Duisburg, Essen, Universiẗat, Diss., 2004.

Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) är ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller är svåra att ta fram, varför istället utförliga modeller vanligen skapas för specifika områden. För vägbeläggningar, och tillviss del flygplatsbeläggningar, finns utförliga sådana metoder, men för beläggningar i containerterminaler saknas det. För att fortsätta utveckling mot en bättre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv påverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor. Utifrån dessa analyserades sedan livscykelkostnadsmodellen Total Cost of Ownership and Operations. Stor vikt lades i litteratursökning kring livscykelkostnads-analyser och kostnadsparametrar för containerterminaler. Vidare genomfördes även en intervjustudie mot Göteborgs Hamn, samt granskning av företagsdokument för att studera TCOO-modellen. Modeller för livscykelkostnadsanalyser för beläggningar på vägar och flygplatser visades till stor del även kunna appliceras på beläggningar i containerterminaler. Ägarkostnaderna, dvs. designkostnad, konstruktionskostnad, underhållskostnad, och restvärde, för de olika typerna av beläggning är lika. Vid driften av en containerterminal uppstår kostnader relaterade till beläggningen genom ojämnheter i ytan vilket ökar truckkostnaderna och även kan leda till långsammare godshantering. Produktiviteten är en viktig faktor för containerterminaler där faktorer som begränsar produktiviteten och kapaciteten kan leda till inkomstförluster. Vid avstängning av ytor för underhåll så påverkas produktionen stort och extra kostnader uppstår. Modellen Total Cost of Ownership and Operations jämfördes mot de identifierade parametrarna i litteraturstudien. Utvecklingspotential med Pontarius modell identifierades vara att följa en mer strukturerad process likt livscykelkostnadsanalysmodeller för vägar och flygplatser, samt en noggrannare identifiering och hantering av operationella kostnader i containerterminalen.

Zugl.: Hamburg, Universiẗat, Diplomarbeit.

Zugl.: Hannover, Universiẗat, Diss., 2001. / Zugl.: Hannover, Univ., Diss., 2001.

Zugl.: Göttingen, Universiẗat, Diss., 2008.

A well-functioning transport system that can ensure efficient distribution is an important part of a mass-producing company. This is also the case for Holmen Paper Braviken, a paper mill with a widespread market base. Both today and historically, a large market share has been found in Europe, where a large proportion of the paper produced has been transported by truck and boat. In recent times, the demand for container transports has become higher as a result of sales in increasingly widespread markets. It is a trend that is forecasted to continue and to ensure that increased volumes henceforth still can be transported, Holmen Paper Braviken's current container transport solution has become interesting to investigate. In this study, the current process for container transports is examined as an outset and basis for identifying a possible solution that in the long term can facilitate a suitable development. It is clear that the current process for container transport is standardized with few adaptable possibilities but is well-functioning under the present conditions. However, hard endeavors are needed in specific periods due to high variations in volumes, which suggests a need to be flexible in adjustments. Furthermore, a container warehouse was identified as a possible development for the existing process. A container warehouse can lead to higher flexibility in transport activities by enabling the possibility to allocate and plan transports and resources to a greater extent. Since loading of containers is made possible when the undertakings are low, which can ease coming periods where there is a spike in demand. Therefore, loading operations can be spread out better over time and resources can more easily be redistributed based on the existing conditions of demand.   However, the introduction of a container warehouse is currently not seen as a feasible change since it involves significant investments and risks. If, on the other hand, the development on the market continues according to the current pattern, said investment will become a more and more reasonable solution. Since increasingly higher demands will be placed on flexible container transports, which would warrant a container warehouse to a higher degree. / Ett välfungerande transportsystem som kan säkerställa en effektiv distribution är en viktig del i ett massproducerande företag. Så är även fallet för Holmen Paper Braviken, ett pappersbruk med en spridd marknadsbas. Både idag och historiskt har en stor marknadsandel befunnit sig inom Europa där en stor andel av det producerade pappret transporterats med lastbil och båt. Under senare tid har dock efterfrågan på containertransporter blivit högre till följd av försäljning på allt mer spridda marknader. Det är en trend som prognostiserats fortsätta och för att säkerställa att ökande volymer fortsatt kan hanteras har Holmen Paper Bravikens nuvarande transportlösning för container blivit intressant att undersöka. Som utgångsläge i den här studien undersöktes den nuvarande processen för containertransporter för att identifiera en eventuell lösning som på sikt kan underlätta för den aktuella händelseutvecklingen. Det framgår att nuvarande process för containertransporter är standardiserad och väl fungerande under dagens förutsättningar men med få anpassningsmöjligheter. I perioder förekommer det ansträngningar på nuvarande system, främst baserat på höga variationer i volymer, vilket ställer krav på en flexibel anpassningsförmåga. Vidare identifierades ett containerlager som en tänkbar utveckling till den befintliga processen. Ett containerlager kan leda till en högre flexibilitet i transportaktiviteter genom att fördela om resurser och i högre utsträckning möjliggöra långsiktig planering av transporter. Eftersom förlastning av containrar är möjligt vid låg beläggning kan man underlätta för kommande tidsperioder med hög beläggning. Det innebär att beläggningen kan jämnas ut och resurser kan i perioder enklare fördelas om efter givet tillstånd i beläggning. Införandet av ett containerlager ses i dagsläget däremot inte som en genomförbar förändring eftersom det innebär betydande investeringar och risker. Om utvecklingen på marknaden däremot fortsätter enligt nuvarande mönster kommer sagda investering bli mer och mer aktuell. Då kommer allt högre krav ställas på flexibla containertransporter där ett införande av ett containerlager skulle kunna bli berättigat.

Deutlich ansteigende interkontinentale Handelsbeziehungen bilden die wesentliche Grundlage das Wachstum der Containerschifffahrt. Die Schnittstelle der Containerschifffahrt zu den landgebundenen Verkehrsträgern bilden Containerterminals. Deren Entwicklung muss im Zusammenhang mit der Containerschifffahrt gesehen werden. Die Entwicklung des Containerschifffahrtsmarktes wird sich auch in Zukunft weiter dynamisch fortsetzen. Prognosen zur Umschlagsentwicklung sind für die Containerterminals von besonderem Interesse, da die Containerterminals bestrebt sind, genügend Kapazitäten bereitzustellen. Im Umfeld eines Containerterminals sowie in ihnen selbst können diverse Kapazitätsengpässe entstehen. In vielen Fällen ist dringender Handlungsbedarf hinsichtlich der Beseitigung von potenziellen Engpässen gegeben. Eine Option stellt dabei der Neubau von Containerterminals dar. Der Hafenbau wird in dichtbesiedelten Räumen zunehmend schwieriger und teurer. Die aus heutiger Sicht zur Verfügung stehenden Flächen werden langfristig nicht ausreichen, um das Umschlagsaufkommen der Zukunft zu bewältigen. Deswegen kann die Errichtung von herkömmlichen Containerterminals langfristig nicht als ausschließliche Option zur Beseitigung von Umschlagsengpässen angesehen werden. Das Konzept eines Offshore-Containerterminals (OCT) stellt einen alternativen Ansatz dar, der zukünftige Engpässe vermeidet oder ihre Auswirkungen mindert. Ziel des Konzepts ist die Verlagerung von Transshipments von den herkömmlichen Containerterminals auf einen OCT. Dieses Konzept wird auf seine wirtschaftliche Tragfähigkeit untersucht. Letzlich stellt das Konzept des OCTs als Transshipment-Hub eine Möglichkeit dar, die unter heutigen Verhältnissen zwar unrentabel erscheint, unter zukünftigem Expansionsdruck und Kostensteigerungen bei der Erschließung neuer Terminalflächen jedoch als Konzept ökonomisch konkurrenzfähig sein kann und eventuell ohne Alternative ist.

Deutlich ansteigende interkontinentale Handelsbeziehungen bilden die wesentliche Grundlage das Wachstum der Containerschifffahrt. Die Schnittstelle der Containerschifffahrt zu den landgebundenen Verkehrsträgern bilden Containerterminals. Deren Entwicklung muss im Zusammenhang mit der Containerschifffahrt gesehen werden. Die Entwicklung des Containerschifffahrtsmarktes wird sich auch in Zukunft weiter dynamisch fortsetzen. Prognosen zur Umschlagsentwicklung sind für die Containerterminals von besonderem Interesse, da die Containerterminals bestrebt sind, genügend Kapazitäten bereitzustellen. Im Umfeld eines Containerterminals sowie in ihnen selbst können diverse Kapazitätsengpässe entstehen. In vielen Fällen ist dringender Handlungsbedarf hinsichtlich der Beseitigung von potenziellen Engpässen gegeben. Eine Option stellt dabei der Neubau von Containerterminals dar. Der Hafenbau wird in dichtbesiedelten Räumen zunehmend schwieriger und teurer. Die aus heutiger Sicht zur Verfügung stehenden Flächen werden langfristig nicht ausreichen, um das Umschlagsaufkommen der Zukunft zu bewältigen. Deswegen kann die Errichtung von herkömmlichen Containerterminals langfristig nicht als ausschließliche Option zur Beseitigung von Umschlagsengpässen angesehen werden. Das Konzept eines Offshore-Containerterminals (OCT) stellt einen alternativen Ansatz dar, der zukünftige Engpässe vermeidet oder ihre Auswirkungen mindert. Ziel des Konzepts ist die Verlagerung von Transshipments von den herkömmlichen Containerterminals auf einen OCT. Dieses Konzept wird auf seine wirtschaftliche Tragfähigkeit untersucht. Letzlich stellt das Konzept des OCTs als Transshipment-Hub eine Möglichkeit dar, die unter heutigen Verhältnissen zwar unrentabel erscheint, unter zukünftigem Expansionsdruck und Kostensteigerungen bei der Erschließung neuer Terminalflächen jedoch als Konzept ökonomisch konkurrenzfähig sein kann und eventuell ohne Alternative ist.