and the new labelling in class C. Although the results seem to be equivalent they differ due to the different scales of the labels. According to the old label the dryer resulted at level 4 but according to the new it resulted at level 6 and is therefore less energy efficient when the runs with half load is taken into account.   The consumer survey showed that the load sizes vary a lot from person to person but with an average load of 4,75 kg dry laundry.   The investigation of the suggestions of improved measures showed a very small difference of the energy use, the expenditure of time was better but the textiles got a higher final moisture content compared to the results from the normal method of drying. These three suggestions of improvement are therefore considered to need further investigation or to be replaced.

Det här examensarbetet består i att beräkna potentialen för kostnadsbesparingar vid byte till ett nytt filtersystem på Spring Systems AB i Torsås. I genomförandet ingår mätningar och beräkningar av luftflöden och effektförbrukning. Förslag ges även på nytt filtersystem.

Detta specialarbete handlar om att undersöka effekterna för korister av en röstergonomisk metod som kallas ”Rörfonation i vatten”. Denna metod utnyttjar ett tekniskt hjälpmedel och har använts av finska talterapeuter i sextio år. Studier har visat positiva resultat med mer optimerat svängningsmönster i stämband även för sångare. Metoden innebär att man ”ljudar” (fonerar) ett utdraget /u:/ i ett speciellt utformat glasrör i ett kärl med vatten. Vattenbubblorna som då uppstår ger ett modulerat tryck tillbaka mot stämband och struphuvud. I denna studie undersöktes effekterna av arbete med rörfonation hos åtta korister under en period på tolv dagar med intensivt repetitionsarbete i samband med julhögtider. Resultaten visade markant förbättring av upplevd sång- och talkvalitet och förkortad återhämtningstid.

Abstract Electricity consumption is a globally increasing problem caused by the high share of electricity produced in coal power plants. These contribute to high carbon emissions when only about 1/3 of the heat generate electricity and the remaining 2/3 of the heat cools off. Combined heat and power plants (CHP) have high efficiency because they use the residual heat for domestic heating. The CHP plant often use fuels from renewable resources, giving them a lower carbon footprint, but are also depending on the heat demand. If electric powered products such as drying cabinets convert to heat powered products more environmentally friendly electricity will be produced by CHP plants, which can supplant electricity, produced from coal power plants and reduce carbon emissions. Karlstad University has therefore, in collaboration with Nimo-verken AB and Asko Appliances AB developed a prototype of a water heated drying cabinet. The prototype has been tested, evaluated and further developed into a competitive product to market. Three versions (A, B and C) of the cabinet were tested with water flow temperatures of 55 and 80 °C and was also tested half-and fully loaded. Version A's low air flow gave long drying times and poor energy efficiency (SMERTot). Version B had a better flow and therefore gave better results in drying times and efficiency (SMEREl and SMERTot). The redevelopment of Version C mounted a larger fan which markedly increased airflow in the cabinet. This version gave the best stability, drying time and SMERTot. Both the drying times and SMER Tot was better than any comparable drying cabinet on the market. The energy efficiency, proportion of electricity used for drying (SMER El) gave values several-fold higher than any comparable drying cabinets on the market. The water heated drying cabinet produced, with the conditions above, 4% of the carbon emissions for a comparable, electric-powered cabinet. To study how to stop a drying process at the right time temperature measurements were made at the exhaust air from the cabinet. Strong correlation was found for the selected water flow temperatures and versions. The conclusions were that the drying process in a drying cabinet can be stopped in time by continuous measurement of exhaust air temperature. The relatively cool supply air temperatures obtained from the hot water also manage to dry textiles quickly and efficiently if only the air flow is large enough. This also means that carbon emissions were low. The goals were achieved but there is still great development potential in flow optimization and heat loss reduction of the water heat powered drying cabinet. / Sammanfattning Elkonsumtionen i världen ökar och majoriteten av elen produceras, globalt sett, av koldkondenskraftverk. Dessa bidrar till stora koldioxidutsläpp då endast ca 1/3 av värmen producerar el och resterande 2/3 av värmen kyls bort. De fjärrvärmeanslutna kraftverkeverken har dock hög verkningsgrad eftersom de använder restvärmet för uppvärmning av bostäder. Kraftvärmeverken eldas dessutom ofta av flis eller andra förnyelsebara bränslen, vilket ger dem ett lägre koldioxidutsläpp, men har begränsningen att vara beroende av värmebehovet. Om eldrivna produkter, såsom torkskåp konverterar sin elkonsumtion mot värmekonsumtion kan mer miljövänlig el produceras från kraftvärmeverken, vilket kan konkurrera ut den, ur klimatsynpunkt bedrövliga, kolkondenskraften och minska koldioxidutsläppen. Karlstads Universitet har därför, i samarbete med Nimo-verken AB och Asko Appliances AB, tagit fram en prototyp av ett vattenvärmedrivet torkskåp som skall testas, utvärderas och vidareutvecklas till en konkurrenskraftig produkt för marknaden. Tre versioner (A, B och C) av skåpet testades med vattenframledningstemperaturerna 55 och 80°C och halv –respektive hellast. Version A:s låga luftflöde gav långa torktider och dålig energieffektivitet ( ). Version B hade ett bättre flöde och gav därför bättre resultat på torktider,  och . Vid ombyggnation till Version C monterades en större fläkt vilket markant ökade luftflödet i skåpet. Denna version gav bäst stabilitet, torktid och . Både torktider och  var bättre än alla jämförbara torkskåp på marknaden. Energieffektiviteten för hur stor andel el som använts för torkningen( ) gav värden flerfaldigt högre än något jämförbart torkskåpen på marknaden. Den låga elförbrukningen innebar, med förutsättningarna ovan, 1/25 av koldioxidutsläppen för jämförbara, elvärmedrivna torkskåp. Efter alla körningar studerades hur en torkning stoppas i rätt tid beroende på frånluftstemperaturen. Starka samband fanns för den valda framledningstemperaturen. Slutsatserna som drogs var att en körning kan stoppas i rätt tid utifrån kontinuerlig mätning av frånluftstemperaturen och att den relativt kalla tilluftstemperaturen som fås från varmvattnet räcker för att torka textilier på ett snabbt och effektivt sätt om bara luftflödet är stort nog. Detta innebär också att koldioxidutsläppen var låga. De uppsatta målen uppfylldes men det finns fortfarande stor utvecklingspotential inom flödesoptimering och värmeförlustminskning av det vattenvärmedrivna torkskåpet.

Parking garages are often ventilated in accordance with SBN minimum requirements, which specify an extract air flow rate of 0.9 l/s, m2 for residential parking garages and 1.8 l/s, m2 for public parking garages. It has recently been observed that fan units in many cases are overdimensioned and as a result often operate at low flow rates and rarely need to operate at full capacity. Oversized air handling systems create an excessively high demand for energy which raises overall operation costs. The aim of this master’s thesis is to investigate if the air flow in residential parking garages can be reduced while avoiding excess levels of pollution and maintaining an acceptable building moisture level. Furthermore, an excel macro was created in order to facilitate a more streamlined approach for future projects. The function of the macro was to simplify the process of determining the dimensions of ventilationsystems. Two residential parking garages with different types of air handling units were compared by measuring pollution contents in the air as well as extract air flow rate. Additionally, simulations were carried out for three different scenarios where the air flow was varied. The purpose of the simulations was to examine the energy-saving benefits of lower airflows compared to the current ventilation flow rate. Based on measurement data and simulations it can be concluded that the exhaust air flow for the investigated parking garages can be reduced to 0.2 l / s, m2 without reaching excess levels of pollution or allowing unacceptable moisture levels to develop. However, it is important that the air handling unit can operate at higher air flows in order to vent temporarily high peak concentrations. Furthermore, it should be noted that the pollution levels were consistently kept low and only a few peak concentrations were registered. This was to some extent not an unexpected result. High peak concentrations can be registered in a misrepresentative fashion. For example, if a car starts near the gas sensor it can cause a high peak concentration to be registered. Upon validation of the excel macro used, it is clear that the results correspond well with the above-mentioned measurements. Further studies can be done however, in order to obtain even more conclusive results.

Arbetet handlade om att utreda energibehovet till följd av en industriport mellan ett fryslager och en utlastningsterminal, samt utreda om anläggningens golvvärme kan arbeta med sänkt temperatur för att minska uppvärmingen av fryslagret, båda delarna med syftet att identifiera energiförluster och kunna sänka energiåtgången. Energiförlusten till följd av porten identifierades genom uppmätning av luftflöden för att sedan beräknas över ett år med hjälp av en teoretisk modell. För att undersöka golvvärmens driftsparametrar gjordes en litteraturstudie för att bestämma ifall det vore tillrådligt att sänka dess arbetstemperatur. Slutsatsen blev att portens öppetvarande under år 2016 resulterade i omkring 145MWh i rent termisk energiförlust. Anläggningens vattenburna golvvärme drivs vid cirka 10-12°C vilket är enligt praxis och att en förändring av temperaturen därför inte kan rekommenderas. / This thesis was examining the energy demand due to an industrial gate dividing a freezer warehouse and it’s adjacent loading bay, as well as determining whether the facility’s sub-floor heating could be operated at a lower temperature setting in order to decrease the heat transfer into the freezer, both of which with the purpose to identify energy losses and possibly lower the total energy demand. The energy losses due to the gate were identified by measuring airflow and then calculate the loss over a whole year by means of a theoretical model. To examine the operating parameters of the sub-floor heating, a literature study was conducted in order to determine whether it would be feasible to lower its temperature. The conclusion was that the opening of the gate during year 2016 resulted in about 145MWh of purely thermal energy loss. The facility’s waterborne sub-floor heating is operated at around 10-12°C, which is according to practice, and a change of temperature cannot be recommended.

Denna rapport har genomförts för att utvärdera om svetsgardiner som luftflödesstyrandeelement i datorhallar ger någon energieffektivisering. Vilket utslag systemet ger dåsvetsgardiner används jämförs med utslaget när inga svetsgardiner finns med och påverkarsystemet. Får servrarna tillräckligt mycket kalluft för att kylas och behöver man tre styckenrumskylare för att kyla rummet tillräckligt? Rapporten har också genomförts för att ge enutvärdering av svetsgardinernas form och funktion. Volvo Personvagnar vill veta om det ärekonomiskt hållbart att använda svetsgardiner i sina datorhallar.Det är också önskvärt att bevisa att det blir ett bättre klimat runt servrarna när svetsgardineranvänds. Resultatet visar att temperaturskillnaden, före och efter rumskylarna samt före ochefter servrarna, ökar för luften i pilotanläggningen. Det leder i sin tur till atttemperaturskillnaden på köldbäraren för kompressorkylmaskinen kommer att minska.Eftersom rumskylarnas funktion, vid specifika fall när svetsgardiner inte existerar, leder tillbegränsning av massflödet på köldbäraren kommer massflödet att vara större under längreperioder vid tilldragna svetsgardiner. Massflödet ökar ofta mer än vad temperaturskillnadenminskar vilket leder till att mer värme kyls bort från pilotanläggningen vid tilldragnasvetsgardiner. Alltså är inte systemet rätt kalibrerat för att utnyttja svetsgardinernas funktion.Vid stor belastning på beräkningsklustren är ofta begränsningen av massflödet förköldbäraren svag. Det leder till att flödena är ungefär lika stora vid både till- och fråndragnasvetsgardiner. Då får man en minskad driftkostnad. Det går inte att bevisa en minskaddriftkostnad genom minskat kompressionsarbete vid alla belastningar och under kortareperioder p.g.a. att rumskylarna inte är korrekt kalibrerade. Inte heller en nämnvärd ökning idriftkostnad inträffar hos kompressorerna. Det verkar som att svetsgardinernas utformninginte är optimalt då kalluften från rumskylarna blåser förbi runt kanterna på gardinerna ochdärmed kyler delar av den varma luften i det varma området. För att detta problem inte skalluppstå kan man t.ex. använda längre gardiner, fästa gardinerna högre upp, fästa gardinernaäven på sidorna och vid golvet. Slutligen bör man få ett bättre resultat av att inte användauppdelad svetsgardin. Kalluftflödet till servrarna är större än vad som behövs men intetillräckligt stort att man bör stänga av rumskylaren som står i det kalla området. Ökar manrumskylarnas reglervärde på temperaturen (för när rumskylana kommer begränsa massflödetpå köldbäraren genom sig) med förslagsvis någon till några grader Celsius, (djupare analyskrävs) vid användandet av svetsgardiner, kommer systemet kunna utnyttja svetsgardinernaspotential. En mindre driftkostnad i form av att mer värme kommer kunna kylas bort tillsamma arbeta för kompressorn kommer då troligtvis inträffa. / <p>This project has been conducted to evaluate if welding curtains function as an airflow-guiding</p><p>element within a data centers will increase the energy efficiency of the system. What result</p><p>does the system show when welding curtains are being used? Compared with what the system</p><p>show when no welding curtains are being used and doesn’t affect the system is something</p><p>that’s look into. Does the servers get enough cold air to sustain its usage? Do you need three</p><p>cooling systems to cool the room sufficiently? The report has also been conducted to provide</p><p>an evaluation of the welding curtains function as well as its design. Volvo Cars wants to know</p><p>if it’s economically viable to use welding curtains in their data centers. It’s also desirable to</p><p>prove that there is a better climate around the servers when welding curtains are being used.</p><p>The result shows that the temperature difference of the air, before and after the cooling</p><p>systems and before and after the servers, increases in the data center. This also leads to that</p><p>the temperature difference of the coolant for compressor chiller will decrease. Because of the</p><p>room coolers limiting of the mass flow (in certain situations) on the coolant to a lesser extent</p><p>when welding curtains are being used, the mass flow rate will be greater for longer periods.</p><p>The mass flow often increases more than the temperature difference decreases and that leads</p><p>to that more heat is cooled from the data center when welding curtains are being used. Thus,</p><p>the system isn’t properly calibrated to utilize welding curtains to a full extent. At large loads</p><p>on the computing clusters, the room coolers affect the mass flow of the coolant to a minimum.</p><p>The result is that the mass flow is approximately equal both with and without welding</p><p>curtains in use. This leads to an increase in efficiency of compressor chiller because more heat</p><p>is being chilled with the same work of the compressor as without any welding curtains. When</p><p>welding curtains are being used you can’t prove that a reduced operating cost will occur due</p><p>to reduction of the compressor work. This is because of the room coolers are not properly</p><p>calibrated. Neither a significant increase in operating cost occurs in the compressor chiller.</p><p>An indication occurs that the design of the welding curtain is not optimal because of that the</p><p>cold air from the cooler systems blows past the edges of the curtains and thus cools some of</p><p>the hot air in the heated area. To solve this problem one can e.g. use taller welding curtains,</p><p>replace the curtains to a higher position and attach the curtains on both sides as well as on the</p><p>floor. Also the use of a welding curtain that isn’t divided in two or more parts is an idea that</p><p>can be implemented. The cold airflow to the servers flows at a larger rate than necessary but</p><p>not that sufficient that one, in the cold area, should put the cooling system in idle mode. If you</p><p>increase the cooling systems temperature set-value (temperature set-value for when the cooler</p><p>limits the mass flow through it) by a few degrees Celsius when welding curtains are being</p><p>used (a deeper analysis is needed), the system will hopefully be able to utilize the potential of</p><p>the welding curtains. I.e. increased efficiency of the compressor chiller because more heat is</p><p>being chilled to the same work of the compressor.</p><p>Program: Energiingenjörsprogrammet med inriktning mot eldistribution</p>

Arnold Jacobs var en världsberömd tubaist och pedagog som utvecklade en metod som han kallade för song and wind. Metoden kopplades tydligt till vetenskapliga upptäckter inom fysiologi och psykologi och gick ut på att jobba med sång och mentala föreställningar och att använda luftflödet. I det här arbetet undersöks en praktiskt applicerad metod från Arnold Jacobs metod. Metoden går ut på att ta korta bitar musik och arbeta med dem genom fyra steg, sjunga, sjunga i huvudet, blåsa, sjunga i huvudet och trycka ner ventilerna och till sist spela på instrumentet. Resultatet följs upp genom omdömen från ett inspelningstillfälle före och ett efter arbetet med metoden samt loggbok av arbetets gång. Genom att arbeta med metoden förbättrades klang, intonation och träffsäkerhet och en oväntad positivt förändrad attityd uppkom som ledde till säkrare insatser, mer uttryck och energi. / <p>Den klingande delen utgörs av följande inspelningar: Inspelningstillfälle 1 orkesterutdrag, Inspelningstillfälle 1 Tomasi, Inspelningstillfälle 2 orkesterutdrag, Inspelningstillfälle 2 Jolivet och Tomasi. Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen kan komma att kompletteras. </p>

Vi människor spenderar en stor del av våra liv inomhus, varför kvalitén på luften är av stor betydelse. En tydlig definition på begreppet god inomhusmiljö eller bra luftkvalité är svår att specificera, även om man vet att det finns ett flertal faktorer som påverkar den upplevda komforten och har inverkan på både människans hälsa och dess prestationsförmåga (Warfvinge & Dahlbom 2010). Konsekvenserna av dålig luftkvalitet har visat sig vara många, och problemet ter sig betydligt mer komplext än vad man inledningsvis kan tro.Studien undersöker huruvida inomhusmiljörelaterade problem kan urskönjas i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation, och om det finns behov av att införa lagstadgade ventilationskontroller, likt systemet med OVK. Mätningar har genomförts i sex enfamiljshus i bostadsområdet Johanneslust i Malmö. Luftflöde, lufttemperatur, operativ temperatur samt relativ fuktighet har bestämts med adekvat mätutrustning, och denna data har kompletterats med en frågeenkät där de boende i området fått redogöra för upplevd inomhusmiljö. Med avstamp i det teoretiska materialet samt rådande lagar och regelverk har mätresultaten och enkätsvaren kunnat analyseras och sammanställas. Det visade sig att endast ett av de sex mätobjekten uppnådde ett tillräckligt högt luftflöde per kvadratmeter boyta, enligt Boverkets definition på 0,35 l/s,m^2, men att den relativa fuktigheten i samtliga hus var inom ett acceptabelt intervall, likaså inomhustemperaturen. Resultatet från enkäterna visade att 98 % av de boende i området var mycket eller ganska nöjda med sin bostad överlag, men drag, för låg eller varierande rumstemperatur samt instängd lukt besvärade mellan 40 – 60 % av de svarande. Av de framkomna resultaten drogs slutsatsen att otillräcklig luftomsättning i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation är tämligen vanligt förekommande. Tidigare studier, ELIB (1990) och Bostad barn och hälsa (2000), som visat att 4 av 5 hushåll har en luftomsättning som inte uppgår till kravet, kan tillsammans med mätresultaten vara en god indikator på att ett standardiserat system för ventilationskontroll i småhus bör införas. / The study examines whether indoor environmental problems can be discerned in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation. Measurements have been conducted in six single-family houses in the residential area of Johanneslust and Håkanstorp, Malmö. The air flow and operational temperature as well as relative humidity has been determined, and the data has been paired with a questionnaire in which the residents of the area have had the opportunity to describe their perceived indoor environment. Using the theoretical material and actual laws and regulations as a springboard, an analysis of the measurements and the obtained answers from the questionnaire could be made. It showed that only one out of the six houses in the study had an adequate air flow per square meter, defined by the Swedish Board of Housing as 0,35 l/s,m^2, but that the relative humidity and indoor temperature were both in what would be considered an acceptable span. 98 percent of the residents in the area were very or quite satisfied with their living space overall, but too low or varying room temperature and odor troubled 40 – 60 percent of the respondents. The conclusion drawn from the results is that an insufficient air flow is common in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation systems. Previous studies, ELIB (1990) and Bostad barn och hälsa (2000), has shown that 4 out of 5 households have an air circulation that does not meet the requirement set, and in light of the results of this study legislated controls of the indoor environment and ventilation systems in single-family houses should be implemented, and possibly bring with it improved indoor environment.

Membrane BioReactor (MBR) is a wastewater treatment method which combine both biological and physical cleaning. In the membrane tank there is membrane fibres which physically separate wastewater from containing organic material. This causes the membrane fibres to easily build fouling. A measure that can describe membrane fouling, is the pressure across the fiber membranes (transmembrane pressure). The higher the pressure, the dirtier the fiber membranes. Therefore the fiber membranes need to be cleaned frequently. A current applying cleaning method, membrane air scouring, works by releasing air bubbles from the bottom of the tank to remove organic fouling from the membrane fibres. Membrane air scouring accounts for a big part of the total energy consumption. Therefore research is needed to find development opportunities to counteract membrane fouling and to make membrane air scouring more energy efficient. In this master thesis, two different air scouring strategies are used in the membrane tank to reduce the development of the membrane fouling. The first aeration strategy, with lower air supply, was operated at a constant air supply of 5.04 m3air/m3permeate. The second aeration strategy, with higher air supply, varied instead the air supply linearly with increased incoming flow. The different aeration strategies were then compared with each other, and it was looked at which aeration strategy is the most energy efficient regarding energy consumption per permeate volume produced, to reduce membrane fouling.For three weeks, each aeration strategy was applied in the pilot plant at Himmerfjärdsverket. During the strategies, maintenance cleaning was done with oxalic acid, as the commonly used chemical sodium hypochlorite was not available. The transmembrane pressure in the membrane tank was analysed during the aeration strategies to investigate how the membrane fouling developed. The sludge properties of the water in the pilot plant were also analysed, to see if these had any influence on the membrane fouling. Energy calculations were also done to for quantify the energy consumption from the membrane air scouring.The thing that had the biggest impact on energy consumption was the size of the incoming flow. Then irreversible fouling of inorganic substances that clog the membrane pores. Finally, reversible fouling of organic material that forms cakelayers on the fibres. The investigation showed that the aeration strategy with the lowest air supply was enough to successfully suppress the membrane fouling and maintain a high permeability. In pilot-scale, consumed the air strategy with lower air supply 74 Wh/m3, while the higher air supply aeration strategy consumed 92 Wh/m3for the pilot-scale membrane air cleaning. At full scale, the aeration strategy with lower air supply is expected to consume 46 Wh/m3. In full scale, more frequent maintenance cleaning may need to be done, which means poorer filtration performance during washing periods. The recommendation is to test the aeration strategy with lower air supply and at the same time have more frequent maintenance cleaning, to investigate whether it is the most energy efficient option in the long term. / Membrane BioReactor (MBR) är en vattenreningsteknik som tillämpar både biologisk och fysisk vattenrening. I membrantanken finns det membranfibrer som fysiskt separerar avloppsvattnet från det innehållande organiska materialet. Detta får membranfibrerna att lätt bli nedsmutsade. Ett mått som kan beskriva membrannedsmutsningen är trycket över membranfibrerna (transmembrantrycket). Ju smutsigare membranfibrerna är, desto sämre genomsläpplighet får de och trycket som krävs att suga vattnet igenom dem ökar. Membranfibrerna behöver därmed rengöras ofta. I dagsläget görs det med hjälp av luftbubblor som skaver bort smutsen som finns på fibrerna. Att lufta membrantanken kallas membranluftrengöring och står för en stor del av reningsteknikens totala energiförbrukning. För att göra MBR-processen till en mer energieffektiv vattenreningsteknik, behöver kunskapen öka om hur nedsmutsningen av membranen kan motverkas och membranluftrengöringen bli mer effektiv.I detta examensarbete tillämpas två olika strategier för att lufta membrantanken. Den första luftningsstrategin, med en lägre lufttillförsel, drevs med en konstant lufttillförsel på 5,04 m3luft/m3permeat. Den andra luftningsstrategi, med en högre lufttillförsel, varierade istället lufttillförseln linjärt vid ökat inkommande flöde av avloppsvatten. De olika luftningsstrategierna jämfördes sedan med varandra med avseende på vilken luftningsstrategi som är mest energieffektiv med avseende på energiförbrukning per producerad permeatvolym.I tre veckor tillämpades varsin luftningsstrategi i pilotanläggningen på Himmerfjärdsverket. Under tiden utfördes det underhållsrengöring, dock med oxalsyra, eftersom den vanligtvis använda kemikalien natriumhypoklorit inte var tillgänglig. Transmembrantrycket i membrantanken analyserades under luftningsstrategierna för att utreda hur membrannedsmutsningen utvecklat sig. Slamegenskaperna för vattnet i pilotanläggningen analyserades också, för att se om dessa hade någon påverkan på membrannedsmutsningen. Det gjordes därefter energiberäkningar för att ta reda på membranluftrengöringens energiförbrukning.Det som hade störst påverkan på energiförbrukningen visade sig vara storleken pådet inkommande flödet. Därefter irreversibel nedsmutsning som igensätter membranporerna. Sist kom reversibel nedsmutsning av organiskt material som bildar beläggningar på fibrerna. Utredningen visade att luftningsstrategin med lägst lufttillförsel var tillräcklig för att lyckas dämpa membrannedsmutsningen och bibehålla en hög genomsläpplighet. I pilotanläggningen förbrukade luftningsstrategin med lägre lufttillförsel 74 Wh/m3, medan luftningsstrategin med högre lufttillförsel förbrukade 92 Wh/m3. I fullskala förväntas luftningsstrategin med lägre lufttillförsel förbruka 46 Wh/m3. I fullskala kan mer frekvent underhållsrengöring behöva göras, vilket innebär sämre filtreringsprestanda under tvättperioderna. Rekommendationen är att testa luftningsstrategin med lägre lufttillförsel och samtidigt ha mer frekvent underhållsrengöring, för att utreda om det är det mest energieffektiva alternativet på lång sikt.