En expandering av storstäder har bidragit till att nya behov måste uppfyllas. Däribland behovet av nya förskolor. Idag och i framtiden kommer det ställas höga krav på att nya byggnader ska bli mer energieffektiva och det är viktigt att kommuner ligger i framkant i denna utveckling då de ska vara ett föredöme i samhället. Valet föll därför på att kombinera dessa behov och krav genom att gestalta en energieffektiv förskola i Haninge kommun som är i ett expansivt skede. Genom inventering av befintlig information kring ämnena förskola och energieffektivt byggande, samt studiebesök och fallstudier valdes att förskolan skulle gestaltas enligt passivhusteknik. Informationen behandlar bland annat krav från BBR, FEBY och Lpfö98. Det var genom dessa metoder som ett lokalprogram innehållandes en sambandsanalys kunde tas fram för kommandeförskola. Förskolan som passivhus innebär förändrade förutsättningar för gestaltningen då det är viktigt att i ett tidigt skede planera planlösningen så att den medverkar till en energibesparing. Utifrån lokalprogrammet kunde förskolan Lövet som enligt enkla beräkningar uppfyller kraven för passivhus. Förslaget stämmer bra överrens med det lokalprogram som det grundades på tack vare det djupgående förarbetet. Slutsatsen blir att ett väl bearbetat lokalprogram är en bra förutsättning för att gestalta och konstruera ett förslag som är realistiskt. I detta projekt har det visat sig att det är möjligt att bygga en förskola i passivhusteknik trots ändrade förutsättningar angående teknik samt utformning. Ett passivhus är dessutom ett bra pedagogiskt läromedel att lära barn hur energi kan besparas. / An expansion of big cities has contributed to new requirements that must be fulfilled. The requirements include the need for new preschools. Today and tomorrow there will be demands for new buildings to be energy efficient and it is important that municipalities are at the forefront of this development as they will set an example in the community. The choice was made to combine these needs and requirements by designing an energy efficient preschool in the municipality of Haninge which is a municipality in an expansive phase.   The choice to make the preschool according to passive house technology was made through inventory of existing information about the areas of preschool and energy- efficient construction, as well as visits and case studies. The information treats, among other things, requirement from BBR, FEBY and Lpfö98. It was also through these methods that a local program with an analysis of the connections between rooms was generated for the preschool. Preschool as a passive house results in changing conditions for the conformation and that is why it is important that in an early stage plan the layout so that it contributes to energy savings.  Through calculations made from the construction of the preschool, which is based on the local program containing an analysis of the connections between rooms, meet the requirements for passive houses. The proposal agrees with the local program that it was based on, thanks to the deep preliminary work.  The conclusion is that a well-developed local program is a good prerequisite in order to design and construct a proposal that is realistic. This project has shown that it is possible to build a preschool in passive house technology despite changed conditions regarding technology and design. Passive house is also a good educational material to teach children how energy can be saved.

Under de senaste åren har det blivit alltmer aktuellt att bygga hållbart. Detta beror på den betydande klimatpåverkan som byggbranschen har och det önskemål som finns att minska påverkan för att sakta ner klimatförändringarna. Såväl kommuner som byggföretag arbetar idag aktivt med att minska sina klimatavtryck och driva utvecklingen framåt inom hållbart byggande. År 2015 så infördes en ny lag i PBL:s åttonde kapitel som förbjuder kommuner att ställa krav på byggnaders tekniska egenskaper under planerings- och markanvisningsprocessen. Trots detta har kommuner fortsatt ställa krav på tekniska egenskaper vilket hindrar det hållbara byggandet. Avsikten med studien har varit att undersöka kommuner och byggföretags åsikter kring de kommunala särkraven och hur det påverkar deras visioner om att det ska byggas mer hållbart. Studien undersöker därutöver vad som behöver förändras för att det ska byggas mer hållbart. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna har varit en kombination av tre olika metoder. Studien inleddes med en juridisk kvalitativ metod där relevanta lagtexter, utredningar och förarbeten studerades. Därefter en litteraturstudie för att kolla på tidigare examensarbeten och sist användes en kvalitativ intervjustudie där tio relevanta personer i branschen har intervjuats, fyra personer på byggföretagens sida och fem personer på kommunens sida. Intervjuerna skedde i form av semistrukturerade intervjuer. Den juridiska metoden, litteraturstudien och intervjuerna har tillsammans lett till slutsatserna att kommunerna som intervjuat är medvetna om att de inte får ställa några specifika krav, men har valt att ställa så kallade “önskemål” vid markanvisningar i stället, den slutsats man kan dra av det är att kommunerna i vissa fall ställer indirekta krav genom önskemål vilket påverkar kommunerna negativt. Det går även att konstatera att kommunerna är måna om att det som bygger i deras kommun ska bygga väldigt hållbart. Samtliga intervjuade personer inom branschen anser att det måste ske en form av förändring i branschen när det kommer till kommunens inblandning i ambitionerna om att bygga hållbart, och det behöver ske en skärpning och hårdare reglering nationellt genom BBR så kommunerna inte känner sig tvingade att ställa dessa krav eller “önskemål”. / In recent years, it has become increasingly relevant to build sustainably. This is due to the significant climate impact that the construction industry has and the desire to reduce this impact in order to slow down climate change. Both municipalities and construction companies are actively working today to reduce their climate footprint and drive development forward in sustainable construction. In 2015, a new law was introduced in PBL's eighth chapter, which prohibits municipalities from setting requirements on the technical characteristics of buildings during the planning and land designation process. Despite this, municipalities have continued to make demands on technical properties, which hinders sustainable construction. The purpose of the study has been to examine the opinions of municipalities and construction companies regarding the municipal special requirements and how it affects their visions of building more sustainably. The study also examines what needs to change in order for it to be built more sustainably. The method that has been used to answer the questions has been a combination of three different methods. The study began with a legal qualitative method where relevant legal texts, investigations and preparatory work were studied. Then a literature study was used to look on previous thesis and finally a qualitative interview study was used where ten relevant people in the industry have been interviewed, five on the side of the construction companies and five on the side of the municipality. The interviews took place in the form of semi-structured interviews. The legal method, literature study and the interviews have together led to the conclusions that the municipalities interviewed are aware that they are not allowed to set any specific requirements, but have chosen to set so-called "requests" for land allocations instead, the conclusion that can be drawn from this is that the municipalities in some cases make indirect demands through requests, which affects the municipalities negatively, we can also state that the municipalities are keen that what is built in their municipality must be built very sustainably. All the people interviewed in the industry believe that there must be some form of change in the industry when it comes to the municipality's involvement in the ambitions to build sustainably, and there needs to be tightening and tougher regulation nationally through BBR so that the municipalities do not feel forced to set these requirements or "desires".

Företag inom byggsektorn strävar efter att minimera byggnaders energianvändning och att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Byggherrar ställer ofta krav på att ett byggprojekt ska uppnå vissa miljökrav eller att byggnaden ska miljöcertifieras. När ett byggprojekt ska uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven ofta längre tid. Syftet med studien är att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och analysera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå kraven. Projektet Hjorthagshallen innefattar nyproduktion av en idrottshall i Norra Djurgårdsstaden. Byggnaden ska: • Certifieras enligt Miljöbyggnad GULD • Uppnå kraven för BBR 22 • Uppnå kraven för Passivhus En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet och dessa sammanställdes sedan i en översiktlig tabell. Miljökraven har analyserats och utvärderats med beräkningsverktyg, simuleringsprogram, referensprojekt och med projektspecifika handlingar. De indikatorer som ansågs vara svårast att bedöma i förväg i denna studie var energianvändningen, luftläckningen genom klimatskalet och det termiska klimatet. Studien visar att miljökraven för projektet Hjorthagshallen är möjliga att uppnå. Många krav och indikatorer går att säkerställa under projekteringen medan vissa indikatorer är svårare att säkerställa innan byggnaden är färdigställd. / Construction companies aim to reduce the energy use of buildings and to minimize the environmental impact throughout the entire construction process. Constructors often require the project to meet certain environmental requirements and to certify the building. When a construction project aims to achieve several classifications the projection of the requirements often takes more time. This study aims to identify the environmental requirements that apply to the project Hjorthagshallen and to analyze if it is possible to achieve these requirements. Hjorthagshallen will be a sports center in Norra Djurgårdsstaden. The building will: • Be certified according to Miljöbyggnad GULD • Achieve the requirements for BBR 22 • Achieve the requirements for Passivhus. The environmental requirements for Hjorthagshallen have been collected through a literature study and presented in an overview table. The environmental requirements have been analyzed with calculation tools, simulation programs, a reference project and project documents. The indicators considered to be the most difficult to estimate in advance in this study are the energy use, air leakage and the thermal climate. The conclusion is that the environmental requirements for Hjorthagshallen are likely to be met. Many requirements and indicators can be ensured during the projection while some indicators are more difficult to ensure before the building is completed. Keywords:

Den 1 september 2020 trädde den konsoliderade versionen av Boverkets Byggregler BBR 29 i kraft. En stor del av skillnaden från föregående version var det ökade kravet på energihushållning. Det nya kravet som fastställts innebär att U-medelvärdet är sänkt från 0,4 W/m2K till 0,3 W/m2K. Detta är ett mått på hur väl en byggnad är isolerad. Företaget Kontio expanderade till Sverige från Finland för snart fyra år sedan. De säljer framförallt fritidsboende och småhus byggda av egentillverkade timmerstockar med korslimmad arktisk furu i olika dimensioner. Deras hus säljs på den finska marknaden, men i Sverige har endast vissa timmerdimensioner klarat det gamla kravet från BBR 28. Med det nya kravet måste klimatskärmen anpassas till den nya kravbilden. Tak och golv är färdigprojekterade med låga U-värden, därför finns den största möjligheten för anpassning i väggkonstruktionerna. Med hjälp av givna förutsättningar togs ett antal väggkonstruktioner fram för beräkning av U-värdet. Dessa gav upphov till olika typlösningar som varierar med, förutom väggkonstruktionen, fönstertyper och minskade fönsterareor. Framräknat U-värde för väggkonstruktion låg till grund för beräkning av U-medelvärde tillsammans med U-värde för fönster, golv och tak. Ändringar i väggkonstruktioner kan resultera i en förekomst av fuktproblem. Därför testas dessa med hjälp av en Glaser-tabell som undersöker genom stationära beräkningar huruvida det föreligger någon risk i framtagna väggkonstruktioner. Detta projekt analyserar även för- och nackdelar med timmer i furu och dess värmelagrande funktion som beror på en hög värmekapacitet. Med utgångspunkt i litteraturstudien analyseras och utreds var i konstruktionen man med störst fördel placerar den massiva timmerstrukturen i förhållande till värmeisolering. Alla väggkonstruktioner behövde göras om utom 275 där endast fönstertyp ändrades till de med lägre U-värde. Vid anpassning av väggkonstruktioner med timmerdimension 135 och 205 krävdes mer omfattande åtgärder. Genom att isolera väggarna, ändra fönstertyper och minska fönsterareor kunde kravet på U-medelvärde nås på olika sätt. Ingen av dessa vägguppbyggnader uppvisade tecken på fukttekniska problem. / On September 1, 2020, the consolidated version of the National Board of Housing, Building and Planning's Building Rules BBR 29 took effect. A large part of the difference from the previous version was the increased demand for energy management. The new requirement that has been established means that the mean U-value has been reduced from 0.4 W/m2K to 0.3 W/m2K. This is a measurement of how well a building is insulated. Almost four years ago, the company Kontio expanded to Sweden from Finland. They mainly sell holiday homes and living houses built from self-made logs with cross-laminated arctic pine in various dimensions. Their houses are sold on the Finnish market, but in Sweden only certain timber dimensions have met the old requirement from BBR 28. With the new BBR 29, the building shell must be adapted to the new requirement. Ceilings and floors are pre-designed with low U-values and for this reason further improvements are best made in the wall construction. Using the given conditions, a number of wall constructions were developed for calculating the U-value. These gave rise to different type solutions that vary with, in addition to the wall construction, window types and reduced window areas. Calculated U-value for wall construction was the basis for calculating the mean U-value together with the U-value for windows, floors and ceilings. Changes in wall constructions can result in the occurrence of moisture problems, therefore these walls are tested using a Glaser-table which examines, by stationary calculations, whether there is any risk in the adapted constructions. This project also analyzes the advantages and disadvantages of pine timber and its heat storage function due to its high heat capacity. Based on the literature study, it is analyzed and investigated where in the construction the massive timber structure is placed with the greatest advantage in relation to the thermal insulation. All wall constructions needed to be adapted except 275 where only the window type was changed to those with a lower U-value. When adapting wall constructions with timber dimensions 135 and 205, more extensive measures were required. By insulating the walls, changing window types and reducing window areas, the requirement for the mean U-value could be achieved in various ways. None of these wall constructions showed signs of moisture technical problems.

Syfte: I Sverige råder det en stor bostadsbrist. En lösning för att skapa nya bostäder i tätbebyggda områden är vertikal förtätning. Detta kan ske via våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Denna typ av påbyggnad ställer dock krav på den befintliga byggnaden. Rapportens syfte är att fungera som ett underlag vid projektering av konstruktion, brand och installationer vid framtida projekt av liknande slag. Målet är vidare att analysera och sammanställa olika byggnadstekniska lösningar som används vid våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Detta skall besvaras genom följande frågeställningar: Vilka konstruktionstyper tillämpas vid våningspåbyggnad på ett parkeringshus och vilka krav ställer påbyggnaden på den befintliga stommen? Vilka brandkrav ställs på denna typ av våningspåbyggnad och hur uppfylls dessa? Hur förses påbyggnaden med installationer?   Metod: Rapporten bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer och dokumentanalyser legat till grund för empirin. För att styrka studien med teori har en litteraturstudie genomförts.   Resultat: Resultatet visar att en lätt stomme har använts till samtliga våningspåbyggnader, däremot har valet av stommaterial skiljt sig åt. Kapaciteten på den befintliga byggnadens grund har varit avgörande för om en våningspåbyggnad varit möjlig. Placering av våningspåbyggnaden har berott på om boyta eller antalet parkeringsplatser prioriterats högst. Brandkraven på denna typ av byggnad kan likställas med kraven som ställs på en nybyggnad av bostäder. Detta har inneburit att förändringar på de befintliga parkeringshusen varit nödvändiga för att uppfylla kraven. Nya installationsschakt har placerats både in- och utvändigt av den befintliga byggnaden.   Konsekvenser: De slutsatser och rekommendationer, utifrån rapportens innehåll, består främst av vikten i att göra en noggrann inventering av den befintliga byggnaden. Det handlar om byggnadens kapacitet och vilka eventuella förstärkningsarbeten som krävs innan en våningspåbyggnad.   Begränsningar: Studien avgränsar sig från byggnadstekniska beräkningar och ekonomiska kalkyler. Arbetet har begränsats utifrån en viss mängd ord och tidsram, utan dessa hade möjligheten funnits att göra en mer djupgående analys av studiens referensobjekt. Detta genom att intervjua ytterligare aktörer inom fler konsultområden för de valda referensobjekten. / Purpose: In Sweden, there is a shortage of housing and a solution for creating new housing in urban areas is vertical densification. Vertical densification can be done by adding floors of housing on top of existing parking garages. This type of extension sets demands on the existing building. The purpose of this thesis is to serve as a basis for the planning of construction, fire requirements and installations for future similar projects. The goal is furthermore to analyze and compile various building-technical solutions that are used when floors of housing are built on top of existing parking garages. The goal is answered by the following questions: Which types of construction are used for additional floors of housing on top of parking garages and what requirements does the extension have on the existing building? What fire requirements are imposed on this type of extension and how are they fulfilled? How are the additional floors of housing provided with installations?   Method: The report is based on a qualitative case study in which interviews and document analysis formed the basis of empirical data. To confirm the study with theory, a literature study has been conducted. Findings: The result shows that a light framework has been used for additional floors of housing, however, the choice of framework material has been different. The capacity of the existing building's foundation has been vital for whether an extension with housing has been possible. Placement of the extension has been due to whether the living space or the number of parking spaces is given as the highest priority. The fire requirements for this type of building can be equated with the requirements imposed on a new building of housing. This has meant that changes to the existing parking garages have been necessary to meet the requirements. New shafts for installations have been placed on both inside and outside of the existing building. Implications: The conclusions and recommendations, based on the content of the thesis, consist primarily of the importance of making an accurate inventory. It’s about the existing building's capacity and what possible reinforcement work it requires before an extension with housing. Limitations: The study delimits itself from construction engineering calculations and economic calculations. The work has been limited based on a variety of words and timeframe, without these it would be possible to make a more in-depth analysis of the study's reference objects. This would be done through interviewing more actors from additional consulting areas for the selected reference objects.

År 1987 trädde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad. Vi undersökte om husen uppfyller de ställda värmeisoleringskraven enligt BBR(Boverkets Byggregler) 9 Kap. samt vilka krav som fanns med i respektive projekts kontrollplan. Endast ett av de fyra husen uppfyllde de ställda kraven. I kommunens kontrollplaner för de undersökta objekten ställs krav på värmeisoleringsberäkningar men några beräkningar på detta finns ej arkiverade hos kommunerna. / In 1987, a new law of building became effective, Plan- och bygglagen(PBL). The building committees' inspection of construction sites and documents decreased. The final quality of the buildings now depended in greater extent on the property developers and the contractors internal control. Due to different interests within the municipality and because of strong connections between property developers and contractors, it is not always a matter of course that e.g. the inspection of thermal insulation and energy housekeeping is executed in a satifactory fashion. With the above in mind we examined four multi-dwelling buildings, two in municipality of Värnamo and two in Kristianstad. We examined if the buildings comply with the thermal insulation requirement according to BBR (the swedish building code) and which requirements that were stated in the different projects documents of inspection.Only one out of the four buildings complies with the requirements according to BBR. In the municipality documents there are requirements of thermal insulation calculations but there are no documents that verifies that such calculations have been executed.

<p>År 1987 trädde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad. Vi undersökte om husen uppfyller de ställda värmeisoleringskraven enligt BBR(Boverkets Byggregler) 9 Kap. samt vilka krav som fanns med i respektive projekts kontrollplan. Endast ett av de fyra husen uppfyllde de ställda kraven. I kommunens kontrollplaner för de undersökta objekten ställs krav på värmeisoleringsberäkningar men några beräkningar på detta finns ej arkiverade hos kommunerna.</p> / <p>In 1987, a new law of building became effective, Plan- och bygglagen(PBL). The building committees' inspection of construction sites and documents decreased. The final quality of the buildings now depended in greater extent on the property developers and the contractors internal control. Due to different interests within the municipality and because of strong connections between property developers and contractors, it is not always a matter of course that e.g. the inspection of thermal insulation and energy housekeeping is executed in a satifactory fashion. With the above in mind we examined four multi-dwelling buildings, two in municipality of Värnamo and two in Kristianstad. We examined if the buildings comply with the thermal insulation requirement according to BBR (the swedish building code) and which requirements that were stated in the different projects documents of inspection.Only one out of the four buildings complies with the requirements according to BBR. In the municipality documents there are requirements of thermal insulation calculations but there are no documents that verifies that such calculations have been executed.</p>

Introduction (and purpose) – Open Building is a concept which gives full flexibility and creative freedom for the consumer to design their dwelling according to own preferences (Kendall &amp; Teicher, 2000). The multi-family house and its apartments are constructed according to Swedish building code, however, construction of inner walls and finishes remains for the consumer to decide. The purpose of the study is to evaluate the concept of Open Building and its initial establishment in Sweden as an alternative approach in designing multi-family housing. It is a case study on the housing development company Raw Property and their first multi-family house Raw Rosendal in Uppsala, consisting of 50 apartments. The study examines what positive factors that advocate the implementation of the concept, which opportunities for improvement that can be detected, and how the application of the concept has been perceived in Sweden. Method – A qualitative approach has been conducted as method. The research questions have been answered through semi structured interviews with key persons who have been part of the project, as well as literature studies. The key persons consisted of CEO, CMO, Architect, Supervisor and Real Estate Agent. Results – The case study resulted in answers to the interview questions with the selected key persons. The interview questions were constructed with basis in the research questions and aim of the study. The interview answers thereby resulted in answering the research questions. Analysis – The positive factors that could be detected from the interviews are the advantages connected to the possibility for the consumer to affect the dwelling. Flexibility and ecological sustainability were further aspects which advocates for continuous use of the concept. Knowledge have been gained that will be used for improvements to future projects. Opportunities for improvements are mainly connected to the difficulties of the project being the first implementation in Sweden. Further developments of the concept were raised for discussion during the interviews, where one proposal was to design the loadbearing system in wood instead of concrete. The adaptation of the concept in Sweden have mainly been received as positive since it is a further development in housing design of multi-family housing. Discussion – From the method chosen and with the limitations decided, the study gives a clear result that answers the research questions. The result has strong connections to the scientific articles written about in the theoretical framework. / Introduktion (och syfte) – “Open Buildings” är ett koncept som ger full flexibilitet och kreativ frihet till köparen att själv utforma sin lägenhet efter egna preferenser (Kendall &amp; Teicher, 2000). Huset och lägenheterna byggs upp enligt vad Boverkets byggregler kräver, men innerväggar och ytskikt lämnas upp till köparen att bestämma. Syftet med studien är att utreda konceptet “Open Buildings” och dess etablering i Sverige som ett alternativt tillvägagångssätt att utforma flerbostadshus. Studien är en fallstudie på fastighetsutvecklingsföretaget Raw Propertys första flerbostadshus Raw Rosendal i Uppsala, bestående av 50 lägenheter. Det studien undersöker är vilka positiva faktorer som förespråkar tillämpningen av konceptet, vilka förbättringsmöjligheter som finns, samt hur tillämpningen av konceptet har upplevts i Sverige. Metod – Som metod har ett kvalitativt angreppssätt använts. Genom semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som deltagit i projektet samt litteraturstudier besvarades frågeställningarna. Nyckelpersonerna bestod av företagets VD, företagets försäljnings- och marknadschef, arkitekt, arbetsledare och mäklare. Resultat – Fallstudien resulterade i svar på frågor genom intervjuer med de utvalda nyckelpersonerna. Frågorna under intervjuerna utformades med koppling till studiens syfte och frågeställningar. Intervjusvaren blev därmed ett resultat som svarar på studiens frågeställningar. Analys – De positiva faktorer som utifrån intervjuerna går att urskilja är konceptets fördelar med att kunden själv får möjligheten att påverka bostaden. Aspekter som flexibilitet och ekologisk hållbarhet förespråkar även konceptet. Det framkom flera lärdomar som till nästa projekt går att förbättra. De förbättringsmöjligheter som lyfts under intervjuerna har främst koppling till svårigheter som stötts på i och med att detta är det första projektet i Sverige där konceptet tillämpats. Vidareutveckling av konceptets användning lyftes under intervjuerna och ett förslag att i framtiden utforma byggnaden i trä istället för betong nämndes. Konceptets tillämpning i Sverige har till största del upplevts positiv, mycket eftersom det är en fortsatt utveckling i utformning av flerbostadshus. Diskussion – Den valda metoden med dess avgränsningar ger ett tydligt resultat som följer studiens syfte samt besvarar samtliga frågeställningar. Resultatet har starka kopplingar till de källor som lyfts under det teoretiska ramverket.

Ett stenkast från stadsdelen Liljeholmen i Stockholm ligger området Lövholmen. Ett idag till stor del övergivet industriområde där man möts av krossade rutor, förfallna byggnader och nedklottrade fasader. Stockholms stad har tillsammans med en rad olika byggherrar gjort en stadsplanering som är ett förslag om ändring i detaljplan, från ett industriområde till ett bostadsområde. Stadsplaneringen Strukturplan och ramverk för Lövholmen innehåller föreslagna riktlinjer om utformningen för en ny stadsdel. Syftet är att utforma ett gestaltningsförslag till en av fastigheterna enligt den nya detaljplanen som om den vunnit laga kraft, me även att undersöka hur planlösningar kan påverka människans hälsa och trivsel. Förslaget kommer förhålla sig till strukturplanens direktiv där målet är att göra Lövholmen till en tryggare och trevligare plats. Detta kommer göras med hjälp av analyser och undersökningar från allmänhetens önskemål och synpunkter. Resultatet, Arken, kommer visa ett bostadsförslag med en arkitektonisk anknytning till platsen som kommer göra Lövholmen till en mer harmonisk plats. Bostadsförslaget kommer medföra gemenskap för människor som bosätter sig i kvarteret samt genom genomarbetade planlösningar som grundar sig i undersökningar kring människans välmående. / A few steps away from the district of Liljeholmen in Stockholm lies the area of Lövholmen. A largely abandoned industrial zone where visitors are greeted by crushed window panes, dilapidated buildings and defaced facades. Stockholm City has along with a number of different developers made a proposal for a change in the detailed development plan, from an industrial area to a residential area. The urban planning Strukturplan och Ramverk för Lövholmen contains proposed guidelines for the design of a new neighborhood. Our purpose in this thesis is to design a residential proposal as if the detailed development plan has won legal force, also to examine how floor plans can affect human health and well-being. The proposal will relate to urban development guidelines by Stockholm stad, where the aim is to make Lövholmen a safer and nicer place. This will be done with the help of analyzes and surveys from the public's wishes and views. The result of our vision; Arken, will consist a housing proposal with an architectural connection to the place that will make Lövholmen a more harmonious site. The housing proposal will bring a sense of community to people who settle in the neighborhood as well as elaborated floor plans based on surveys on human well-being.

Sveriges befolkning ökar och i takt med detta behöver fler bostäder byggas. En flexibel lösning till problemet skulle kunna vara modulbostäder. Detta examensarbete undersöker i huvudsak två frågeställningar. Dels hur modulerna står mot de krav som ställts på den svenska byggnadsmarknaden. Dels hur valet av ventilation kan påverka modulbostäderna. Detta genomförs med en jämförelse av kostnader, energiberäkningar och krav mot en referensmodul. Tanken med modulbostäder är att bland annat minska byggtiden genom att producera modulerna i fabrik. Modulerna kan också byggas för att vara möjliga att flytta efter behov.   Studien har genomförts genom faktainsamling från litteratur samt intervjuer med ventilationsföretag och företag som jobbar med moduler. Avgränsningar har bland annat gjorts till att bara studera flerbostadshus.   Resultatet tyder på att modulbostäder i teorin uppfyller de krav som ställs från bland annat Boverket. Företag satsar mot hållbara byggnader och försöker bygga sina moduler mer som ett vanligt flerbostadshus. Detta ger en längre livslängd och energieffektivare byggnader.   Ventilationen visade ett resultat som var svårtolkat. Mycket beror på byggnadens utformning och valet av aggregat från leverantör. Detta tillsammans med vaga värden från ventilationsleverantörerna gjorde det svårt att avgöra vilket system som vore mest fördelaktiga. Val av system kan väljas från mjukare värden som för- och nackdelar. Beroende på om bostäderna behöver vara flexibla så är det att föredra med individuella system. Ser man till kostnad däremot så kan ett centralt system vara med fördelaktigt. / The Swedish population is growing and as well the demand for housing construction. A flexible solution to this problem could be modular houses. This thesis examines two main issues. Issue number one focuses on how modular houses can achieve compared to the Swedish standard building regulations. The other issue focuses on how the choice of ventilation system can affect the building. To achieve an answer, comparisons of costs, energy calculations and regulations against an reference housing. The idea with modular housing is to reduce the construction time by building the modules in a industry. A module can also be made portable depending on where it is most needed.   This study has been carried through by gathering information from literature and interviews with ventilation- and modular housing companies. Limitations has been made for instance, to apartment buildings.   Results show in theory that modular housing compares well to regulations put up by Boverket. Companies working with modular houses has focused more on building modules that can be compared to other types of housing buildings. This gives the modules a longer life span as well as more energy efficiency.   It is a bit more difficult to analyze the results from ventilation systems. A lot is depended on the modules design and also the choice of unit. This along with vague data from the ventilation companies made it difficult to choose which system would be more effective. To be able to choose a system from this thesis, softer values like pro and cons to be given in consideration. Depending on the need of the building, different choices could be made. If flexibility is important then a individual system may be preferred. While if cost is more important, then central system should be the choice.