No description available.

Syftet med detta examensarbete är att utreda huruvida MagiCad som beräkningsprogram med avseende på ljudnivå i ventilationssystem är tillförlitligt i jämförelse med manuella handberäkningar. I MagiCad där projekteringen av bland annat ventilationen sker finns underlag för att utföra beräkningar av ljudnivån som systemet. Det råder skepsis till huruvida beräkningsprogrammets beräkningar är korrekta eller ej. De handberäkningar som genomförts har gjorts genom diagram och beräkningsgången finns redovisad i rapporten. Vidare har även beräkningsblanketter använts och dessa kommer finnas bifogade i form av bilagor. Utöver de två beräkningarna av ljudnivån genomfördes även mätningar i aktuell byggnad. Mätningen anses inte vara en avgörande faktor för frågeställningen men den genomfördes i syfte att kvalitetssäkra beräkningarna. Detta resultat jämfördes sedan med de beräknade och en diskussion kring erhållet resultat gjordes. Slutsatsen av denna studie blev att enklare kanalsystem anses MagiCad som beräkningsprogram ha en hög grad av överensstämmelse med manuella beräkningar och är därmed tillförlitligt. Vid mer komplexa system bör dess värden tas i beaktande.

Den traditionella båsladugården har idag utvecklats till lösdriftstallar där korna har fri tillgång till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller av en robot. För att uppnå bra termisk komfort i lösdriftsstallen så använder man sig av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete så undersöks några olika ventilationssystem som använder sig av naturlig ventilation på fem utvalda kostall för att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmätare och med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet. Resultatet analyseras för att se om det är något ventilationssystem som sticker ut jämför med de andra. Beskrivning kring hur man skulle kunna gå tillväga vid en vidare utveckling av detta arbete diskuteras.

I detta examensarbete har två ventilationssystem konstruerats och jämförts gällande dimensionering, investerings- och livscykelkostnader. Alternativ A har utformats för konventionell luftomsättning medan alternativ B har utformats för att hantera en relativt hög luftomsättning. Idén till jämförelsen kom från ny forskning som har visat på att en relativt hög luftomsättning och resulterande lägre koldioxidhalt kan ha stor inverkan på den kognitiva förmågan hos individerna inom systemet. Utformning och dimensionering av systemen har gjorts med hjälp av programvarorna MagiCAD och Pro Unit. Arbetet har visat på tydliga skillnader i dimensioneringen av respektive system. Alternativ B kräver mer utrymme än alternativ A. I vissa delar av systemet är det till och med tveksamt om alternativ B är praktiskt möjligt att installera på grund av sitt behov av större kanaldimensioner. När det gäller investeringskostnad så har det under detta arbete visat sig att alternativ A är ungefär 30 % billigare än alternativ B om projektering, rivning av befintligt system, installation och material tas i beaktande. Detta var en oväntat liten prisskillnad i förhållande till den förväntade, men eftersom vissa delar av ventilationssystemet inte är inkluderade i konstruktionerna, som till exempel kanaler för ute- och avluft samt motoriserade spjäll för variabelt flödesbehov kan skillnaden i den slutgiltiga investeringskostnaden visa sig bli större i framtiden för alternativ B. Jämförelsen mellan livscykelkostnad för alternativen är central i detta arbete. En modell för att beräkna livscykelkostnader för respektive system har skapats i Excel. Livscykelskostnadsmodellen visar att alternativ B kan vara mer ekonomiskt fördelaktigt redan vid små tilläggskostnader för minskad kognitiv förmåga för alternativ A. Avslutningsvis så pekar detta examensarbete på att mer forskning behövs angående hur luftomsättning i ventilationssystem påverkar kognitiv förmåga hos individer inom systemet samt vilka konsekvenser och möjligheter detta kan innebära. / In this thesis two different ventilation systems have been designed and compared due to design, investment costs and life cycle costs. Option A was designed for conventional air circulation while Option B was designed to handle a relatively high air circulation. The idea for comparison came from new research that shows that a relatively high air flow and resulting lower carbon dioxide levels can have a big impact on the cognitive abilities of individuals within the system. Design and dimensioning of the systems has been done with software such as MagiCAD and Pro Unit. The work has shown clear differences in the design of each system. Option B requires much more space than option A. In some parts of the system, it is doubtful that alternative B is practical to install because of its needs for larger channel dimensions. Regarding the investment costs for each option this work has shown that option A is about 30% cheaper than alternative B when differences in design, demolition of existing parts, installation and new materials had been taken into consideration. This was a surprisingly small price difference in relation to what was expected. The comparison between life cycle costs of the two different alternatives has been a central part of this work. A model for calculating the life cycle costs of each system was created in Excel and the model showed that systems with relatively high air circulation could be preferable even at small additional costs for reduced cognitive performance for conventional flow systems. This thesis points out that more research is needed on how the air circulation in the ventilation system affects the cognitive skills of individuals within the system.

I detta examensarbete undersöktes möjligheten att installera värmeåtervinningssystem för ett flerfamiljehus i Hovgården som ligger en bit utanför Borlänge. I rapporten redovisas två olika sätt för energibesparingar som är aktuella för att ersätta borttagning av oljepannan som används i huset i dag. En rad svårigheter dök upp under undersökningen för installation av nytt värmesystem. Lämpliga lösningar kunde hittas efter mycket analys. Syftet med rapporten var att undersöka möjligheten och lönsamheten för installation av något av följande system; FVP eller VBX-modul som kan återvinna värme ur frånluften. Undersökningen visade att varken VBX eller FVP kan ersätta oljepannans värmeavgivning på ett tillfredsställande sätt. Med VBX ökas COP från 2,8 till 3,11 vilket leder till 17 MWh/år elbesparing. Däremot FVP kan försörja huset med 59 MWh/år men kan inte täcka effektbehovet för gården under kallaste dagarna. Resultatet blev att de båda undersökta systemen inte har möjlighet att ersätta oljeeldning. / In this thesis, we have studied a building located in Hovgården in Borlänge. The report investigates two energy saving installations that can help to reduce the amount of oil used today in the house. The purpose of the report was to examine the possibilities and viability of exhaust heat pump (FVP) and VBX module that can recover heat from the exhaust air. The investigation showed that neither VBX nor FVP can replace the oil-fired boiler in an acceptable way. With VBX the COP of the existing heat pump is increased from 2.8 to 3.11 leading to 17 MWh/year electricity saving. However FVP can recycle 59 MWh/year from the exhaust air but still cannot cover the power demand of the building during the coldest days. The result was that the two investigated systems are not able to replace oil heating.

Studien går ut på att jämföra tre olika styrsystem för ventilation, nämligen CAV (Constant Air Ventilation), VAV (Variabel Air Ventilation) och DCV (Demand Controlled Ventilation). Dessa styrsystem ställs mot varandra i tre olika lokaltyper, med syfte att identifiera det mest energieffektiva styrsystemet. Ett syftet med studien är också att upptäcka vid vilka flöden det lönar sig att arbeta med VAV- och DCV-styrsystemen.

Detta arbete är utfört hos Videum AB i Växjö i syfte att visa på skillnader i energiförbrukning mellan deras ventilationssystem samt hur lång tid det skulle ta för en möjlig investering i ett nytt ventilationssystem att återbetala sig. För att uppnå detta utfördes beräkningar på olika faktor som bidrar till den totala energianvändningen hos ventilationssystemet. I denna undersökning behandlas fläktar, golvaggregat och värmeförluster genom ventilation. Den största påverkande faktorn i den totala energiförbrukningen är värmeförluster genom ventilation. Resultatet av vår undersökning visar att det är billigare att använda i VAV-system än ett CAV-system under rådande förhållanden enligt våra beräkningar. En årlig besparing på 29465 kronor per våning vid byte från CAV-system till VAV-system uppnås. Det är värt att byta ventilationssystem även fast att investeringskostnaden inte sparar in sig under dess livstid. Detta på grund av att det blir en mindre årlig kostnad samt att man kommer närmre regeringens krav på minskad energiförbrukning. Avbetalningstiden för VAV-systemet är 33 år per våning.

Utö ligger ca 16 km nordost om Nynäshamn i Stockholms skärgård som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. På öns norra del ligger Utö Värdshus som har hotell, stugor, restaurang, konferens och-samlingslokaler. Delar av Värdshuset är idag uppvärmda med hjälp av värmepumpar i en värmecentral som tar sin värme från närbelägna vattenfyllda gruvhål. Ventilationen i fastigheterna som används som konferens och samlingslokaler är bristfällig och uppfyller inte dagens standard för konferenslokaler. Syftet med projektet var att undersöka möjligheter och kostnader för att förbättra ventilationen i byggnaderna samt undersöka förslag för att minska energianvändningen. Projektet har genomförts i samarbete med Skärgårdsstiftelsen, Utö Värdshus och med Värmex som bidragit med underlag för värmecentralen. Studiebesök har genomförts för att samla data och för att kunna kartlägga de nuvarande energisystemen. Modeller för konferensbyggnaderna har skapats i simuleringsprogrammet Design Builder där även besparingspotential har varit möjlig att fastslå vid implementering av förbättrad ventilation. Beräkningar har genomförts för att få fram viktiga nyckeltal som använts i simuleringarna samt vid dimensionering av en ny värmecentral. Genom att installera FTX-ventilation samt minska infiltrationen i Societetshuset och Disponenthuset kan 34 % respektive 54 % av det årliga värmebehovet reduceras i byggnaderna. Om även ett värmenät installeras kopplat till samtliga byggnader som ingår i studien och om en ny värmepump och ett solvärmesystem installeras, kan en besparing motsvarande 84 000 SEK per år erhållas i elkostnader. Om dessa förbättringsförslag implementeras kan även koldioxidutsläppen reduceras med 3,1 ton vilket motsvarar 34 % av de nuvarande utsläppen.

The choice of heating system and to add heat recovery is becoming increasinglyimportant in order to meet the climate goals. The need for renovation of homesbuilt in the so-called million program is extensive. The purpose of the work is toevaluate two different ventilation systems and its profitability in connection withthe renovation of a property in Ljungby. The systems to be compared are asystem with presence-controlled FTX-apartment units and a system with exhaustair heat pumps. The goal is to present a result about which ventilation systemleads to the largest energy and cost savings compared to the existing ventilationsystem in the property.The results show that the ventilation system with presence-controlled FTXapartment units in each apartment should generate the lowest primary energy.The life cycle cost analysis showed that the most economically profitableventilation system is with FTX apartment units. The results also showed thatprojected and calculated average heat transfer coefficient can vary markedly. Insummary, the best choice is FTX apartment units with presence control. Thesystem consumes less energy than the FVP system, while avoiding dependenceon electrical energy.

Sammanfattning Flerbostadshus från miljonprogram som byggdes under perioden 1965–1974 har idag ett stort renoveringsbehov som bland annat avser energieffektivisering av dessa byggnader. Byggsektorn svarar för ca. 33% av den totala energianvändningen i Sverige enligt Boverkets (2021) statistik. Ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram är en viktig aspekt som behöver energieffektiviseras eftersom de utgör en stor del av fastigheternas energianvändning.För att minska energiförbrukning och driva processen för energieffektivisering inom byggsektorn, sattes ett mål från EU i direktiv (2012/27/EU) på så kallade nära-nollenergibyggnader. I enlighet med EU-direktivet har svenska byggregler utvecklats så att byggnader ska ha mycket energiprestanda. I nuläget beskrivs energiprestandan med ett primärenergital. Den 1 september 2020 började BFS 2020:4 (BBR 29) gälla och då byttes de tidigare primärenergifaktorerna som ingår i beräkning av primärenergital till nya viktningsfaktorer. El-faktorn höjdes från 1,6 till 1,8 medan fjärrvärmesektorn sänktes till 0,7 från tidigare 1,0. Denna studie utfördes för att bidra till en bättre förståelse om utveckling i Boverkets byggregler och för att studera den möjliga påverkan de nya kraven i BBR 29 har på planer som avser energieffektivisera ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram. En litteraturstudie genomfördes samt kvalitativa intervjuer med olika representanter. Dessutom utfördes en beräkningsdel. I beräkningsdelen valdes två typiska hus som tillhör miljonprogram med F-system för ventilation och fjärrvärme för uppvärmning som domineras i äldre byggnader. Med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-energy kunde husen simuleras och de kunde placeras i olika delar av landet så att ändringar vid geografisk- och klimatvariation kunde testas. Med VIP-energy kunde installering av FX och FTX-ventilationssystem i dessa hus testas.Resultatet visade att regeringens mål med höjda krav för el syftar till att spara elen till industrisektorn, förutom att följa EU-direktivet för energieffektivisering av byggnader. Intervjuerna med fastighetsbolagen och beräkningarna visade att ett FX-system har svårt att konkurrera med andra ventilationssystem, eftersom systemet drar mer el på grund av hårdare krav. Systemet är komplicerat och det kräver mycket underhåll, vilket gör att systemet är uteslutet ur fastighetsägarnas perspektiv. Resultatet visade också att de nya reglerna i BBR 29 gynnar ett F-ventilationssystem, särskilt i varmare klimat. Ett FTX-system gynnades också med de nya reglerna, särskilt i kallare klimat, men lönsamheten är fortfarande låg vid installering av detta system i flerbostadshus som tillhör miljonprogram.