Behovsanpassad gödsling (BAG) ökar skogens tillväxt, vilket kan ha en positivinverkan på kolbalansen. För att öka vår förståelse av vilken effekt gödslingsdoshar på växthusgasutsläpp, har denna studie undersökt respirationen i engranungskog på fastigheten Toftaholm (57°0'N; 14°3'E) med sandning morän ochfrisk markfuktighet, med främsta fokus på emissionerna från lustagas och metan.Resultaten visar på låga halter av lustgasemissioner och för metan sker en fortsattinbindning oavsett gödselgiva. De små ökningarna av växthusgaser indikerade påen fortsatt ökning vid större gödselgiva. För en tänkbar operationell gödselgiva(150khN/Ha och år) kunde ingen signifikant skillnad säkerställas. / BAG leads to a greater forest growth, which could have a positive influence on thecarbon balance. To increase our understanding of the effect fertilization have ongreenhouse gas emissions, this study have examined the respiration of a juvenilespruce forest on the estate of Toftaholm (57°0'N; 14°3'E), where the soil-texturewas manly sand-moraine with a medium humidity, with main focus on theemissions of methane and nitrous gas. The results indicated a small increase innitrous gas and a continued net binding of methane independent of amount offertilization. The small increase in greenhouse-gas indicates a continuation withincreased amount of fertilization. For operational productivity with an amount offertilization (150khN/Ha and year) no significance could be determent.

Inlandsvatten, exempelvis sjöar och floder, har en betydande roll för den globala kolcykeln. Förutom att dessa vatten transporterar kol mellan kontinenterna och havet så förekommer en mängd processer som påverkar kolomsättningen i dessa system. Inlandsvatten kan fånga in (fixera) koldioxid från atmosfären via fotosyntes, men en stor del av kolet i inlandsvatten transporteras från land. Detta kol kan antingen emitteras till atmosfären som koldioxid eller metan, lagras på botten av sjöar och reservoarer eller transporteras (exporteras) till havet genom floder och grundvatten. Genom att sammanställa litteratur som i huvudsak publicerats mellan 2007 och 2017 konkluderas att 3,6 Pg C y-1 transporteras till inlandsvatten från världens kontinenter. Av detta emitteras 2,3 Pg C y-1 till atmosfären innan det når havet, 0,15 Pg C y-1 sedimenteras i sjöar och dammar medan 1,1 Pg C-1 exporteras till havet. För att förstå hur människan påverkar kolomsättningen globalt krävs en korrekt beskrivning av de naturliga flödena av kol mellan hav, land och atmosfär. Förbättringspotential och osäkerheter gällande den kvantitativa uppskattningen om inlandsvatten som en del i den terrestra kolcykeln finns bland annat kopplat till små vattenansamlingar, då dessa inte är fullständigt kartlagda. En bättre geografisk spridning för den data som ligger till grund för globala uppskattningar krävs också för att förbättra förståelsen för inlandsvattens roll i den terrestra kolcykeln. / Inland waters, for example lakes and rivers, play a considerable role in the global carbon cycle. In addition to transport carbon between the continents and the oceans, a number of processes occur during the transport along the hydrological chain. Inland water could directly take up carbon dioxide from the atmosphere though photosynthesis, but a vast amount of the carbon origins from land. The carbon could either be emitted to the atmosphere as carbon dioxide or methane, stored at the bottom of lakes or reservoirs and/or transported (exported) to the ocean through rivers or groundwater. In this study, publications from 2007 to 2017 were reviewed, and the conclusion is drawn that 3,6 Pg C y-1 are exported to inland waters from land. 2,3 Pg C y-1 are emitted to the atmosphere, 0,15 Pg C y-1 is buried in the sediments of lakes and reservoirs and 1,1 Pg C y-1 is exported to the ocean. To understand how human affects the global carbon budget, a correct description of the natural migration of carbon between the ocean, the continents and the atmosphere is needed. Potential of improvement and uncertainties related to the quantitative estimates of emission, sedimentation and export are to a large extent connected to the poor surveys of small lakes and ponds. A more representative global distribution of the data is also needed for a better understanding of the role of inland waters in the terrestrial carbon cycle.

Mänsklig aktivitet har ökat utsläppen av växthusgaser i atmosfären så mycket att det påverkat klimatet och spås förändra det mer om inte åtgärder vidtas för att utsläppen ska minksa och helst upphöra helt. För att lindra effekterna av koldioxid, som är den växthusgas med störst påverkan, kan skogen spela en stor roll. För att veta vilka åtgärder som är lämpliga krävs förståelse för hur olika ingrepp i skogen påverkar dess upptag och utsläpp. Under några decennier har koncentrationer och flöden av växthusgaser mätts med hjälp av fasta master. De är dock för få för att kunna generalisera resultaten över hela landskap. Här undersöks hur teknikläget för mobila mätmetoder ser ut idag via en litteratur- och surveyundersökning. Samtliga respondenter är hoppfulla och tror att det bara är en tidsfråga innan tekniken finns för att kunna använda sig av små drönare för att kunna genomföra mätningar av gaser över skogsmark. Ett koncept för en pilotstudie har tagits fram där koldioxidkoncentrationer ska mätas.