Syfte: Detta examensarbete behandlar integrering av miljöbelastning och kostnader vid projektering av byggnader. Enligt tidigare forskning och svenska rapporter är användningen av livscykelkostnader och livscykelanalyser begränsad inom byggsektorn. Än mer begränsad är sammanvägning av dessa analyser för optimering av byggdelar och hela byggnadsverk. Målet med detta examensarbete är därför att testa en konceptmodell vilken syftar till att integrera miljöbelastning och kostnader under en hellivscykel. Frågeställningarna som besvaras är ”Hur kan fasadmaterial utvärderas utifrån miljömässiga och ekonomiska aspekter?” och ”Hur kan kostnader och miljöbelastning sammanvägas för att skapa beslutsunderlag för val avfasadmaterial?”. Metod: Konceptmodellen prövas genom en fallstudie där ett antal fasader utgör fallet. Dessutom jämförs resultaten från fallstudien med inhämtade data från genomförd litteraturstudie. Resultat: Studien visar att den testade konceptmodellen fungerar med hjälp av relativt enkla verktyg. En multikriterieanalys genomförs på resultaten från LCA och LCC vilket genererar jämförbara slutvärden för fasaderna. Konsekvenser: Slutsatser som kan dras utifrån studien är att LCA och LCC är relativt enkla att genomföra i tidiga skeden om schablonvärden för livslängder kan nyttjas och modellinläsning mot en färdig miljödatabas finns tillgänglig. Vidare visar studien att multikriterieanalysen COPRAS är lämplig för integrering av miljöpåverkan och kostnader. Vidare studier på konceptmodellen bör genomföras med hjälp av intervjuer i branschen. Begränsningar: Studiens resultat begränsas av det faktum att den genomförs som en fallstudie där författarna bedömer huruvida konceptmodellen går att använda eller ej. För större förståelse kring hur användbar den är i praktiken och vilka modifieringar som bör genomföras måste branschens åsikter beaktas, exempelvis med hjälp av intervjuer.

The dissertation examines the problem of students’ training and testing. To solve the problem, new model, algorithms and system have been developed and adapted. The developed system enables organizing of individual and group train-ing and self-control process. Integrated intelligent search subsystem helps to de-velop the study plan for the themes of interest. The system continuously moni-tors the user and can respond to his failure. The developed built environment computer learning subsystem performs practical calculations to assess the built environment projects. The main problem solved by development of the subsystem is reduction of time needed for users to create their own systems. Knowledge database created during the system devel-opment can be a good source of knowledge for new or similar projects evalua-tions. Calculation results can be saved for further research or shared with other users of the system. The dissertation consists of Introduction, 4 Chapters, Conclusions, Refer-ences, and List of Author’s Publications. The introduction reveals the investigated problem, importance of the thesis and the object of research and describes the purpose and tasks of the dissertation, research methodology, scientific novelty, the practical significance of results examined in the dissertation and defended statements. The introduction ends in presenting the author’s publications on the subject of the defended dissertation, offering the material of made presentations in conferences... [to full text] / Disertacijoje nagrinėjama studentų mokymo ir testavimo problema. Problemai spręsti buvo sukurti ir pritaikyti nauji modeliai, algoritmai ir sistema. Sukurta sistema leidžia organizuoti individualų ir grupinį mokymo ir savikontrolės procesą. Integruota intelektinė paieškos posistemė leidžia sudaryti dominančios tematikos mokymosi planą. Sistema nuolat stebi vartotoją ir gali reaguoti į jo mokymosi nesėkmes. Sukurta kompiuterinio mokymo posistemė, skirta statiniams ir jų aplinkai, atlieka praktinį statinių ir jų aplinkos projektų vertinimą. Pagrindinė išspręsta problema kuriant posistemę yra laiko sąnaudų mažinimas, kurių reikėtų kuriant atskiras sistemas. Žinių bazė, kuri buvo sudaryta kuriant sistemą gali tapti pagrindu naujiems ar panašiems projektams vertinti. Skaičiavimo rezultatai gali būti išsaugoti tolesniems tyrimams atlikti arba jais galima dalintis su kitais sistemos vartotojais. Disertaciją sudaro įvadas, keturi skyriai, rezultatų apibendrinimas, naudotos literatūros sąrašas ir autoriaus publikacijų disertacijos tema sąrašas. Įvade aptariama tiriamoji problema, darbo aktualumas, aprašomas tyrimų objektas, formuluojamas darbo tikslas bei uždaviniai, aprašoma tyrimų metodika, darbo mokslinis naujumas, darbo rezultatų praktinė reikšmė, ginamieji teiginiai. Įvado pabaigoje pristatomos disertacijos tema autoriaus paskelbtos publikacijos bei pranešimai konferencijose ir disertacijos struktūra. Pirmame disertacijos skyriuje atliekama literatūros apžvalga. Nagrinėjama... [toliau žr. visą tekstą]

Disertacijoje nagrinėjama studentų mokymo ir testavimo problema. Problemai spręsti buvo sukurti ir pritaikyti nauji modeliai, algoritmai ir sistema. Sukurta sistema leidžia organizuoti individualų ir grupinį mokymo ir savikontrolės procesą. Integruota intelektinė paieškos posistemė leidžia sudaryti dominančios tematikos mokymosi planą. Sistema nuolat stebi vartotoją ir gali reaguoti į jo mokymosi nesėkmes. Sukurta kompiuterinio mokymo posistemė, skirta statiniams ir jų aplinkai, atlieka praktinį statinių ir jų aplinkos projektų vertinimą. Pagrindinė išspręsta problema kuriant posistemę yra laiko sąnaudų mažinimas, kurių reikėtų kuriant atskiras sistemas. Žinių bazė, kuri buvo sudaryta kuriant sistemą gali tapti pagrindu naujiems ar panašiems projektams vertinti. Skaičiavimo rezultatai gali būti išsaugoti tolesniems tyrimams atlikti arba jais galima dalintis su kitais sistemos vartotojais. Disertaciją sudaro įvadas, keturi skyriai, rezultatų apibendrinimas, naudotos literatūros sąrašas ir autoriaus publikacijų disertacijos tema sąrašas. Įvade aptariama tiriamoji problema, darbo aktualumas, aprašomas tyrimų objektas, formuluojamas darbo tikslas bei uždaviniai, aprašoma tyrimų metodika, darbo mokslinis naujumas, darbo rezultatų praktinė reikšmė, ginamieji teiginiai. Įvado pabaigoje pristatomos disertacijos tema autoriaus paskelbtos publikacijos bei pranešimai konferencijose ir disertacijos struktūra. Pirmame disertacijos skyriuje atliekama literatūros apžvalga. Nagrinėjama... [toliau žr. visą tekstą] / The dissertation examines the problem of students’ training and testing. To solve the problem, new model, algorithms and system have been developed and adapted. The developed system enables organizing of individual and group train-ing and self-control process. Integrated intelligent search subsystem helps to de-velop the study plan for the themes of interest. The system continuously moni-tors the user and can respond to his failure. The developed built environment computer learning subsystem performs practical calculations to assess the built environment projects. The main problem solved by development of the subsystem is reduction of time needed for users to create their own systems. Knowledge database created during the system devel-opment can be a good source of knowledge for new or similar projects evalua-tions. Calculation results can be saved for further research or shared with other users of the system. The dissertation consists of Introduction, 4 Chapters, Conclusions, Refer-ences, and List of Author’s Publications. The introduction reveals the investigated problem, importance of the thesis and the object of research and describes the purpose and tasks of the dissertation, research methodology, scientific novelty, the practical significance of results examined in the dissertation and defended statements. The introduction ends in presenting the author’s publications on the subject of the defended dissertation, offering the material of made presentations in conferences... [to full text]

Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals.  The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following;  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses?  Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA).  Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives.  Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective.  Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis.  Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. / Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls.  Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande;  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser?  Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA).  Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen.  Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv.  Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen.  Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.