• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 36
  • 10
  • Tagged with
  • 46
  • 28
  • 20
  • 19
  • 15
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Energideklarationen : Uppfyller energideklarationen sitt syfte?

Klar, Henrik January 2014 (has links)
The Energy Performance Certification in Sweden was developed as a tool to achieve the Government's target to reduce Sweden's energy consumption by 20 percent by 2020. The Energy Performance Certificate has previously received some criticism for not fulfilling its purpose.  Questions that formed the basis for this report is how the energy performance certification provides support to buyers of single-family houses and if the energy performance improved in terms of reliability. The report begins with a background description that describes how the energy declaration works and some of the findings of previous evaluations and surveys. A survey to investigate the broker's position to energy performance have been conducted as well as interviews with buyers and sellers of houses. An investigation whether the energy performance can vary between different calculation programs, depending on various assumptions made by the energy declarant, has been made. Brokers and sellers have proved negative attitudes towards energy performance, particularly brokers. Buyers are, for obvious reasons, those who are most positive to the declaration. Energy performance has proved to be a rather uncertain value that varies with assumptions so that comparability is questionable. Development of energy efficiency policy options have proven to be even more uncertain, in that there are many assumptions made.  In order to get the energy certificate to work better and to support buyers, brokers have to change their attitude and position against the Energy Performance Certification and this must be made more comparable. The number of assumptions in an energy declaration should also be reduced by giving more clear instructions to the energy experts who perform the certifications. To read more about Energy Performance Certifications in Sweden, please visit the webpage “www.boverket.se/energideklaration, 2013”
2

Uppföljning av Energiprestanda i Flerbostadshus / Evaluation of Energy Performance in Multi-dwelling Blocks

Engqvist, Lisa, Fredriksson, Veronica January 2004 (has links)
No description available.
3

Benchmarking av industriella små och medelstora företags energiprestanda : Presentation av en metod för beräkning av energieffektiviseringsindex / Benchmarking energy performance of industrial small and medium-sized enterprises : A method for calculating an energy efficiency index

Arfwidsson, Oskar, Andersson, Elias January 2016 (has links)
Industrisektorn står idag cirka 30 % av slutenergianvändningen i västvärlden. En betydande energibesparingspotential genom energieffektivisering av energianvändande processer har identifierats inom sektorn. Forskning har visat att det finns en särskilt stor potential för energieffektivisering hos små och medelstora företag, men att det samtidigt finns hinder som leder till att ekonomiskt rationella energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs. Dessa hinder är bland annat kopplade till bristande kunskap om den egna energianvändningen. Ett verktyg för att öka medvetenheten om detta hos företagen är benchmarking av energianvändande processer, som ger dem möjlighet att jämföra sin egen energianvändning mot andra företag. Utifrån tidigare forskning och erfarenheter på området har en ny metod föreslagits för beräkning av ett energieffektiviseringsindex, vars syfte är att visa på varje företags energiprestanda i förhållande till andra företag. I examensarbetet genomfördes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och rapporter som behandlade benchmarking av energianvändning studerades. Vidare genomfördes en intervjustudie med aktörer som har erfarenhet och inblick i företagens energiarbete, vilket inkluderade myndigheter, operativa tillsynsmyndigheter och energikartläggare. Litteratur- och intervjustudien visade att det finns en efterfrågan att kunna jämföra energianvändningen mellan industrier genom benchmarking. Benchmarking av energianvändande processer bedömdes ha särskilt god potential för att uppnå energibesparingspotentialer genom identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Den föreslagna metoden möjliggör beräkning av ett energieffektiviseringsindex som är baserat på enskilda energianvändande processer inom en industrianläggning. Detta möjliggör benchmarking av energianvändande processer såväl som hela industriella anläggningar. Metoden testades och validerades på svenska små och medelstora sågverk med underlag från energikartläggningsrapporter och Energimyndighetens databas som sammanställts i samband med det svenska stödet för energikartläggningar. Validering av den framtagna metoden visade att potential för energieffektiviseringar kan identifieras genom beräknande av ett energieffektiviseringsindex. Metoden förutsätter dock att jämförelser görs inom en bransch, särskilt när det gäller industriers produktionsprocesser. Vidare krävs att metoden appliceras på ytterligare branscher för att stärka metodens tillförlitlighet. Om den till Energimyndigheten inrapporterade energidatan i samband med stödet för energikartläggning i små och medelstora företag ska användas krävs ytterligare kvalitetssäkring av underlaget. / The industrial sector currently accounts for about 30% of the final energy consumption in the western world, but a significant energy efficiency potential has been identified in the sector. Research has shown that there is a great potential for improving energy efficiency in the industrial sector, particularly among small and medium-sized enterprises. However, there are barriers hindering the implementation of cost-effective energy efficiency measures. These barriers include lack of knowledge about the industries own energy end-use. A tool that can address this barrier among companies is benchmarking of energy end-using processes that allow the companies to compare their energy performance to other companies. Based on previous research and experiences in the field, a new method was developed for calculating an energy efficiency index, which has the possibility to show each company's energy performance relative to other companies. The study began with a literature review of scientific articles and reports on the subject studied. In addition, interviews with government agencies and energy auditing companies that have insight into the companies' work with energy efficiency was conducted. The literature and interview study showed a demand of comparing the energy performance of industrial sites through benchmarking. Benchmarking of energy end-use processes was estimated to have particularly good potential to achieve energy saving potentials through identifying energy efficiency measures. The proposed method allows the calculation of an energy efficiency index that is based on individual energy end-using processes in an industrial site. This allows benchmarking of energy end-using processes as well as the entire industrial site. The method was tested and validated with data from Swedish small and medium-sized sawmills compiled by the Swedish Energy Agency in conjunction with the Swedish energy audit support program. Validation of the developed method demonstrated that the potential for energy efficiency can be identified by calculating the energy efficiency index. The method assumes that the comparison is conducted for each sector separately, particularly regarding the production processes. To strengthen the reliability of the results, the method should be tested on additional industrial sectors and further quality assurance of the data should be conducted for these sectors.
4

Kartläggning av orsaker till skillnad mellan beräknad och uppmätt energianvändning i byggnader. : Identifiering av prioriterade arbetsområden inom energisimulering och energiuppföljning.

Solmaz, Emrah January 2015 (has links)
As a result of high energy use in buildings, the rules for energy conservation has, since 2006, become stricter in Sweden. Today, it must be verified that buildings meet the requirements of specific energy consumption (energy consumption per square meter heated floor area), with a calculation of the energy performance in a simulation program and by measuring the energy performance when the building is done. This in addition to the requirement that the average coefficient of thermal transmittance and the installed electrical power, for electrically heated buildings, must be calculated at the design stage. It is, however, often noted that the result of the calculations and measurements differ from each other, and that the measured values ​​often are higher than those calculated. In collaboration with NCC and Mälardalens University, an investigation was made in which the calculated and measured values ​​of energy were examined for a number of apartment buildings, schools and sports halls, to identify causes of difference, and to identify priority areas of work within, above all , energy simulation and energy follow-ups. It turned out that the difference is largely influenced by the type of the building, as it differed between apartment buildings, schools and sports halls. In addition, the amount of window area turned out to have impact on the results, as it allows for more airing, which is a factor that is very difficult to anticipate for the simulations. The windows ability to let in sunlight is another factor that is hard to anticipate. Furthermore, it was discovered that the standard values for the assumed energy consumption for domestic hot water is often too high. In some cases the assumed heated floor area and the assumed outdoor climate data differed between calculations and measurements. It also happens that heat losses from culvert pipes to the ground is not taken into account when calculations are done. As for priority areas of work, judging by the results of this work, better behavior related input data and standard values ​​for, above all, energy consumption for hot water needs to be developed. There has to be more diligence when ensuring that there are same conditions for calculations and measurements, and this could mean that those who perform the calculation may need to be assigned more responsibility over the measuring work. In addition, the follow-up work must be envisaged in the long term, which means that the number of registers should be sufficient to distinguish the different parameters, that consumes energy, apart to make it possible to learn from the over-/underestimation, and base future input and standard values ​​on it. This may mean that the simulation-/measure-work should not be limited only to comply with applicable laws, but it should be ensured that follow-up work can be done in such a way that it helps to improve the future work of simulations and measurements of energy use in buildings.
5

Utvärdering av energiprestanda : Granskning av verkligt utförande i byggnad 14D Hjältarnas hus

Viil, Stig January 2019 (has links)
På uppdrag av Region Västerbotten har författaren analyserat och utvärderat energiprestandan i Hjältarnas Hus, byggnad 14D i Umeå. Byggnaden är ett anhörighus på den västra sidan av sjukhusområdet som består av 4 våningsplan med 1658 m2, varav 390 m2 består av en ombyggnad av en portvaktarbostad och 1268 m2 av en tillbyggnad med en förbindelse som kallas för ”länken”. Utvärderingen baseras på mätningar under år 2018 som erhölls från webbplattformen DeDU och som sedan jämförs med byggnadens beräknade energianvändning från WSP.   Byggnadens beräknade energiprestanda från WSP uppgick till 47 kWh/m2, värmeanvändningen för ombyggnaden 75 kWh/m2 och tillbyggnaden 42 kWh/m2. Den verkliga energiprestandan som utföraren beräknade fram uppgick för byggnaden till 60 kWh/m2, där ombyggnadens värmeanvändning blev 113 kWh/m2 och tillbyggnaden 57 kWh/m2.   Den verkliga energiprestandan överstiger den projekterade med 28 %. Avvikelserna orsakas av flera faktorer. Dels att systemet opererar ihop på ett annat sätt än vad som var projekterat och att indata för energibalansberäkningen i relationshandlingen skiljer sig från det verkliga indata som författaren har beräknat. Utöver det är en potentiell orsak till avvikelserna deviationer från fackmannamässigt utförda installationer.
6

Utvärdering av energiprestanda : Granskning av verkligt utförande i byggnad 14D Hjältarnas hus / Evaluation of energy performance for Hjältarnas hus

Viil, Stig January 2019 (has links)
På uppdrag av Region Västerbotten har författaren analyserat och utvärderat energiprestandan i Hjältarnas Hus, byggnad 14D i Umeå. Byggnaden är ett anhörighus på den västra sidan av sjukhusområdet som består av 4 våningsplan med 1658 m2, varav 390 m2 består av en ombyggnad av en portvaktarbostad och 1268 m2 av en tillbyggnad med en förbindelse som kallas för ”länken”. Utvärderingen baseras på mätningar under år 2018 som erhölls från webbplattformen DeDU och som sedan jämförs med byggnadens beräknade energianvändning från WSP.   Byggnadens beräknade energiprestanda från WSP uppgick till 47 kWh/m2, värmeanvändningen för ombyggnaden 75 kWh/m2 och tillbyggnaden 42 kWh/m2. Den verkliga energiprestandan som utföraren beräknade fram uppgick för byggnaden till 60 kWh/m2, där ombyggnadens värmeanvändning blev 113 kWh/m2 och tillbyggnaden 57 kWh/m2.   Den verkliga energiprestandan överstiger den projekterade med 28 %. Avvikelserna orsakas av flera faktorer. Dels att systemet opererar ihop på ett annat sätt än vad som var projekterat och att indata för energibalansberäkningen i relationshandlingen skiljer sig från det verkliga indata som författaren har beräknat. Utöver det är en potentiell orsak till avvikelserna deviationer från fackmannamässigt utförda installationer.
7

Individuell mätning och debitering av värme i flerbostadshus : Svenska förutsättningar i jämförelse med erfarenheter från Tyskland och Danmark / Individual metering and billing of heat in Germany and Denmark

Abrahamsson, Niklas January 2013 (has links)
I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå. Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning. Skillnader som undersöks länderna emellan är klimat, fastigheters energiprestanda, vanor, hyressättningssystem, affärsmodell för energiförsäljning samt lagstiftning. I rapporten beskrivs också de tekniker man använder samt dess för- och nackdelar. Målet med arbetet är att öka förståelsen och kunskapen inom området samt visa på andra länders erfarenheter och lösningar. Vad man kan se av jämförelsen är att Sverige i många fall har liknande förutsättningar som Tyskland och Danmark. Det finns även en del skillnader. Exempelvis kan det i Sverige vara svårt att föra över värmekostnaden separat från grundhyran, vilket inte varit något problem i Tyskland där man redan har kallhyra för sig och driftskostnader för sig. Däremot skulle man förmodligen i Sverige spara mer energi vid ett införande av ett sådant system, i absoluta tal på grund av vårt kallare klimat. Vad gäller lagstiftningen inom området i Danmark och Tyskland kan man se att den fungerar på ett liknande sätt. Det europeiska energidirektivet, EED, skulle om det går igenom i sin nuvarande form kunna tvinga även Sverige att lagstifta om ett obligatoriskt införande av individuell mätning och debitering. / Today it is unusual to use consumption based billing of heat in Swedish apartment buildings. This is more common in the rest of Europe and this study aims to learn about experiences and possible problems from Germany and Denmark, which are countries who have this system implemented in their law. The current study is made on behalf of the Swedish Union of Tenants, the Swedish Association of Public Housing Companies (SABO) and the Swedish Property Federation as part of a project where these organizations want to establish a recommendation for their members if they would like to start using the method. Differences within countries that are examined include climate, the property´s energy performance, local habits, rent-setting system, business model for energy sales and the law. The techniques to measure consumption are also described. The main objective of this report is to increase understanding and knowledge in this subject. The report is meant to serve as a basis for a recommendation on introducing this system in Sweden. As can be seen from the comparison, Sweden in many cases has similar conditions as Germany and Denmark. There are also substantial differences. For example it may be difficult to transfer heating costs separately from the basic rent because of the Swedish rent-setting system. Due to the colder climate in Sweden, the energy savings would be greater in absolute terms. It can also be seen that German and Danish laws regulates the market in a similar way. If implemented in Sweden in its current form, the European Energy Directive could force legislation for the mandatory introduction of the system.
8

A lika fint som G? : En studie av energiprestandas samvariation med svenska småhuspriser

Engman, Clara January 2017 (has links)
Då byggnadssektorn står för cirka 40 procent av all energiförbrukning i EU har krav på energideklaration och energiklassificering av byggnader implementerats bland medlemsländerna. Idag är dock knappt en femtedel av Sveriges småhus lågenergibostäder. Denna uppsats undersöker hur priser för småhus i Sverige samvarierar med bostadens energiprestanda. Med utgångspunkt i teorin om hedonisk prissättning undersöks försäljningsdata och energideklarationer för perioden 2 januari 2009 till 1 juli 2016. Uppsatsen begränsar sig till att undersöka Stockholms kommun och fyra andra kommuner i klimatzon 3. Resultaten påvisar en statistiskt signifikant samvariation mellan energiprestanda och försäljningspris. En bostad med energiklass C i klimatzon 3 genererar cirka 4,0 procent högre kvadratmeterpris än en bostad med energiklass D, och en bostad med energiklass G säljs för cirka 7,4 procent lägre kvadratmeterpris än en bostad med energiklass D.
9

Framställning av energisignaturer för byggnader i Umeå kommun

Sjöberg, Johan January 2018 (has links)
För att kunna nå de energimål som sätts upp inför framtiden måste Umeå kommun aktivt jobba för att ständigt förbättra nuvarande energiläge. För att uppnå målet ingår Umeå kommun i ett EU-projekt som heter E-lighthouse, där de jobbar mot energieffektivisering. Syftet är att göra en kartläggning av energisignaturer i Umeå kommuns västra driftområde. För att i det projektet analysera vad som kan hjälpa Umeå kommuns fastighetsavdelning när det kommer till optimering av drift och energianvändning i deras byggnader. En litteraturstudie har genomförts för att skapa grundläggande kunskap inom området av energisignaturer. För att efter kartläggning analysera teorier och aspekter som kommit fram. Detta ska resultera i något som kan vara av intresse för Umeå kommuns fastighetsavdelning. Resultatet visade att i framtagningen av energisignaturer kan det vara bra att dela upp dag och natt värden. I syfte av att få en överblick över hur en byggnad beter sig värmetekniskt vid olika tidpunkter på dygnet. I slutet av projektet gjordes en framtagning av ett intervall som visar var energianvändningen bör ligga för en byggnad i en energisignatur. Detta kan vara ett verktyg att använda i vidare energioptimering.
10

Erfarenhetsbaserad uppskattning av energiprestanda - ett komplement till energimodellering i kontorsbyggnader

Schramm, Fredrik January 2012 (has links)
Detta examensarbete behandlar en utredning om möjligheterna att genom syntetiska erfarenhetsvärden från ett energisimuleringsprogram kunna uppskatta energiprestandan i en kontorsbyggnad. Energisimuleringsprogrammet som använts är Integrated Environmental Solution Virtual Environment.   En känslighetsanalys har genomförts för att undersöka vilka parametrar som har störst påverkan på energianvändningen. Uppvärmningstemperatur, kylningstemperatur, värmeväxlareffektivitet, WWR (fönsterandel sett till total väggarea) samt uteluftsflöde gav störst utslag och de har därför undersökts vidare. Dessa parametrar har i grupper om tre kombinerats på ett bestämt vis och vidare analyserats med fyra olika regressionsmodeller. De två mest intressanta regressionsmodellerna har genomgått flertalet kontroller för att säkerställa deras giltighet. Undersökningen visar att polynomiska regressionsmodeller ger den bästa beskrivningen av energianvändningen i en kontorsbyggnad. För att skapa en mer allmängiltig modell beträffande olika byggnadstyper krävs någon form av geometrisk parameter. Vid användandet av ett fåtal rörliga parametrar kan en väldigt exakt uppskattning av energianvändningen åstadkommas, men vid införandet av fler parametrar försämras uppskattning.   Utifrån de tidigare nämnda undersökningarna har erfarenhetsvärden beräknats för att uppskatta vad en viss förändring av en parameter ger för förändring av energianvändningen. Undersökningen visar att det finns möjlighet att ta fram erfarenhetsvärden, men att de varierar beroende på valet av andra ingångsparametrar, omkringliggande byggnader och byggnadens geometri. De parametrar som gav bäst resultat var uppvärmningstemperatur som vid en grads förändring förändrar energianvändningen med 11 ± 5 procent och WWR som vid en förändring på 1 procent ger en förändring av energianvändningen med 1,0 ± 0,5 procent.

Page generated in 0.096 seconds