Studien går ut på att jämföra tre olika styrsystem för ventilation, nämligen CAV (Constant Air Ventilation), VAV (Variabel Air Ventilation) och DCV (Demand Controlled Ventilation). Dessa styrsystem ställs mot varandra i tre olika lokaltyper, med syfte att identifiera det mest energieffektiva styrsystemet. Ett syftet med studien är också att upptäcka vid vilka flöden det lönar sig att arbeta med VAV- och DCV-styrsystemen.

Syftet med arbetet var att framställa en beräkningsmodell som behärskar att beräkna ett klimatsystems energiförluster samt livscykelanalys, LCC. Samt att använda denna modell vid jämförelse av två befintliga system. Modellen skapades i programmet Excell och använder sig av angiven indata för att beräkna resultat. Den användes för jämförelse av fyra lokaler i VIDEUM ABs byggnader. Två kontor och två föreläsningssalar jämfördes. Den beräknade skillnaden i energiförbrukning kunde i huvudsak härledas till det ena systemets längre drifttid över helgen samt att ett av kontoren drevs med högt konstantflöde hos ventilation även under frånvaro. Huruvida styrning av system sker efter koldioxidkoncentration eller temperatur verkar spela mindre roll för systemets förluster. Dock påverkar onödigt högt ställda flöden samt för långa driftstider energibehovet desto mer. / The thesis focused on compiling a calculation model suitable for calculating an indoor climate system energy demand and life cycle cost, LCC. The model was created in Excell and uses given input data to calculate the results. The model was used to compare four different premises located in buildings owned by VIDEUM AB in Växjö. Two offices and two lecture halls was compared. The calculated differences in energy demand could be derived to longer operating times during weekends for one system. One office had a large constant air flow even during absence which also led to a greater energy demand. Whether the system was regulated by using carbon dioxide concentrations or temperature as indicators on air quality didn’t seem to affect the energy demand significantly. Unnecessary high flow rates and operating times affects the premises energy demand the more.

Mänsklig aktivitet har ökat utsläppen av växthusgaser i atmosfären så mycket att det påverkat klimatet och spås förändra det mer om inte åtgärder vidtas för att utsläppen ska minksa och helst upphöra helt. För att lindra effekterna av koldioxid, som är den växthusgas med störst påverkan, kan skogen spela en stor roll. För att veta vilka åtgärder som är lämpliga krävs förståelse för hur olika ingrepp i skogen påverkar dess upptag och utsläpp. Under några decennier har koncentrationer och flöden av växthusgaser mätts med hjälp av fasta master. De är dock för få för att kunna generalisera resultaten över hela landskap. Här undersöks hur teknikläget för mobila mätmetoder ser ut idag via en litteratur- och surveyundersökning. Samtliga respondenter är hoppfulla och tror att det bara är en tidsfråga innan tekniken finns för att kunna använda sig av små drönare för att kunna genomföra mätningar av gaser över skogsmark. Ett koncept för en pilotstudie har tagits fram där koldioxidkoncentrationer ska mätas.