Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 8 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

In Halland, agriculture is the major source of eutrophication of water. In the study, synoptic sampling were performed in the three watercourses Nyrebäcken, Skintan and Vinån all located in the county of Halland. Sampling occurred during the period February to May on three occasions with different flow rates: high, low and base flow. Samples were taken in the mainstream and tributaries with intention to show how big the impact of eutrophication it is in the water and  to assess the impact of the tributaries The results show that all watercourses are affected by eutrophication. Nyrebäcken has the highest concentrations of nitrogen and phosphorus in the mainstream, then Skintan and last Vinån. Vinån is much less affected by phosphorus than the other watercourses, which may depend on the surrounding landscape and that the edges of the watercourse are less steep than at Nyrebäcken and Skintan. The concentration in the tributaries varies widely, from low concentrations to extremely high. In all watercourses there are tributaries that have a big impact on the mainstream, just as there are tributaries that have a small impact. The concentration also varies with the different flows and in generally the highest concentrations of nitrogen and phosphorus are measured during high flow. To estimate the impact of the tributaries the results of total nitrogen and total phosphorus have been classified according to classification system previously used in Sweden. The classification means a rating from 1 to 5 where 1 is the lowest and 5 the highest. The classification has been made for each tributary in the respective watercourses at different flows. The mainstream was classified according to the mean of all sample points in the mainstream at the respective flow. Sampling was only done on three occasions during a short period and to improve the results further sampling have to be done.

Uppsatsen ämnar att undersöka hur två kvarnfundament från en övergiven kvarndamm i Björklingeån i Uppland förändrar vattenflödet. Syftet med detta är för att se hur tidigare mänskligaktivitet idag kan påverka vattenflödet och ge fysikaliska förändringar. Uppsatsen är alltså åt det naturgeografiska hållet inom geografiämnet. För att besvara syftet så valdes en 12 meter lång sektion av ån ut till undersökningsplats, de 12 metrarna var fördelade på 4,5 meter uppströms om fundamenten och 4,5 meter nedströms om fundamenten. Inom dessa 12 meter så gjordes det tvärprofiler med 3 meters intervaller, vilket blev fem stycken varav två på var sida om fundamenten och en mitt i. För alla dessa tvärprofiler framställdes det en batymetriskprofil som visar på djup, denna framställdes med hjälp av lodning. I tre av tvärprofilerna utfördes det även flödesmätning för mätandet av vattenhastigheten för skapandet av vattenhastighetsprofiler. Flödesmätningen utfördes med en flödesmätare av typen hydrometrisk flygel. Det gjordes även mätningar av åns bredd för att se hur vattendragets bredd förändrades innan och efter fundamenten. Resultatet av undersökningen blev 212 stycken flödesmätningar, 274 stycken lodningar och 41 stycken mätningar av bredd. Dessa visar bland annat på en avsmalning av vattendraget till fundamenten och en breddning därefter, att det förekommer mer extrema skillnader i flödeshastigheten efter än innan fundamenten och att arean i tvärsnitten precis innan och efter fundamenten är mindre. Dessa resultat tyder på att det kan finnas en förändring som är orsakad av fundamenten.

Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) har hittats i ökande halter i miljön sedan det började produceras under 40-talet. Syftet med denna studie var att studera PFOS-halten i Igelbäcken i Stockholmsområdet genom att samla in och sammanställa tidigare provdata och att kartlägga föroreningskällor i avrinningsområdet. Halterna befanns vara mycket höga. Den högsta uppmätta halten var 120 ng/l och under perioden 2016-2019 var medelhalten i Slottsallén, i närheten av utloppet, 60 gånger högre än MKN (0,65 ng/l) för inlandsytvatten. Halterna ökar framförallt kring brandövningsplatsen vid Barkarby flygfält, men är fortsatt höga därefter, vilket tyder på att ytterligare källor finns längre nedströms. Ökande vattenstånd och -flöde ger ökad spridning i PFOS-halt. Det finns en positiv, måttlig korrelation mellan vattenstånd och PFOS-halt, vilket skulle kunna bero på högre utlakning. Hela bäckens sträckning bör provtas under samma period för att ge en klarare bild av hur spridningen ser ut. / Perfluorooctane sulfonic acid and its derivatives (PFOS) have been found in increasing levels in the environment since the 40's when it was first produced. The objective of this study was to study PFOS in Igelbäcken in the Stockholm area by compiling previous sampled data and to map pollution sources in the catchment area. The PFOS concentrations were found to be very high. The highest level measured was 120 ng/l and during the period 2016-2019 the mean level in Slottsallén, in the vicinity of the outlet, was 60 times higher than EQS (0.65 ng/l) for inland surface water. The concentrations increases especially around the fire drillsite at Barkarby airfield, but are continuously high thereafter, which indicates additional sources further downstream. Increasing water level and water flow increases the spread in PFOS concentration. There is a positive, moderate correlation between water level and PFOS concentration, which could be due to greater leaching. The entire stretch of the stream should be sampled during the same period to allow a clearer picture of the PFOS distribution.

Under vintern bildas det is i vattendrag och när den smälter kan den börja att röra på sig, och blir då dynamisk. Isdynamik kan skada och hämma träd som växer i strandzonen. I denna studie inventerades träden och dess isrelaterade skador på träd längs med två vattendrag. Två områden, ett med och ett utan dynamisk is identifierades och områdena delades in i transekter på två avstånd från vattnet. Antal, art och mängden skador på träd jämfördes mot varandra i förhållande till de två områdena med och utan isdynamik. Tidigare studier har visat att is kan påverka vegetationen och artsammansättning längs vattendrag. Denna studie fokuserar därför på hur isdynamik påverkar träd som växer i strandzonen, med avseende på antal, artsammansättning och mångfald. Resultatet av studien visade att det inte fanns något samband mellan isdynamik och antal träd i de två områdena. I områden med isdynamik var artrikedomen lägre men det var en jämnare fördelning av arterna i jämförelse med områden utan isdynamik. En intressant slutsats av denna studie var att på avstånden där det skadades flest träd var det högre artrikedom och diversitet än på avstånd där färre skadades. / During winter, ice develops in streams and when it melts it may start to move, and it becomes dynamic. Ice dynamics can damage and obstruct trees that grow in the riparian zones. In this study, trees and the ice related damages on trees along two streams were examined. Two locations, one with and one without ice dynamics were identified and the areas were divided into transects at two distances from the stream. Quantity, species and the amount of damage on trees were compared against each other in relation to the two locations with and without ice dynamics. Previously it has been shown that ice can affect the vegetation and composition of species along streams. This study therefore focuses on how ice dynamics affects trees that grow in the riparian zone, with respect to the quantity, composition of species and diversity. The result of this study showed that there is no relationship between ice dynamics and number of trees in these two locations. In the areas with ice dynamics the species richness was lower, but there was a more even distribution of species compared to the areas without ice dynamics. An interesting conclusion of this study is that at distances where most trees were damaged, there was higher richness of species and diversity compared to distances were fewer was damaged.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet. Dålig skötsel av ett vattendrag kan leda till olika problem såsom syrefattigt vatten, övergödning, igensatta bottnar vilkettillåter alger växa i vattendraget. Tyngdpunkten i vårt arbete ligger på algtillväxt/algblomning i öppna dagvattenanläggningar, vilka är de vanligaste orsakerna till förekomst av alger i öppna dagvattenanläggningar, samt vilka åtgärder och lösningar man kan använda sig av för att förebygga eller lösa detta problem.Tanken med detta arbete är att analysera algtillväxtproblem i två olika ekologiska dagvattensystem i två olika områden i Malmö kommun. Det första är ett konstgjort vattendrag och det andra är naturligt vattendrag för att påvisa om det förekommer alger i de två systemen. Samt att analysera behovet av en skötselplan för dagvattenhantering och vilka åtgärder man ska vidta för att reducera algtillväxten i dessa två olika vattendrag. Det första är Västra hamnens öppna dagvattensystem som är ett helt konstgjort dagvattensystem. Det andra är Toftanäs öppna dagvattensystem, som är ett av de mest kända dagvattensystemen i Sverige som efterliknar naturliga ekosystem. Arbetet visar historiken kring hur de både systemen uppkom fram till hur de ser ut och fungerar idag. Med hjälp av litteraturstudier kunde det beskrivas olika viktiga begrepp som brukar samlas under huvudbegrppet öppna dagvattensystem. Vidare har det analyserats vattenkretslopp i naturen, och hur det samspelar med vegetationen för att utjämna nederbörden eller dagvatten i tätorter.Djupintervjuer med olika experter vad gäller de ritningar och handlingar som beskriver de båda systemen, i kombination med litteraturstudier, hjälpte oss att komma fram till följande resultatDe vanligaste orsakerna till algtillväxt i öppna dagvattenanläggningar är värme och solljus, lugnt vatten, näringsrikt vatten och olämpligt vattendjup i dammarna. För att få en optimal rensningseffekt i öppna dagvattenanläggningar, samt att öka det estetiska värdet i dammarna, bör det finnas en färdig skötselplan redan innan byggnationen påbörjas. Det är viktigt att anlita entreprenörer eller personer med goda kunskaper och med erfarenhet som vet exakt hur en skötselplan ska hanteras och justeras, efter områdets och dammarnas behov. Skötselplanen förklarar hur och när man ska utföra skötselåtgärder. Algtillväxt eller algblomning i öppna dagvattenanläggningar kan både förebyggas och reduceras, genom att utföra olika åtgärder liksom bland annat:5Dammarnas vattendjup ska vara tillräckligt stort, dammarnas längd ska vara dubbelt så lång som bredden (längd-bredd förhållanden 2:1), dammarna ska ansluta till en våtmark för att minska närsalter i vattnet innan det når dammarna, förstärkning av närvaron av naturligt vatten i dammarna, öka uppehållstiden i dammarna (hög vattenbelastning), dammarnas botten ska vara riklig med varierade växter, samt öka det biologiska ekosystemet i dammarna. / When the cities began to develop in the 1900s increased storm water flow. Sweden began to think about the future and they were trying to find the best solutions to make cities sustainable. Storm water management was one of the key elements of sustainable development and for that reason; people started thinking about the ability to manage storm water locally. Using open storm water system was one of the first elections in Malmö municipality to reduce flood risk and improve the city's image by increasing the aesthetic value. Poor maintenance of a water body can lead to various difficulties such as oxygen-poor water, eutrophication, clogged bottoms that allow algae to grow in the watercourse.The significance of this work is on algal growth / blooms in open storm water facilities, which are the most common causes of algae in open storm water facilities and the steps and solutions you can use to prevent or solve this problem. Based on interviews with various experts regarding the plans and documents that describe the two systems, in combination with literature studies, it helped us to reach the following result:Algae growth or algal blooms in the open storm water facilities can both be prevented and reduced by performing various actions such as including;Dam water should be sufficiently large, dust the length should be twice as long as the width (length-to-width ratios of 2:1), the dams will connect to a wetland to reduce nutrients in the water before it reaches the dams, reinforcing the presence of natural water in the ponds, increasing the residence time in the ponds (high water stress), dust the bottoms should be abundant with diverse flora, and increase the biological ecosystem. It is also important to hire contractor/ people with good knowledge and experience to know exactly how a management plan should be handled.

<p>Metan är en viktig växthusgas vars halt ökar i atmosfären. Dess naturliga källor är dåligt undersökta och det är av stort nationellt och internationellt intresse att kartlägga dessa. Vattendrag är oftast övermättade med avseende på metangas och fungerar då som en källa för metanflöden från vattendraget till atmosfären. I denna undersökning har ett vattendrag, Storån i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfällen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i ån under olika långa provtagningsperioder. Det gjordes både dygnsmätningar och veckomätningar, dessutom mättes metanflödet vid olika tillfällen under dygnet. Det kunde konstateras att Storån var övermättad på metan och att det fanns metanflöden till atmosfären under alla provtagningarna. Vattendrag kan alltså vara en potentiell källa till atmosfäriskt metan. Under den tid studien pågick kunde inte någon variation i metanflöden över tid fastläggas.</p>

<p>Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. </p><p>I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen. Anledning till att ett vattendrag valdes beror på att de är relativt outforskade när det gäller metanförekomst. Fem provplatser valdes ut på en sträcka av ca 15 km och undersökningen utfördes genom att tre flytkammare förankrades på vattenytan vid varje provplats. Den generella principen innebär att flytkamrarna fångar upp den transporterande gasen från vattenfasen och som sedan tas upp ur flytkammaren med hjälp av en spruta. Den uppsamlade gasen analyserades sedan genom gaskromatografi där metoden syftar till att separera komponenter för kvantifiering. Övriga ekologiska faktorer som undersöktes var mängd organiskt material i sedimenten, absorbans och ytvattenhastighet. Temperatur, pH och lufttryck kontrollerades kontinuerligt under provtagningarna. </p><p>Resultatet påvisade att metanemissioner förekom längs hela provsträckan både genom diffusion och via bubblor. Vattendraget var också övermättat med metan i jämförelse med atmosfären. Stora lokala variationer kunde konstateras samt att en av provplatserna skiljde sig markant från de övriga både när det gällde metanflöde och övriga ekologiska faktorer. Den statistiska analysen visade att absorbans och ytflödeshastighet var de enda ekologiska faktorer som hade ett samband med metanflödet. </p><p>Jag anser mot bakgrund av teori och redovisade resulat i denna studie att det kan vara värdefullt med utökade mätningar av metanemissioner i vattendrag. Studien har påvisat att naturlig metanproduktion och flöde förekommer i hela den undersökta sträckan i Stångån och kan därför vara en källa till den idag förhöjda metanhalten i atmosfären. Ett varmare klimat kan i sin tur leda till en acceleration av metanproduktion och som följd ytterligare emissioner till atmosfären som kan leda till ännu större klimatförändringar. På så sätt kan denna undersökning bidra med kunskap om ett komplxt problem som kan öka lokalt, regionalt och globalt.</p>