Behovsanpassad gödsling (BAG) ökar skogens tillväxt, vilket kan ha en positivinverkan på kolbalansen. För att öka vår förståelse av vilken effekt gödslingsdoshar på växthusgasutsläpp, har denna studie undersökt respirationen i engranungskog på fastigheten Toftaholm (57°0'N; 14°3'E) med sandning morän ochfrisk markfuktighet, med främsta fokus på emissionerna från lustagas och metan.Resultaten visar på låga halter av lustgasemissioner och för metan sker en fortsattinbindning oavsett gödselgiva. De små ökningarna av växthusgaser indikerade påen fortsatt ökning vid större gödselgiva. För en tänkbar operationell gödselgiva(150khN/Ha och år) kunde ingen signifikant skillnad säkerställas. / BAG leads to a greater forest growth, which could have a positive influence on thecarbon balance. To increase our understanding of the effect fertilization have ongreenhouse gas emissions, this study have examined the respiration of a juvenilespruce forest on the estate of Toftaholm (57°0'N; 14°3'E), where the soil-texturewas manly sand-moraine with a medium humidity, with main focus on theemissions of methane and nitrous gas. The results indicated a small increase innitrous gas and a continued net binding of methane independent of amount offertilization. The small increase in greenhouse-gas indicates a continuation withincreased amount of fertilization. For operational productivity with an amount offertilization (150khN/Ha and year) no significance could be determent.

Från 2020 har EU lagt väg för ny en strategi för att metan- (CH4) utsläppenskall upptäckas och reduceras. Med denna bakgrund skapas syftet till detta examensarbete för att kunna kartlägga och kvantifiera vilka volymer av diffusa metanläckage som läckt ut mellan åren 2005-2019 från de svenska natur- och biogasenheter vid överföring och/eller produktion. Metoderna för examensarbetet har varit att inhämta information / mätdata i litteraturen samt via intervjuer av branschkunnig personal. Mätdata har bearbetats med deterministiska bedömningar i form av beräkningsmodell. Resultatet som beräknats i flera former av storheter såsom volym (Nm3), energiinnehåll (GWh), klimatpåverkan (CO2 ekv) och kostnad (SEK) och dessa visade alla på ansenliga tal.  Volymen av metanläckaget var 2019 3,96*106 Nm3 vilket motsvarar ett medelvärde i energiinnehåll på 38,29 GWh och en klimatpåverkan på 79,8*106 kg CO2 ekv. Kostnaden för metanemissionen 2019 blev då cirka 23,7*106 - 62*106 kronor vid beräkning för medelpriset av vad industrin och hushållen betalade mellan åren 2007-2019 för vardera gasobjekt. En vidare studie för säkrare indata och återkoppling på det arbete som redan pågår i Sverige för att reducera metanläckaget skulle vara till klar fördel och hjälp för framtida arbetssätt.

<p>Metan är en viktig växthusgas vars halt ökar i atmosfären. Dess naturliga källor är dåligt undersökta och det är av stort nationellt och internationellt intresse att kartlägga dessa. Vattendrag är oftast övermättade med avseende på metangas och fungerar då som en källa för metanflöden från vattendraget till atmosfären. I denna undersökning har ett vattendrag, Storån i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfällen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i ån under olika långa provtagningsperioder. Det gjordes både dygnsmätningar och veckomätningar, dessutom mättes metanflödet vid olika tillfällen under dygnet. Det kunde konstateras att Storån var övermättad på metan och att det fanns metanflöden till atmosfären under alla provtagningarna. Vattendrag kan alltså vara en potentiell källa till atmosfäriskt metan. Under den tid studien pågick kunde inte någon variation i metanflöden över tid fastläggas.</p>

Metan är en viktig växthusgas vars halt ökar i atmosfären. Dess naturliga källor är dåligt undersökta och det är av stort nationellt och internationellt intresse att kartlägga dessa. Vattendrag är oftast övermättade med avseende på metangas och fungerar då som en källa för metanflöden från vattendraget till atmosfären. I denna undersökning har ett vattendrag, Storån i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfällen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i ån under olika långa provtagningsperioder. Det gjordes både dygnsmätningar och veckomätningar, dessutom mättes metanflödet vid olika tillfällen under dygnet. Det kunde konstateras att Storån var övermättad på metan och att det fanns metanflöden till atmosfären under alla provtagningarna. Vattendrag kan alltså vara en potentiell källa till atmosfäriskt metan. Under den tid studien pågick kunde inte någon variation i metanflöden över tid fastläggas.