The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis. In the present value method, we have calculated all future cashflows to year zero for a fair and comparable pricing to occur. Annuity method allocates theentire investment cost in equal annual annuities. In the sensitivity analysis, we test differentoutcomes in profitability as a result of change in the future price of electricity and districtheating. The electricity price changes we have used in the sensitivity analysis are a priceincrease of 1%, 2% and 3%. The same goes for the price of district heating. We have assumeda calculation time of 20 years and 50 years, where 20 years is the average time a person livesin the same house in Sweden and 50 years is estimated to be the approximate economiclifetime for a house.The results of the study indicate that passive house is the most economically viable option at acalculation time of 50 years. But at a calculation time of 20 years the reference house from2003 is the most profitable option. A principal-agent relation was also located whereFinansinspektionen and Boverket makes it more difficult for an individual to buy a house. / Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Boverkets byggregler har påverkat prisbilden förnybyggnation av småhus mellan år 2003 till 2012 och vidare mot Boverkets Vision 2025.Syftet är även att finna de agent-principalsamband som finns inom byggsektorn.Genom att investera i ett mer energieffektivt småhus blir driftskostnaderna mindre jämförtmed ett konventionellt småhus. Men samtidigt som driftskostnaderna blir lägre stigerinvesteringskostnaden. I denna studie tar vi reda på om det är ekonomiskt lönsamt attinvestera i ett energieffektivt småhus jämfört med ett konventionellt småhus utifrån kundensperspektiv.Studiens arbetssätt har varit kvalitativt där vi i samarbete med Derome Hus fått tillgång till 3konventionella referenshus och ett passivhus och de data som var nödvändiga för att utföralönsamhetsbedömningar på husen. Vi har genomfört fem intervjuer med personer frånDeromekoncernen och Varbergs kommun.De beräkningsmetoder vi har använt i studien är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden ochkänslighetsanalys. I nuvärdesmetoden har vi beräknat tillbaks alla framtida kapitalflöden tillår noll för att en rättvis och jämförelsebar prisbild skall uppstå. Annuitetsmetoden fördelarhela investeringskostnaden i lika stora årliga annuiteter. I känslighetsanalysen provar vi olikautfall i lönsamheten till följd av till exempel en förändring i det framtida elpriset. Deelprisförändringar vi har använt i känslighetsanalysen är en prisökning på 1 %, 2 % och 3 %.Detsamma gäller för fjärrvärmepriset. Vi har räknat med en kalkyltid på 20 år och 50 år, där20 år är den genomsnittliga boendetiden i ett hus i Sverige och 50 år beräknas vara denungefärliga ekonomiska livslängden för ett hus.Resultatet i studien visar att passivhuset är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet vid enkalkyltid på 50 år. Men vid en kalkyltid på 20 år är referenshuset från 2003 det mestlönsamma alternativet. Ett agent principal-samband lokaliserades också därFinansinspektionen och Boverket gör det betydligt svårare för en privatperson att investera iett småhus.

Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping. Modellen är anpassad efter ställda krav i Boverkets Byggregler, BBR, och dess huvudsyfte är att beräkna årlig energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient i byggnader.   Huvudsyftet har varit att på olika sätt verifiera modellen, dels mot annat erkänt energiberäkningsprogram, IDA ICE, och dels mot en verklig byggnad med givna data. Bäst resultat erhölls vid verifieringen mot IDA ICE, med en maximal skillnad resultaten emellan på 6 %. Vid verifieringen mot den verkliga byggnaden blev motsvarande resultat 16 %. Att skillnader i resultat uppkommer i det första fallet var väntat, då den egenutvecklade modellen och IDA ICE räknar på helt olika sätt. IDA ICE är ett dynamiskt program, som tar hänsyn till temperaturvariationer osv., medan modellen är ickedynamisk. Även i det andra fallet var det väntat att skillnader resultaten emellan skulle uppstå. Att få teoretiska resultat att helt överensstämma med verkligheten är svårt, vilket till stor del beror på osäkerhet i indata.   En inventering av marknaden beträffande andra energiberäkningsprogram har gjorts. Detta för att om möjligt kunna visa om det finns andra intressanta program som klarar samma typ av beräkningar som Excel-modellen. Då fokus för inventeringen främst legat i själva kartläggningen av tillgängliga program, uteslöts tester av programmen. Av de studerade programmen kan endast rekommendation ges för IDA ICE, då detta användes vid verifieringsarbetet av Excel-modellen. Trots vissa brister hos Excel-modellen, som framkommit under arbetets gång, kan ändå rekommendationer ges för att använda den framför något annat energiberäkningsprogram. Även en studie kring olika energilösningar i byggnader har gjorts. Detta för att om möjligt kunna påvisa vilken eller vilka lösningar som är bäst lämpade, dels rent miljömässigt och dels för att klara ställda krav i BBR. För att minska det stora elberoendet i landet bör fjärrvärme användas i de flesta fall. Om man bara ser till att klara ställda krav i BBR, bör någon form av värmepump tillsammans med ett vattenburet distributionssystem användas.

Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå. Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet. Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens. Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.

A nursing home for old people is going to be built in Edsbyn, a community in Hälsingland, Sweden. The building needs calculation of energy use to receive a building permit. Seven different indicators in Miljöbyggnad were also examined. Miljöbyggnad is a Swedish environmental certification a building can acquire. In the project some changes in selected parameters of the buildings constructions and installations are examined to see how it affects the need of power to heat and the indoor climate. To obtain answers some simulations in IDA-ICE simulation program have been done together with a literature study. The results show that the building fulfills the requirements of specific energy use and mean value of the U-values that are set in BBR24. The building also fulfills the requirements of the number of primary energy and mean value of the U-values that is set in BBR25. Of the seven indicators in Miljöbyggnad that were examined two received the grade GOLD, three received SILVER and two received BRONZE. When building parameters are varied the results show that the largest difference in heating power is when changing the thickness of insulation and the largest difference in PPD, Predicted Percentage Dissatisfied, is when changing the indoor temperature.

Denna rapport är en jämförelse mellan BBR och Miljöbyggnad nivå Guld. Tre frågeställningar besvaras, Vad är skillanden mellan BBR och Miljöbyggnad nivå guld, vad är mervärdet och merkostnaden av Miljöbyggnad nivå Guld. Studien är utförd på en fallstudie av Studenthuset som byggs på Linköpings Universitet. Resultaten av studien visar att skillanderna mellan de två är stora, mervärdet för Miljöbyggnad nivå Guld är stort samt att merkostnaden är 2.5 - 3.0 % för Miljöbyggnad nivå GUld

Syftet med studien är att kartlägga indikatorer som ingår i det amerikanska hälsocertifieringssystemet WELL för att underlätta förståelsen kring uppfyllelse av dem. En jämförelse mellan WELL standarden och miljöcertifieringssystemet BREEAM och en kartläggning kring hur BBR förhåller sig till WELL standarden bidrar till större kunskap om hälsocertifieringssystemet. En studie med avseende på hur byggprocessen för den WELL-certifierade byggnaden Eminent har förändrats rent praktiskt bidrar till identifiering av lärdomar samt fortsatt etablering av hälsosamma byggnader. I följande framgår studiens preciserade frågeställningar: •Hur förhåller sig WELL Building Standard till BBR krav?•Med avseende på hälsosam inomhusmiljö, vilka kriterier uppfyller miljöcertifieringssystemet BREEAM i jämförelse med WELL Building Standard?•På vilket sätt har den nya WELL standarden förändrat byggprocessen för projektet Eminent rent praktiskt?Metoden som tillämpas i studien är en interaktiv metod, där samspelning mellan datainsamling och analys sker löpande under studiens gång. Litteratursökning och litteratursanvändning har tillämpats i studien för att samla in teoretisk grund för som besvarar studiens två första frågeställningar. För att besvara den tredje frågeställningen tillämpades en fysisk intervju med en WELL-kunnig aktör som varit involverade i det WELL-certifierade byggprojektet Eminent. Som resultat av studien framgår att både BBR och BREEAM uppfyller flera av WELL standardens indikatorer, dock inte alla. Flera av WELL standardens indikatorer är lätta att uppnå i Sverige, men tolkningen av de amerikanska kraven försvårar uppfyllelsen av dessa. Det framgår även identifiering av lärdomar kring implementering av WELL-indikatorer i byggnader. Som slutsats ska det framgå i förfrågningsunderlag alla principlösningar för de lämpliga WELL indikatorer för att reducera risken för överskridet tidplan. Tolkningen av de amerikanska indikatorer till svenska nationella riktlinjer underlättar förståelsen över vilka WELL baserade skall-krav respektive optimeringar som redan uppfylls i Sverige och vilka man behöver arbeta med för att tillämpa. / The purpose of this study is to contributes to greater WELL-knowledge through making a comparison between the WELL standard and BREEAM standard respective BBR. A study on how the construction process changes due to process of WELL-certification contributes to identification of building sector related lessons. The following are the study's questions:• How does WELL Building Standard relate to BBR requirements?• With regard to healthy indoor environment, what criteria does the BREEAM environmental certification system meet in comparison to the WELL Building Standard?• In what way has the new WELL standard changed the construction process for the project Eminent practically?The method used in the study is an interactive method. Literature search and literature use has been applied in the study for answering the study's first two questions. In order to answer the third question, a physical interview was applied with a WELL-knowledgeable architect which has was involved in project Eminent. As a result of the study, it appears that both BBR and BREEAM meet several of the WELL standards' indicators, though not all. As a conclusion Several of the WELL standards' indicators are easy to achieve in Sweden, but the interpretation of the US requirements makes their fulfillment more difficult.

Sammanfattning Flerbostadshus från miljonprogram som byggdes under perioden 1965–1974 har idag ett stort renoveringsbehov som bland annat avser energieffektivisering av dessa byggnader. Byggsektorn svarar för ca. 33% av den totala energianvändningen i Sverige enligt Boverkets (2021) statistik. Ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram är en viktig aspekt som behöver energieffektiviseras eftersom de utgör en stor del av fastigheternas energianvändning.För att minska energiförbrukning och driva processen för energieffektivisering inom byggsektorn, sattes ett mål från EU i direktiv (2012/27/EU) på så kallade nära-nollenergibyggnader. I enlighet med EU-direktivet har svenska byggregler utvecklats så att byggnader ska ha mycket energiprestanda. I nuläget beskrivs energiprestandan med ett primärenergital. Den 1 september 2020 började BFS 2020:4 (BBR 29) gälla och då byttes de tidigare primärenergifaktorerna som ingår i beräkning av primärenergital till nya viktningsfaktorer. El-faktorn höjdes från 1,6 till 1,8 medan fjärrvärmesektorn sänktes till 0,7 från tidigare 1,0. Denna studie utfördes för att bidra till en bättre förståelse om utveckling i Boverkets byggregler och för att studera den möjliga påverkan de nya kraven i BBR 29 har på planer som avser energieffektivisera ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram. En litteraturstudie genomfördes samt kvalitativa intervjuer med olika representanter. Dessutom utfördes en beräkningsdel. I beräkningsdelen valdes två typiska hus som tillhör miljonprogram med F-system för ventilation och fjärrvärme för uppvärmning som domineras i äldre byggnader. Med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-energy kunde husen simuleras och de kunde placeras i olika delar av landet så att ändringar vid geografisk- och klimatvariation kunde testas. Med VIP-energy kunde installering av FX och FTX-ventilationssystem i dessa hus testas.Resultatet visade att regeringens mål med höjda krav för el syftar till att spara elen till industrisektorn, förutom att följa EU-direktivet för energieffektivisering av byggnader. Intervjuerna med fastighetsbolagen och beräkningarna visade att ett FX-system har svårt att konkurrera med andra ventilationssystem, eftersom systemet drar mer el på grund av hårdare krav. Systemet är komplicerat och det kräver mycket underhåll, vilket gör att systemet är uteslutet ur fastighetsägarnas perspektiv. Resultatet visade också att de nya reglerna i BBR 29 gynnar ett F-ventilationssystem, särskilt i varmare klimat. Ett FTX-system gynnades också med de nya reglerna, särskilt i kallare klimat, men lönsamheten är fortfarande låg vid installering av detta system i flerbostadshus som tillhör miljonprogram.

No description available.

Congestion control is an important aspect of network technology, where traffic load is balanced to not cause an overflow in the system. Google has proposed its own protocol, QUIC, which is described as being set to supersede the TCP protocol. QUIC has several advantages, namely having high efficiency and low latency, but also a more flexible congestion control due to it being situated in the user space. To be used in tandem with QUIC, Google developed a new congestion control algorithm called BBR meant to fully exploit these advantages, by reducing latency and increasing throughput. However, as BBR is still a rather new algorithm, there are many different improvements possible to make it more efficient. In this paper, a modified BBR algorithm (mBBR) is proposed, which is comprised of three other algorithms meant to improve BBR by adjusting the otherwise static congestion window and pacing rate gain values based on the round-trip time flow, and is compared to the CUBIC, NewReno, and QUIC/TCP BBR algorithms. mBBR has a greatly lower RTT over CUBIC and NewReno, and reduces it by as much as 20% over the default QUIC BBR algorithm, while maintaining the same level of throughput. This improvement makes mBBR more suitable for usage in RAN-applications and other areas where a lower delay is crucial, without sacrificing network speeds.

Klimatåtgärder är idag ett högaktuellt ämne. Att minska koldioxidutsläppen genom att ställa om till ett mer cirkulärt samhälle med ökat återbruk, bättre utnyttjande av resurser samt minimera gifter är några viktiga aspekter som det läggs stort fokus på. Klimatförändringens konsekvenser är en annan faktor att beakta i dagens byggande av bostäder, då vi behöver rusta oss för mer extremväder. Utifrån dessa aspekter avser denna studie utreda timmerhus med rena timmerstockar både på in- och utsida i väggkonstruktionen. Timmerhustraditionen är en gammal och välbeprövad teknik. Att husen kan stå välbevarade i flera hundra år finns det många exempel på. Gedigna, naturliga material som ger en sund, behaglig, giftfri inomhusmiljö utan farligt avfall är andra fördelar. Men med dagens energihushållningskrav på nybyggnationer får timmerhustillverkarna svårigheter att klara nivån i den konsoliderade versionen från Boverket, - BBR 29. Att kraven på energihushållning ständigt sänks hotar den gamla timmerhustraditionen, vilket gör att timmerhus som permanentbostäder i vissa utformningar inte kan levereras i dess rena form och därmed äventyras helhetsnyttan med husen. Syftet med denna studie är att utreda hur timmerhusföretagen gör och vilka anpassningar som krävs för att klara Boverkets nuvarande krav, samt utreda hur timmerhusen står sig ur ett cirkulärt perspektiv. Genom detta arbete är målsättningen att belysa helhetsnyttan med timmerhusen ur det större perspektivet, men att kravställningen gör det svårt att leverera de rena stommar som är det ultimata ur ett cirkulärt perspektiv. För att få de svar som behövs sammanställs ett resultat som baseras på litteraturstudier, ett studiebesök på ett timmerföretag, semistrukturerade intervjuer med timmerhustillverkare och ett möte med en beräkningskonsult som gjort flertalet beräkningar åt svenska timmerhusföreningen .Det sammanställda resultatet visar att det finns tekniker för att bygga med rena stommar i vissa enklare utföranden som klarar nuvarande kraven, men vill kunden ha ett mer exklusivt utförande behövs det oftast anpassningar i form av exempelvis tilläggsisolering eller andra lösningar för att klara de kravnivån. Detta arbete visar att timmerhusen står sig otroligt väl ur ett helhetsperspektiv där miljö, hälsa och hållbarhet står i centrum, - men indikerar att Boverkets krav inte är helt i linje med de cirkulära målen som återfinns inom Agenda 2030 och de svenska klimatmålen, då det sätts samma kravnivå gällande alla nyproduktioner, oavsett konstruktion eller utförande. / Climate action is a highly topical topic today. Reducing carbon dioxide emissions by changing to a more circular society with increased recycling, better utilization of resources and minimizing toxins are some important aspects on which great focus is placed. The consequences of climate change are another factor to consider in today's construction of homes, as we need to prepare for more extreme weather. Based on these aspects, this study aims to investigate log houses with clean logsboth on the inside and outside of the wall construction.The log house tradition is an old and well-proven technique. There are many examples of the houses being well-preserved for several hundred years. Sturdy, natural materials that provide a healthy, pleasant, non-toxic indoor environment without hazardous waste are other benefits. But with today's energy management requirements for new constructions, loghouse manufacturers have difficulty meeting the level in the consolidated version from the Housing Authority, - BBR 29. The fact that the requirements for energy management are constantly being lowered threatens the old log house tradition, which means that log houses as permanent residences in certain designs cannot be delivered in their pure form, thus jeopardizing the overall benefit of the houses. The purpose of this study is to investigate how the log house companies are doing and what adaptations are required to meet the Housing Authority's current requirements, as well as to investigate how the log houses are doing from a circular perspective. Through this work, the goal is to highlight the overall benefit of the log houses from the larger perspective, but that the requirements make it difficult to deliver the clean frames that are the ultimate from a circular perspective. In order to get the answers needed, a result is compiled based on literature studies, a study visit to a timber company, semi-structured interviews with timber house manufacturers and a meeting with a calculation consultant who made the majority of calculations for the Swedish Timber House Association. The compiled results show that there are techniques for building with clean frames in some simpler designs that meet the current requirements, but if the customer wants a more exclusive design, adaptations are usually needed in the form of additional insulation or other solutions to meet the level of requirements. This study shows that the log houses do incredibly well from an overall perspective where the environment, health and sustainability are at the center, - but indicates that the Housing Authority's requirements are not completely in line with the circular goals found within Agenda 2030 and the Swedish climate goals, as the same level of requirements is set for all new productions, regardless of design or execution.