The production cost and life cycle cost have been analyzed in this work considering two different building standards for the same building. The standards are Miljöbyggnad silver and Boverket's regulations for buildings. The costs have been compared between the two different standards. The studied object is a nursing home in Åkersberg which is a district in Enköping. The home is divided into 57 apartments and spaces like the kitchen, dinery, lounge, toilets and area for the staff that you find in a nursing home. The total floorarea is 4634 m2 and the building has 3 storeys. The framework consists of wood and concrete. An energy calculation was performed using the building energy simulation program VIP-energy by a consultant. This calculation was used in this report. Due to removal of photovoltaic cells and less effective outer building components, the energy consumption was then increased. In the calculation program Bidcon a quantity calculation was made according to the original building. Due to the changes in VIP-energy with the removal of photovoltaic cells and a less effective outer building component the quantity calculation was modified. The calculations show that the production cost was about 1.6 million SEK higher for the buildingstandard of Miljöbyggnad silver, than for the buildingstandard of Boverket’s regulations. The life cycle cost calculated with economic life span of 30 years for the outer building component shows that it was about 200 000 SEK more expensive when built according to the building standard BBR19, than when built according to Miljöbyggnad silver.

I detta arbete tar jag upp en del av den lagändring i BBR som började gälla den 1 juli 2014. Den handlar om att lägenheter på max 35 m2 som inreds på en vind inte behöver anpassas för tillgänglighet. Mitt syfte är att bredda kunskapen om denna lagändring och belysa vad man bör tänka på vid vindsinredningar enligt denna. I arbetet studerar jag vilka faktorer som spelar in och i vilken utsträckning lagändringen kan innebära en lättnad för byggbranchen. Vidare tar jag även upp frågan vad personer som är aktiva i byggbranchen tycker om lagändringen och om den kan komma till någon nytta. Till min hjälp har jag Riksbyggen i Linköping där jag gick igenom deras arkiv för att se om det finns några objekt där lagändringen kan appliceras. Min kontaktperson på Riksbyggen, Kristina Cleber, hjälpte mig även att komma i kontakt med aktiva i byggbranchen. Min studie visar att även om de flesta i byggbranchen tycker att lagändringen är bra så är de tveksamma till att den kommer uppfylla sitt syfte, vilket är att avhjälpa bostadsbristen hos unga och studenter. Vidare visar jag att det är en krånglig process att inreda vindsutrymmen då allt material och manskap måste transporteras upp till vinden på något sätt och att installationer kan ställa till problem. De jag intervjuade tycker att man bör utföra en inredning i samband med något annat större projekt för att sprida ut kostnaderna.

The Swedish legislation for energy efficiency in buildings established in 2006 presents maximum limits for annual energy use in new buildings. To fulfill these goals the property developer is required to perform an energy calculation beforehand. The regulations also include an independent follow-up of energy use within two years after commissioning of the building. Significant discrepancies between calculated and actual results appear and need to be reduced. In this case study the energy consumption inoperation has been compared to the energy simulations in VIP Energy from the planning phase for a property consisting of four apartment buildings located in Uppsala, Sweden. The property uses a combination of geothermal heating and district heating. A wide approach to identify possible causes was applied, ranging from review of input parameters in the simulation files to evaluation of impact from deviating operation parameters and residential behavior. Furthermore, the thesis highlights the possible impact of the working process with energy calculations and follow-up of energy use in operation. The process was compared to a Swedish industry standard called Sveby, which defines a work plan for energy management in building projects. In the case study the energy use in operation exceeds the simulated results with approximately 63 % for two of the buildings and 44 % for the remaining two. The property uses more district heating than predicted. Possible causes have been identified, for example poor functioning of the heat pump and excluded heat losses in the simulation, but more detailed onsite measuring is needed to confirm the causes. An industry wide systematic approach to extend the monitoring of energy usage inoperation may reduce the deviations in future projects.

As a result of high energy use in buildings, the rules for energy conservation has, since 2006, become stricter in Sweden. Today, it must be verified that buildings meet the requirements of specific energy consumption (energy consumption per square meter heated floor area), with a calculation of the energy performance in a simulation program and by measuring the energy performance when the building is done. This in addition to the requirement that the average coefficient of thermal transmittance and the installed electrical power, for electrically heated buildings, must be calculated at the design stage. It is, however, often noted that the result of the calculations and measurements differ from each other, and that the measured values ​​often are higher than those calculated. In collaboration with NCC and Mälardalens University, an investigation was made in which the calculated and measured values ​​of energy were examined for a number of apartment buildings, schools and sports halls, to identify causes of difference, and to identify priority areas of work within, above all , energy simulation and energy follow-ups. It turned out that the difference is largely influenced by the type of the building, as it differed between apartment buildings, schools and sports halls. In addition, the amount of window area turned out to have impact on the results, as it allows for more airing, which is a factor that is very difficult to anticipate for the simulations. The windows ability to let in sunlight is another factor that is hard to anticipate. Furthermore, it was discovered that the standard values for the assumed energy consumption for domestic hot water is often too high. In some cases the assumed heated floor area and the assumed outdoor climate data differed between calculations and measurements. It also happens that heat losses from culvert pipes to the ground is not taken into account when calculations are done. As for priority areas of work, judging by the results of this work, better behavior related input data and standard values ​​for, above all, energy consumption for hot water needs to be developed. There has to be more diligence when ensuring that there are same conditions for calculations and measurements, and this could mean that those who perform the calculation may need to be assigned more responsibility over the measuring work. In addition, the follow-up work must be envisaged in the long term, which means that the number of registers should be sufficient to distinguish the different parameters, that consumes energy, apart to make it possible to learn from the over-/underestimation, and base future input and standard values ​​on it. This may mean that the simulation-/measure-work should not be limited only to comply with applicable laws, but it should be ensured that follow-up work can be done in such a way that it helps to improve the future work of simulations and measurements of energy use in buildings.

De nya reglerna för laddinfrastruktur började träda i kraft i Boverkets Byggregler 2020. Reglerna påverkar flera parter inom olika branscher som exempelvis energi- och byggbranschen. Reglerna anger att nya bostadshus ska ha laddinfrastruktur och följderna av detta är än oklara då detta är ett nytt ämne som ej hunnit undersökas i större omfattning än. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur regelverket kommer att påverka olika aktörer som omfattas av reglerna samt ta reda på hur reglerna som träder i kraft kan utvecklas. Metod: I arbetet genomförs en litteraturstudie där litteraturstudie där nationell och internationell forskning undersöks och jämförs för att få en klarare bild på hur kunskapsläget ser ut. Litteraturstudien fungerar då endast som ett underlag till det teoretiska ramverket. Kvalitativa data samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra stycken intervjuer har genomförts med fyra olika aktörer som har flera års erfarenhet inom byggbranschen.  Resultat: Alla respondenter var positiva till de nya reglerna och såg stora möjligheter, men även eventuella hinder. Möjligheterna är stora men är inte bara ekonomiska, de har även en positiv miljöpåverkan. Respondenterna syftar främst till att det kommer att gynna investeringar och främja den svenska industrin. Med en välutvecklad laddinfrastruktur kan Sverige bli en av världens största producenter och eventuellt distributörer i världen. Konsekvenser: Eftersom framtiden är oviss kan de uppstå hinder. Majoriteten av respondenterna var även överens om att det största hindret som dom ser är effektbehovet. Med en expandering av laddstolpar tror branschen på ett ökat effektbehov, men tills de retroaktiva kraven träder fram vet man inte hur stort det effektbehovet blir. Begränsningar: Rapporten är begränsad till en kommun. Laddinfrastrukturen är begränsad till byggbranschen och dess aktörer som blir berörda. Nyckelord: BBR, hållbar utveckling, laddinfrastruktur, byggindustrin och eldistributörer.

Residential buildings have served as homes for the humankind throughout the years and the energy focus is relatively new in comparison. The interest of the energy perspective has increased alongside with the stricter laws and goals in the European Union and the Swedish Building Board. In multiple cases, the calculated energy usage of the buildings are usually lower than the real time measured energy consumption, showing the importance of performing energy follow-ups of the buildings. The goal of this thesis is revolving around the understanding of the the problems, performance and importance of energy follow-ups in the building process. This study will only focus on the energy focus of residential buildings in the building process, while only taking the Swedish laws into consideration. A literature study was performed as an intention to understand the subject and its problems more thoroughly. The literature study contains the Swedish laws regarding the subject, the structure of the building process and possible failure points, while also looking at multiple studies regarding the difference between the calculated and the measured values. Furthermore, inquiries were sent out to multiple municipalities and companies with questions related to the subject. In the answers from the different respondents, the result showed that both municipalities and companies stores energy statistics in web-based programs and requires real measurements to perform energy follow-ups. One municipality describes that there was a vague understanding of the consequences or penalties of not performing an energy follow-up according to the time-plan. Furthermore, the company A described that there was a lack of knowledge of how or where measurements should be performed in detail and where responsibility should be placed if not everything is fulfilled according to the contract. The companies set up their own local goals that surpasses the rules of the BBR and the companies very rarely breaks the energy limits. Company B has only failed to meet the energy limits once and that project was sold off to another actor. Company B also describes that they have never failed to perform an energy follow-up according to the time-plan and doesn’t know what to do if it would happen. Another municipality refers multiple times to their goals regarding the climate and energy limits, however, the methodology on how to achieve these goals aren’t described. Lastly, the there’s no form of cooperation between the municipalities or the companies. Differences in energy performance, between the calculated and the real, is often a result of many different factors, which is not always easy to define. Throughout the building process, it is of high importance to keep focus on the energy question in every step. Good and correct knowledge has to be present the whole process to give the best prerequisites for a good performing building. Bad energy performance leads to higher cost for the habitants. Loose terms in laws and regulations can lead to bad energy calculations and leave room for influencing the calculation to show wanted results. Good energy declarations require proper measurements and as the standard equipment today provides somewhat lacking data with monthly values, which makes it difficult to study the reasons to higher energy consumption. For better understanding abnormal energy consumption, more detailed values are often necessary. In terms of applicability, this study can contribute to the awareness to the different issues that has occurred from the study, for example the required education and the responsibility in more detail. A few conclusions can be made from this study, the lack of knowledge in terms of responsibility, consequences or penalties and how measurements should be made in detail. Another conclusion are that web-based programs are used for energy follow-ups and require real values and there’s no cooperation between different actors related to this subject. / Bostäder har använts som hem för människor genom tiderna och energiperspektivet i dessa bostäder är relativt nytt i jämförelse. Energiperspektivets intresse har blivit större samtidigt som hårdare krav och mål har formulerats i EU och i lagboken BBR. I flertal fall är den beräknande energin för en byggnad lägre än den uppmätta mängden under användning, vilket visar vikten av att utföra en så kallad energiuppföljning för respektive byggnad. Målet med detta exjobb handlar om att få en förståelse kring problemen, utförandet och vikten i energiuppföljningar som existerar i flertal fall inom byggprocessen. Den här studien kommer bara fokusera på bostäder i byggprocessen och bara ta hänsyn av de svenska lagarna kring området. En litteraturstudie utfördes för att kunna fördjupa sig inom ämnet och dess problem. Denna litteraturstudie innehåller relevanta svenska lagar för ämnet, strukturen av byggnadsprocessen och möjliga felkällor, men även studera flertal rapporter angående skillnaden mellan den beräknande och den uppmätta energianvändningen. Slutligen skickades flera enkäter till energiexperter i kommuner och företag med relevanta frågor till ämnet. I svaren från respektive respondent visade resultatet att både kommuner och företagen använder dataprogram angående energianvändningen. Dessa dataprogram kräver en verklig uppmätning av energin i hushållen för att kunna utföra en energiuppföljning. Kommun A beskriver att det finns en dålig uppfattning angående de konsekvenser och straffen som förekommer om en energiuppföljning inte utförs i tid enligt tidsplanen. Fortsättningsvist beskriver företag A att det är en begränsad förståelse angående hur och var uppmätningar ska utföras i detalj, men även också vem som ska ta ansvar om någonting går fel enligt byggkontraktet. Företagen sätter upp lokala mål som är lägre än BBRs krav vilket har lett till att fel uppstår väldigt sällan. Företag B beskriver också att de aldrig har misslyckats med att utföra en energiuppföljning enligt tidsplanen men vet inte vad som ska göras om det skulle hända. Kommun B refererar flertal gånger till deras energi- och klimatmål men metodiken av att uppfylla dessa mål är inte beskrivet. Slutligen finns det ingen form av samarbete kring energiuppföljningar mellan de kommuner och företag som har svarat på enkäten. Skillnaden mellan den beräknande- och den uppmätta energiprestandan beror ofta av flertal olika faktorer som är svårt att definiera. Det är viktigt att ha någon form av energifokus genom hela byggnadsprocessen och inte bara i ett fåtal steg. Detta fokus måste vara bra och ha rätt kunskap för att kunna ge de bästa förutsättningarna till en bra bostad från ett energiperspektiv. Byggnader med en dålig energiprestanda leder till en hög kostnad genom förvaltningsfasen. Obestämda termer i lagboken som ”bör” leder till dåliga beräkningar som inte har en liknande struktur och kan vara gjord för att visa ett lägre värde. Energideklarationer som är bra kräver riktiga mätningar och bättre mätningsverktyg som inte ger otillräcklig information i till exempel månadsvärden, vilket leder till en dålig förståelse till vad som händer angående energianvändningen i huset. Användbarheten av studien består till mesta av att upplysa om de problemen som existerar idag som till exempel den behövda utbildningen och kompetensen kring ansvar, straffen och var mätningar ska sättas i detalj. Några slutsatser som studien har kommit fram till är den otillräckliga kunskapen i ansvar, konsekvenser och straff samt mätningar ska sättas beskrivas mer i detalj. Slutligen används dataprogram för att utföra energiuppföljningar som kräver verkliga mätningar och det finns ingen form av samarbetet mellan olika aktörer angående energiuppföljningar.

Undersökningen som görs i det här examensarbetet följer upp energianvändningen på delar av området Östra Lugnet i Växjö. Energianvändningen jämförs mot de energikrav som BBR och Växjö kommun ställer. Arbetet tar också fram differenserna mellan faktisk och beräknad energianvändning, utifrån den specifika energianvändningen för bostäderna för år 2015. De differenser som resultatet visar jämförs sedan mot olika faktorer som kan påverka att det finns en skillnad. De faktorer den här undersökningen studerar närmare är framförallt energiberäkningsprogrammen som används i projekteringen, men också boendevanor och vad för typ av människor som brukar bostäderna.

Vid restaureringen av en äldre byggnad finns ett flertal faktorer, utöver tekniska egenskapskrav, som är nödvändiga att ta i beaktande för att lyckas tillgodose en lämplig utformning. Byggnadens historia och dess tekniska konstruktion kan nämligen utgöra ett särskilt värde. Byggnadsvården är den disciplin inom samhällsutvecklingen som förespråkar varsamt underhåll och bevarande av byggnader, med respekt för byggnadernas originalitet och ursprung. Denna studie syftar till att utreda hur restaureringen av en äldre byggnad utförs i enlighet med goda byggnadsvårdsprinciper enligt denna disciplin, med ambitionen att undersöka såväl tekniska-, som kulturella- och arkitektoniska aspekter. Utöver byggnadsvården nyttjas även disciplinen byggnadsfysik, med vars teori, syftet har varit att bistå undersökningen med tekniskt beräkningsunderlag.   För att uppnå syftet med studien bedrevs dels en litteraturundersökning understödd av personlig kommunikation med restaureringsaktörer, dels en fuktsäkerhetsprojektering. Litteraturundersökningen undersökte dels vilken gällande rätt och vilka föreskrifter som var relevanta att ta i beaktande för att besvara studiens syfte, dels hur detta förslagsvis kan ske i praktiken. Dessutom undersöktes med litteraturundersökningen huruvida traditionell byggnadskonst är kompatibel med den moderna byggnadskonsten, avseende när dessa samverkar under en restaureringsprocess.   Fuktsäkerhetsprojekteringen utredde hur restaureringen av den äldre byggnaden kunde utföras med god diffusionsbeständighet. Detta genom att föreslå fyra alternativa invändiga tilläggsisoleringar för byggnaden. Alternativen analyserades avseende deras respektive fukt- och värmetekniska prestanda, för att sedermera jämföras. Analysen bedrevs med dels handberäkningar inom praktisk byggnadsfysik, dels datorstödd analys med fuktberäkningsprogrammet WUFI® PRO 6.2.   Studien visar på att restaureringen av en äldre byggnad är en komplicerad process, där gällande rätt och föreskrifter kan anses svårtolkade vid dess tillämpningar. Det kan dock anses som att varsamhetskravet, vilket stadgas enligt 8 kap. 17 § Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) äger företräde. Det kan vidare anses som att det är byggherrens egna ambition som är central för hur restaureringen bedrivs avseende god byggnadsvårdetik, för att utföra en restaurering enligt goda byggnadsvårdsprinciper är må hända företrädesberättigat enligt gällande rätt och föreskrifter, men det är en komplicerad process att bedriva i en modern samtid.   Fuktsäkerhetsprojekteringen visade att samtliga av de föreslagna alternativen för restaureringen innebar energieffektivisering, men att deras diffusionsbeständiga egenskaper varierade. Det visade också på att de beräkningar som utförts för hand och med datorstöd var till stor del överensstämmande. Det alternativ som var bäst ur byggnadsvårdsetisk fråga blev det slutligen föreslagna, vilket var en invändig tilläggsisolering med cellulosaisolering utan diffusionsplast i konstruktionen. De hygroskopiska egenskaperna hos cellulosan förmodades säkerställa konstruktionens diffusionsbeständighet. / During the restoration of an older building there are several factors, besides technical requirements, that are necessary to consider in order to succeed in achieving a suitable design. This relates to the fact that the history of the building and its technical construction could eventually imply a particular value. In social development, building preservation is the discipline that advocates careful maintenance and preservation of buildings, with respect for their originality and origin. This study aims to investigate how the restoration of an older building is carried out in accordance with good building restoration principles according to this discipline, with the ambition to investigate both technical-, as well as cultural- and architectural aspects. In addition to building preservation, the discipline of building physics is also used, with the purpose to assist the study with a technical calculation basis.   In order to achieve the purpose of the study, a literature study supported by personal communication with restoration actors was conducted, as well as a moisture safety design. The literature study examined valid law and the regulations that were relevant to consider in order to achieve the aim of the study, and partly how this can be done in practice. In addition, the literature study investigated whether traditional building art is compatible with the modern building art, as they do meet during a restoration process.   The moisture safety design investigated how the restoration of the older building could be conducted with good thermal- and moisture resistance. This was done by proposing four alternative internal additional insulations for the building. The alternatives were then analyzed for their respective moisture and heat technical performance and subsequently compared. The analysis was conducted with both hand calculations based on practical building physics, as well as with computer-aided analysis with the moisture calculation program WUFI® PRO 6.2.   The study shows that the process of restoring an older building is a complicated process, where valid law and regulations can be considered difficult to interpret. However, it can be considered that the requirement for caution, as stipulated in chapter 8, 17 § Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) takes precedence. Furthermore, the developer´s own ambition can be argued to be central to how the restoration is conducted, since achieving a restoration result according to good building preservation principles, is a difficult undertaking in a modern contemporary.   The moisture safety design showed that all the proposed alternatives for the restoration meant energy efficiency, but their thermal- and moisture resistance properties varied. It also showed that the calculations performed by hand and with computer support were consistent at large. The alternative that was best from a building preservation point of view was finally proposed, which was an interior additional insulation with cellulose insulation without diffusion plastic in the construction. The hygroscopic properties of the cellulose were believed to ensure the diffusion resistance of the construction.

<p>Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping. Modellen är anpassad efter ställda krav i Boverkets Byggregler, BBR, och dess huvudsyfte är att beräkna årlig energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient i byggnader.</p><p> </p><p>Huvudsyftet har varit att på olika sätt verifiera modellen, dels mot annat erkänt energiberäkningsprogram, IDA ICE, och dels mot en verklig byggnad med givna data. Bäst resultat erhölls vid verifieringen mot IDA ICE, med en maximal skillnad resultaten emellan på 6 %. Vid verifieringen mot den verkliga byggnaden blev motsvarande resultat 16 %. Att skillnader i resultat uppkommer i det första fallet var väntat, då den egenutvecklade modellen och IDA ICE räknar på helt olika sätt. IDA ICE är ett dynamiskt program, som tar hänsyn till temperaturvariationer osv., medan modellen är ickedynamisk. Även i det andra fallet var det väntat att skillnader resultaten emellan skulle uppstå. Att få teoretiska resultat att helt överensstämma med verkligheten är svårt, vilket till stor del beror på osäkerhet i indata.</p><p> </p><p>En inventering av marknaden beträffande andra energiberäkningsprogram har gjorts. Detta för att om möjligt kunna visa om det finns andra intressanta program som klarar samma typ av beräkningar som Excel-modellen. Då fokus för inventeringen främst legat i själva kartläggningen av tillgängliga program, uteslöts tester av programmen. Av de studerade programmen kan endast rekommendation ges för IDA ICE, då detta användes vid verifieringsarbetet av Excel-modellen. Trots vissa brister hos Excel-modellen, som framkommit under arbetets gång, kan ändå rekommendationer ges för att använda den framför något annat energiberäkningsprogram.</p><p>Även en studie kring olika energilösningar i byggnader har gjorts. Detta för att om möjligt kunna påvisa vilken eller vilka lösningar som är bäst lämpade, dels rent miljömässigt och dels för att klara ställda krav i BBR. För att minska det stora elberoendet i landet bör fjärrvärme användas i de flesta fall. Om man bara ser till att klara ställda krav i BBR, bör någon form av värmepump tillsammans med ett vattenburet distributionssystem användas.</p>

<p>Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå.</p><p>Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet.</p><p>Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens.</p><p>Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.</p>