Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar. Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan. Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes. De teoretiska ytterväggarna kalkylerades därefter med hjälp av kalkylprogrammet Sektionsdata.  En livscykelkostnadsanalys utfördes sedan där historisk statistik på hyror, energipriser och räntor utnyttjades. Slutligen kunde en optimal isoleringstjocklek hittas för varje väggtyp. Väggkonstruktionerna som valts var två betongväggar och två träregelväggar, båda med puts respektive tegel. Optimal isoleringstjocklek för väggkonstruktionen betongstomme med tegel hamnade på 84mm. För väggkonstruktionen betongstomme med puts hamnade optimal isoleringstjocklek på 88mm. För väggkonstruktionerna med trästomme kunde en optimal isoleringstjocklek inte hittas eftersom väggarnas uppbyggnad med två respektive tre isoleringsskikt gjorde att väggarna förblev överisolerade i ett ekonomiskt perspektiv även vid minsta möjliga tjocklek på isoleringsskiktet som skulle optimeras.  Studien visar på att det med dagens byggregler ger en stor vinst att hålla nere på väggisoleringstjockleken på flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. / Environmental awareness and increased interest in energy-efficient housing have made the buildings more insulated in Sweden. Usually, it is quite easy to calculate a profit from a greater amount of insulation, in the long term. This is usually the seller’s main argument to why the client should choose the thicker insulation. For a client that wants to build a rental property, it is usually the economy that determines whether a project should be started or not. Hopefully this study will be a help to choose the most economic insulation thickness in walls. The purpose of this study is to investigate where the optimum of wall insulation thickness is in an apartment building for renting which is built on a limited area. Quite often there are requirements for a maximum building area from the municipality, which means that the rentable living space will come smaller when the insulation gets thicker. Qualitative interviews were used to determinate the common wall constructions which the insulation would be optimized for. These walls were placed in a theoretical reference building in which the energy use were estimated using hand calculations where mathematical expressions of a variety of insulation thickness were used. Thereafter, the prices of the walls were calculated using a spreadsheet program called Sektionsdata. A life cycle cost analysis was performed in which the historical statistics on rents, energy prices and interest rates were used. Finally, the optimal insulation thickness was found for each wall type. The wall types chosen were a wall of concrete and brick, a wall of concrete and rendering, a wall of wood and brick and a wall of wood and rendering. Optimal insulation thickness of the wall with concrete and brick ended up at 84mm. For the wall of rendered concrete, the optimal insulation thickness ended up at 88mm. The optimal insulation thickness of the walls of wood could not be found as the wall structure with two and three insulation layers made the walls too isolated in an economic perspective even at a minimal thickness of the layer that was going to be optimized. The study shows that with current building codes in Sweden it is profitable to keep down the wall insulation thickness in an apartment building for renting, built on a limited area.

Since the building construction area is accounted for high share of energy usage (36 %) in Europe, there is high demand to pay attention to this area accurately. Sweden which is one of the pioneer countries in terms of building energy efficiency plans to reduce this value to 50 % by 2050. To reduce this value there is a need to define a mandatory guideline for builders by the government. So national board of housing, building and planning (Boverket) were given responsibility to define these regulations for builders and house owners. Parallel with that Swedish green building council developed a certification considering the buildin g’s energy demand, indoor air climate and environmental impact of building called Miljöbyggnad. While all the existing and new buildings following Boverket’s regulations meet this certification’s lowest limitations, some ambitious builders tend to fulfil its highest level of limitations called Gold level. This study aimed to design a house in the area of Smedjebacken to meet Miljö byggnad’s gold house’s energy category requirements. To meet the mentioned requirements several parametric studies regarding insulation thickness, windows assembly, heating and ventilation system are done via simulation software called TRNSYS. The result of testing several models show that although windows assembly does not affect this building ’s energy demand very much, other parameters such as insulation ’s thickness and type of heating system have a key role. In addition, a parametric study regarding the impact of thermal mass on the building energy demand is performed. The result shows that the effect of removed massive wood is compensated by replaced additional mineral wool insulation. In conclusion it is concluded that a single family house located in a cold climate like Smedjebacken using district heating cannot meet Miljöbyggnad’s gold level criteria without help of heat recovery ventilation. Furthermore, building with ground source heat pump as its heating system can meet Miljöbyggnad’s principals easier than those having district heating. In this case building with 200 mm insulation thickness even with exhaust air ventilation meets certification principals easily.

Under årens gång har regelverk och byggnormer ändrats, och det har även gjort att utformningen av dessa har påverkats. Utförandekrav har övergått till funktionskrav, vilket har gjort att säkerhetsrisker kan uppstå eftersom olika metoder används vid installation. Ett sådant exempel är risken för legionellatillväxt. För att minimera denna risk har Boverket tagit fram byggregler, däribland att tappkallvattentemperaturen inte får överstiga 24°C under en period på åtta timmar då vattnet är stillastående. Baserat på detta har Säker Vatten AB utvecklat branschregler för VVS-företag och har därmed upptäckt problem då tappkallvattenledningen ligger i ett golv med installerad golvvärme. På denna grund bygger detta arbete som genom simuleringar i Comsol Multiphysics® v. 5.4 undersöker fyra modeller av kallvattenrör i golv med golvvärme. Resultatet för de fyra modellerna visar att kallvattnets temperatur överstiger 24°C vid installation av golvvärme vid användning av smala vattenrör och tunn isolering. Vid undersökning av användning av grövre rör med tjockare isolering blev resultatet att en kombination av 20mm i diameter vattenrör och 80mm isolering respektive 25mm i diameter vattenrör och drygt 50mm isolering klarade Boverkets temperaturkrav. Det framtagna resultatet visar på att det krävs en stor isoleringstjocklek vilket kan göra kallvattenledningen för stor i jämförelse med golvets tjocklek och därmed riskeras golvets stabilitet. Därför kan det vara bättre att använda en annan placering av kallvattenledningen när golvvärme installerats. / Building regulations and standards have changed over the years which has also had an impact on their design. Performance standards have changed to functional standards, which has led to potential safety hazards, as different methods are used by different stakeholders during installation. An example of a potential safety hazard is legionella growth. To minimize this particular hazard, the Swedish Board of Housing, Building and Planning has developed building regulations, including the regulation that the temperature of cold tap water cannot exceed 24°C for a period of eight hours while the water is stagnant. Based on this regulation, Säker Vatten AB has developed a set of trade standards for plumbing companies and has discovered that problems arise when cold-water pipes are situated in floors with underfloor heating. Based on the above, this project studies four models of cold-water pipes situated in floors with underfloor heating through simulations in Comsol Multiphysics® v. 5.4. The results from the four models show that the cold-water temperature exceeds 24°C when underfloor heating is installed and narrow water pipes and thin insulation are used. When studying the use of pipes with larger diameters and thicker insulation, the results show that the combinations of a 20mm diameter pipe with 80mm insulation, and a 25mm diameter pipe with just over 50mm insulation, satisfied the temperature regulations required by the Swedish Board of Housing, Building and Planning. The results obtained show that thick insulation is necessary, which can cause the cold-water pipe to be too large in comparison with the floor’s thickness, risking the floor’s stability. As a result, alternative placement of the cold-water pipe is to is to be preferred when underfloor heating is installed.