Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) är ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller är svåra att ta fram, varför istället utförliga modeller vanligen skapas för specifika områden. För vägbeläggningar, och tillviss del flygplatsbeläggningar, finns utförliga sådana metoder, men för beläggningar i containerterminaler saknas det. För att fortsätta utveckling mot en bättre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv påverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor. Utifrån dessa analyserades sedan livscykelkostnadsmodellen Total Cost of Ownership and Operations. Stor vikt lades i litteratursökning kring livscykelkostnads-analyser och kostnadsparametrar för containerterminaler. Vidare genomfördes även en intervjustudie mot Göteborgs Hamn, samt granskning av företagsdokument för att studera TCOO-modellen. Modeller för livscykelkostnadsanalyser för beläggningar på vägar och flygplatser visades till stor del även kunna appliceras på beläggningar i containerterminaler. Ägarkostnaderna, dvs. designkostnad, konstruktionskostnad, underhållskostnad, och restvärde, för de olika typerna av beläggning är lika. Vid driften av en containerterminal uppstår kostnader relaterade till beläggningen genom ojämnheter i ytan vilket ökar truckkostnaderna och även kan leda till långsammare godshantering. Produktiviteten är en viktig faktor för containerterminaler där faktorer som begränsar produktiviteten och kapaciteten kan leda till inkomstförluster. Vid avstängning av ytor för underhåll så påverkas produktionen stort och extra kostnader uppstår. Modellen Total Cost of Ownership and Operations jämfördes mot de identifierade parametrarna i litteraturstudien. Utvecklingspotential med Pontarius modell identifierades vara att följa en mer strukturerad process likt livscykelkostnadsanalysmodeller för vägar och flygplatser, samt en noggrannare identifiering och hantering av operationella kostnader i containerterminalen.

Previous studies emphasize the importance of the company's competitive advantages and what is required to achieve them. What seems to be the basis for being able to compete is to constantly exceed customer expectations, which is achieved when companies are working on continuous improvement. This thesis aims to implant a model that contributes to continuous improvement by locating errors within the process, which can clarify where and what kind of maintenance is needed and thereby in a cost effective way improve the process, ensure quality and achieve customer requirements. The model is based on the PDCA model, which will consist of seven steps between P and D, in these seven steps a MFD matrix and Decision Matrix is also included. In order to increase the reliability of the model it has been tested on a case company, which provides basis for the result's outcome. The author's findings and conclusions show that the model fulfills its purpose, however, the model dependent on previous documentation and require some prior knowledge and time to implement. / Tidigare studier poängterar vikten av företags konkurrensfördelar och vad som krävs för att dem uppnå dem. Det som tycks ligga till grund för att kunna konkurera är att ständigt överträffar kundernas förväntningar, vilket åstadkoms genom att företaget jobbar med ett ständigt förbättringsarbete. Detta examensarbete har till syfte att implementera en modell som bidrar till ett ständigt förbättringsarbete genom att lokalisera fel i processen, vilket kan tydliggöra var och vilken typ av underhåll som behövs och där igenom på ett kostnadseffektivt sätt förbättra processen, säkerställa kvalitet och därmed uppnå kundernas krav. Modellen bygger på PDCA där modellen kommer bestå av sju steg mellan P och D, i dessa sju steg är även med en MFD matris och en beslut matris inkluderats. I syfte att öka modellens tillförlitlighet har den testat på ett fallföretag, vilket ger grund för resultatets utfall. Författarens resultat och slutsatser visar på att modellen fyller sitt syfte dock är modellen beroende av tidigare dokumentation och kräver en viss förkunskap och tid för att kunna genomföra.

Det går att spara mycket energi i befintliga offentliga fastigheter och lokaler. Sveriges landsting har under 2009-2016 sparat omkring 180 miljoner kronor i minskade energikostnader på årsbasis (SKL 2016). Livscykelkostnadskalkyler (LCC) lyfts fram av forskare som del i svaret för att överkomma brister och/eller identifiera framgångsfaktorer för hållbart byggande (Gluch 2014). Landstingen i Värmland och Dalarna är bäst i Sverige på energieffektvisering (SKL 2016) och har arbetat strategiskt och framgångsrikt med energifrågor sedan 1990 talet och har använt sig av LCC i omkring 10 år. Hur arbetar de med LCC i praktiken?

Syfte: Detta examensarbete behandlar integrering av miljöbelastning och kostnader vid projektering av byggnader. Enligt tidigare forskning och svenska rapporter är användningen av livscykelkostnader och livscykelanalyser begränsad inom byggsektorn. Än mer begränsad är sammanvägning av dessa analyser för optimering av byggdelar och hela byggnadsverk. Målet med detta examensarbete är därför att testa en konceptmodell vilken syftar till att integrera miljöbelastning och kostnader under en hellivscykel. Frågeställningarna som besvaras är ”Hur kan fasadmaterial utvärderas utifrån miljömässiga och ekonomiska aspekter?” och ”Hur kan kostnader och miljöbelastning sammanvägas för att skapa beslutsunderlag för val avfasadmaterial?”. Metod: Konceptmodellen prövas genom en fallstudie där ett antal fasader utgör fallet. Dessutom jämförs resultaten från fallstudien med inhämtade data från genomförd litteraturstudie. Resultat: Studien visar att den testade konceptmodellen fungerar med hjälp av relativt enkla verktyg. En multikriterieanalys genomförs på resultaten från LCA och LCC vilket genererar jämförbara slutvärden för fasaderna. Konsekvenser: Slutsatser som kan dras utifrån studien är att LCA och LCC är relativt enkla att genomföra i tidiga skeden om schablonvärden för livslängder kan nyttjas och modellinläsning mot en färdig miljödatabas finns tillgänglig. Vidare visar studien att multikriterieanalysen COPRAS är lämplig för integrering av miljöpåverkan och kostnader. Vidare studier på konceptmodellen bör genomföras med hjälp av intervjuer i branschen. Begränsningar: Studiens resultat begränsas av det faktum att den genomförs som en fallstudie där författarna bedömer huruvida konceptmodellen går att använda eller ej. För större förståelse kring hur användbar den är i praktiken och vilka modifieringar som bör genomföras måste branschens åsikter beaktas, exempelvis med hjälp av intervjuer.

No description available.

ROT är förkortning till ” Reparation, Ombyggnader och Tillbyggnader ” som ä avsedd för skatteavdrag för vidtagna energibesparande åtgärder inom byggnadsektorn. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika slags besparingar med hänsyn till dagens befintliga flerbostadshus omständigheter. Byggnadens energianvändning skulle generellt kunna minskas genom att förbättra klimatskal som exempelvis byggnadstekniska åtgärder och utnyttja nya installationstekniska åtgärder bl.a. som FTX ventilation system eller värmepumpar. Med hjälp av IDA ICE energisimuleringsprogram ska två flerbostadshusmodeller byggas. Resultatet från energiberäkningen med IDA ska analyseras och jämföras med bostadshusets energistatus idag. Avsikten med jamförelsen är att anpassa byggmodell för att representera den befintliga byggnaden så gott som möjligt. Förbättringsåtgärder som tillförs i byggmodellen ochberäknas med IDA skulle kunna påvisa olika potentialen av energibesparing. i olika förslagen .Även en ekonomiskbedömning av förbättringsåtgärder med valda åtgärder ska genomföras med ur livscykelkostnadssynpunkt som tar hänsyn till alla kostnader under kalkylperioden. Genom dessa kan fastigheter ägare få överblicka energikostnader för att avgöra ett rimligt och lönsamt beslut om energieffektiviseringsåtgärder. Nyckelord : åtgärder,befintliga flerbostadshus, IDA simulering, livscykelkostnad analys / The building sector accounts for almost one third of total energy use in Sweden. A large amount of residential buildings which were built one half century ago are in urgent need of renovation in order to reduce energy consumption meanwhile improving the inhouse comfort. This paper demonstrates that the heating need of apartment building from 1950s could be lowered by carrying out suggested measures. These include increasing the insulation layers on the roof and external wall, upgrade of windows in the building and reinstallation of ventilation system with heat exchange function. How much heating energy could potentially be cut down by implementation of each measure were examined by constructing and operating the model in the simulation program IDA Indoor Climate and Energy, which takes not only the indoor factors into account but also the external parameters like solar radiation , geographic location and surroundings. Finally the analysis on life cycle cost of each method has been performed based on reasonable assumptions in order to compare these measures in the term of costeffectiveness and give a more complete and sensible picture of energy effective means in the long run. Keywords : apartment building, heating energy reduction buildings envelop, model simulation, life cycle cost analysis, cost effectiveness.

The choice of heating system and to add heat recovery is becoming increasinglyimportant in order to meet the climate goals. The need for renovation of homesbuilt in the so-called million program is extensive. The purpose of the work is toevaluate two different ventilation systems and its profitability in connection withthe renovation of a property in Ljungby. The systems to be compared are asystem with presence-controlled FTX-apartment units and a system with exhaustair heat pumps. The goal is to present a result about which ventilation systemleads to the largest energy and cost savings compared to the existing ventilationsystem in the property.The results show that the ventilation system with presence-controlled FTXapartment units in each apartment should generate the lowest primary energy.The life cycle cost analysis showed that the most economically profitableventilation system is with FTX apartment units. The results also showed thatprojected and calculated average heat transfer coefficient can vary markedly. Insummary, the best choice is FTX apartment units with presence control. Thesystem consumes less energy than the FVP system, while avoiding dependenceon electrical energy.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar. Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan. Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes. De teoretiska ytterväggarna kalkylerades därefter med hjälp av kalkylprogrammet Sektionsdata.  En livscykelkostnadsanalys utfördes sedan där historisk statistik på hyror, energipriser och räntor utnyttjades. Slutligen kunde en optimal isoleringstjocklek hittas för varje väggtyp. Väggkonstruktionerna som valts var två betongväggar och två träregelväggar, båda med puts respektive tegel. Optimal isoleringstjocklek för väggkonstruktionen betongstomme med tegel hamnade på 84mm. För väggkonstruktionen betongstomme med puts hamnade optimal isoleringstjocklek på 88mm. För väggkonstruktionerna med trästomme kunde en optimal isoleringstjocklek inte hittas eftersom väggarnas uppbyggnad med två respektive tre isoleringsskikt gjorde att väggarna förblev överisolerade i ett ekonomiskt perspektiv även vid minsta möjliga tjocklek på isoleringsskiktet som skulle optimeras.  Studien visar på att det med dagens byggregler ger en stor vinst att hålla nere på väggisoleringstjockleken på flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. / Environmental awareness and increased interest in energy-efficient housing have made the buildings more insulated in Sweden. Usually, it is quite easy to calculate a profit from a greater amount of insulation, in the long term. This is usually the seller’s main argument to why the client should choose the thicker insulation. For a client that wants to build a rental property, it is usually the economy that determines whether a project should be started or not. Hopefully this study will be a help to choose the most economic insulation thickness in walls. The purpose of this study is to investigate where the optimum of wall insulation thickness is in an apartment building for renting which is built on a limited area. Quite often there are requirements for a maximum building area from the municipality, which means that the rentable living space will come smaller when the insulation gets thicker. Qualitative interviews were used to determinate the common wall constructions which the insulation would be optimized for. These walls were placed in a theoretical reference building in which the energy use were estimated using hand calculations where mathematical expressions of a variety of insulation thickness were used. Thereafter, the prices of the walls were calculated using a spreadsheet program called Sektionsdata. A life cycle cost analysis was performed in which the historical statistics on rents, energy prices and interest rates were used. Finally, the optimal insulation thickness was found for each wall type. The wall types chosen were a wall of concrete and brick, a wall of concrete and rendering, a wall of wood and brick and a wall of wood and rendering. Optimal insulation thickness of the wall with concrete and brick ended up at 84mm. For the wall of rendered concrete, the optimal insulation thickness ended up at 88mm. The optimal insulation thickness of the walls of wood could not be found as the wall structure with two and three insulation layers made the walls too isolated in an economic perspective even at a minimal thickness of the layer that was going to be optimized. The study shows that with current building codes in Sweden it is profitable to keep down the wall insulation thickness in an apartment building for renting, built on a limited area.

This report is a degree project carried out at Rejles AB on behalf of a local real estate company in Umeå, Sweden. The real estate company bought two properties with a total of 95 rental apartments from another company in 2018. The buildings were built in 1991 and have installed new ventilation units in 2015, in other words before the change of ownership. The real estate company has requested confidentiality and therefore the properties will be named Property A and Property B. Property A consists of 59 apartment and Property B consists of 36 apartments. The real estate company thinks that the properties consume a lot of purchased energy compared to other properties that they manage in the same area. Property A purchased energy in the form of district heating and electricity corresponding to an average of 623 MWh per year during the years 2018, 2019 and 2020. The same figure for Property B was 477 MWh per year. Both properties received the grade E in the latest energy declaration (Swedish standard). The rating scale is graded from A to G, where A is the best, C is the requirement for new construction and G is the worst. The project begins with the head of administration describing the buildings, providing information and some floor plans. They contributed with, among other things, data on purchased district heating, electricity, and cold water from the years they were owners. This together provided a basis for field studies of the properties. During the site study, temperature measurements were made, products were documented, and the drawings were supplemented. Thereafter, calculations were made in Excel and simulations of the buildings in IDA ICE. Finally, a life cycle cost analysis was made The conclusion that both properties have the lighting in stairwells and elevators running around the clock, all year round. This could reduce the cost from 9,400 SEK per year to 1,200 SEK per year with sensory control. By lowering the temperature in the auxiliary spaces to 18 °C on Property A, a saving of at least 7,800 SEK per year could be made. The same measure in Property B would result in savings of 2,936 SEK per year. Property B has 36 towel warmers in the rental apartments and 9 towel warmers in different rooms in the property. All 45 towel warmers run on the hot water circulation. The 9 towel warmers in the property were not in use and should be taken out of service. This has the potential to make a saving of a total of 8,900 SEK per year. Replacing the remaining 36 with electric towel rails would provide a saving of SEK 35,000 SEK per year for the property owner. The above measures would make all the buildings to go from classification E to D according to BBR's BFE 2020: 4. / Denna rapport är ett examensarbete utfört på Rejlers AB på uppdrag åt ett lokalt fastighetsbolag i Umeå. Fastighetsbolaget köpte upp två fastigheter med totalt 95 hyreslägenheter från ett annat bolag 2018. Byggnaderna stod färdiga 1991 och har installerat nya ventilationsaggregat 2015, alltså innan ägarbytet. Nuvarande fastighetsbolaget vill att fastigheterna går under sekretess och därför kommer fastigheterna att benämnas som Fastighet A och Fastighet B. Fastighet A har 59 lägenheter och Fastighet B har 36 lägenheter. Fastighetsbolaget tycker att fastigheterna har en hög energianvändning jämfört med andra fastigheter som de förvaltar i samma område. Fastighet Aköper energi i form av fjärrvärme och elektricitet motsvarande ett snitt på 623 MWh per år. Samma siffra för Fastighet B var 477 MWh per år. I den senaste energideklarationen fick båda fastigheterna betyget E. Betygsskalan är graderad från A till G, där A är bäst, C är kravet för nybyggnation och G är sämst. Projektet inleddes med att förvaltningschefen beskrev byggnaderna, tillhandahöll information och ritningar. Fastighetsbolaget bidrog med bland annat data på inköpt fjärrvärme, elektricitet och kallvatten från åren som de varit ägare. Fastighetsbolaget gav även de senaste priserna för fjärrvärme och elektricitet. Detta tillsammans gav ett underlag för platsstudie av fastigheterna. Under platsstudien gjordes temperaturmätningar, produkter dokumenterades och ritningarna kompletterades. Där efter gjordes beräkningar i Excel och simuleringar av byggnaderna i IDA ICE. Till sist gjordes en livscykelkostandsanalys. Resultatet visade att kostnaden för fastighetsel kan gå från 9,4 tkr per år till 1,2 tkr per år genom att ersätta konstant belysning med sensorstyrd belysning. Genom att sänka temperaturen i biutrymmen till 18 °C i Fastighet A, så skulle en besparing på minst 7,8 tkr per år kunna göras. Samma åtgärd i Fastighet B skulle ge besparing på 3,0 tkr per år. Fastighet B hade totalt 45 handdukstorkar kopplade på varmvattencirkulationen, varav 9 av dem fanns i biutrymmen och användes ej. Det går att göra en besparing på 8,9 tkr per år att koppla bort handdukstorkarna belägna i biutrymmen. Med att ersätta resterande 36 med elektriska skulle det ge en besparing på 35,4 tkr per år för fastighetsägaren. Ovanstående förslag till åtgärder skulle göra att alla byggnaderna går från klassificeringen E till D enligt BBR:s BFE 2020:4.

I projektet bestäms kostnadseffektiviseringen som genereras vid användning av en ny smart systemlösning för värmepump, som installerats i två hus inom Växjö kommun. Systemlösningen styr uppvärmningen och varmvattenberedningen anpassat till billiga elpriser som oftast uppstår under natten. Kostnadsbesparingen avgörs genom att beräkna vad elförbrukningen kostade med timprisavtal där elprisstyrningen har en inverkan, för vilken sedan jämförs med fiktiva kostnader som motsvarar samma elförbrukning men med antingen rörligt timprisavtal eller fast timprisavtal. Det utförs även en livcykelkostnadsanalys med estimerad återbetalningstid för styrsystemet.  Resultaten av projektet påvisar att systemlösningens verkan genererar lönsamma kostnadsbesparingar med elprisstyrningen som för husen kan variera månadsvis mellan 10–30% i Ängabro och 5–27% i Öjaby med rörligt jämförpris. För huset i Ängabro uppgår kostnadsbesparingen till 4 207 kr totalt för hela perioden som systemlösningen använts i, ungefär 15 månader. För huset i Öjaby, där systemlösningen har använts en kortare period, ungefär 9 månader, har totala kostnadsbesparingen uppgått till 1 901 kr. LCC-analysen resulterade i en total livscykelkostnad på 14 502 kr under 10 år som systemlösningen förväntas kunna användas. Återbetalningstiden för husen i Ängabro och Öjaby blev 1,4–1,7 år respektive 2,0–2,2 år utan hänsyn till kalkylränta.