Under vintern bildas det is i vattendrag och när den smälter kan den börja att röra på sig, och blir då dynamisk. Isdynamik kan skada och hämma träd som växer i strandzonen. I denna studie inventerades träden och dess isrelaterade skador på träd längs med två vattendrag. Två områden, ett med och ett utan dynamisk is identifierades och områdena delades in i transekter på två avstånd från vattnet. Antal, art och mängden skador på träd jämfördes mot varandra i förhållande till de två områdena med och utan isdynamik. Tidigare studier har visat att is kan påverka vegetationen och artsammansättning längs vattendrag. Denna studie fokuserar därför på hur isdynamik påverkar träd som växer i strandzonen, med avseende på antal, artsammansättning och mångfald. Resultatet av studien visade att det inte fanns något samband mellan isdynamik och antal träd i de två områdena. I områden med isdynamik var artrikedomen lägre men det var en jämnare fördelning av arterna i jämförelse med områden utan isdynamik. En intressant slutsats av denna studie var att på avstånden där det skadades flest träd var det högre artrikedom och diversitet än på avstånd där färre skadades. / During winter, ice develops in streams and when it melts it may start to move, and it becomes dynamic. Ice dynamics can damage and obstruct trees that grow in the riparian zones. In this study, trees and the ice related damages on trees along two streams were examined. Two locations, one with and one without ice dynamics were identified and the areas were divided into transects at two distances from the stream. Quantity, species and the amount of damage on trees were compared against each other in relation to the two locations with and without ice dynamics. Previously it has been shown that ice can affect the vegetation and composition of species along streams. This study therefore focuses on how ice dynamics affects trees that grow in the riparian zone, with respect to the quantity, composition of species and diversity. The result of this study showed that there is no relationship between ice dynamics and number of trees in these two locations. In the areas with ice dynamics the species richness was lower, but there was a more even distribution of species compared to the areas without ice dynamics. An interesting conclusion of this study is that at distances where most trees were damaged, there was higher richness of species and diversity compared to distances were fewer was damaged.

Little is known about the behavior of juvenile brown trout (Salmo trutta) during winter in boreal streams. Harsh winter conditions presumably affect overwinter survival negatively in small streams, where ice may have a large effect on survival of young salmonids. The aim of this study was to examine the effect of over-head ice cover on the spatial positioning of small brown trout in a boreal stream. I hypothesized that during the day brown trout will use the middle of the stream to a greater extent in the presence of over-head ice cover than in its absence. In the absence of ice cover, trout were predicted to hold station near the shore. At night, I hypothesized that there will be little effect of ice cover on the spatial positioning of the trout, with trout expected to occupy the entire stream width. Analysis of the results for the entire study period revealed a strong positive correlation between the tendency to be positioned towards the middle of the stream during daytime and the presence of ice cover. An analysis based on the period when water temperature was around 0o C (< 0,3o C) showed that trout used the entire width of the stream in the presence of surface ice but were restricted to the margins in the absence of ice. My hypothesis regarding the spatial distribution of trout at night was not supported by the data, as there was no difference in their spatial distribution during the day and at night. / Det råder stor okunskap om hur vinterförhållanden påverkar överlevnaden av juvenila öringar (Salmo trutta) i boreala områden. Isformationer och dess bildningsprocesser kan ha avgörande effekt på mortaliteten hos unga öringar som övervintrar i mindre vattendrag. Denna studie handlar om istäckets påverkan på öringens positionering längs vattendragets bredd. Hypoteserna är 1) att närvaron av istäcket ger öringen större möjlighet att kunna utnyttja mer metaboliskt gynnsamma ståndplatser i vattendraget än utan is och 2) att istäcket har effekt på daglig respektive nattlig positionering ifrån strandkanten. Resultaten i studien visar ett starkt positivt förhållande mellan ökad andel istäckningsgrad och positionering längre ut från strandkanten mot mitten av vattendraget. Vidare visar mina resultat, som baseras på perioden när vattentemperaturen var runt 0o C (< 0,3o C), att öringen använde sig av hela vattendragets bredd i närvaro av istäcke, men var nära strandkanten vid frånvaro av istäcket. Min hypotes angående öringens rumsliga fördelning under natten stöds inte av resultatet, då det inte fanns någon skillnad i deras rumsliga fördelning under dagen respektive på natten.

Winter has been generally considered as a bottleneck period for salmonid populations, but recent studies show it might be more context related. The purpose of this study was to examine how surface ice changes spatial distribution of juvenile one-year-old brown trout in a small boreal stream. I hypothesized that the presence of surface ice will allow a more even distribution of trout over the entire width of the stream while in the absence of ice, trout will be more heavily associated with near-edge habitats. I also hypothesized trout will be more evenly dispersed at night over the width of the stream even in the absence of surface ice. My results show a strong positive correlation between icecover and spatial distribution. In the presence of surface ice trout use the whole width of the stream, while in the absence of ice the middle regions of the stream were almost completely devoid of fish. My results also show there was no difference in the spatial distribution between night and day in the presence of ice cover, but in the absence of ice cover trout were more tightly associated with the stream edge during day whereas at night they were more evenly dispersed over the entire width of thestream. / Vinter har i allmänhet ansetts vara en flaskhals-period för laxfiskar, men nya studier visar att det kan vara mer sammanhangsrelaterat. Syftet med denna studie var att undersöka hur istäcket påverkar distribution av unga ett-åriga öring längs vattendragets bredd i en liten boreal ström. Jag hypotiserade att närvaron av istäcket kommer att möjliggöra en jämnare fördelning av öring över strömmens bredd. Min andra hypotes var att öring kommer att sprida sig mer jämnt på natten över strömmens bredd även vid frånvaro av istäcke. Mina resultat visar en stark positiv korrelation mellan istäckningsgrad och rumslig distribution. Vid närvaro av istäcke använde öring mer effektivt habitater över hela bredden av vattendraget, medans i frånvaro var de habitater närmare mitten av vattendraget nästan helt tomma av fisk. Mina resultat visar också att det inte fanns någon skillnad i rumslig fördelning mellan natt och dag i närvaro av istäcke men i frånvaro av istäcke var öring mer tätt associerad med strömkant habitater under dagen och på natten var de mer jämnt spridda över bredden av strömmen.

To identify a climate trend, a lot of data is required for the conclusion to be accurate. A trend can require 30 years worth of measurements in order to say anything with certainty about how the climate is changing. It is therefore important to utilize every source of data in climate research. In this thesis, weather data from the Smart Stake weather stations on the Greenland ice sheet was reprocessed and utilized in analysis after not having been worked with since the early 2000s. Erroneous data was selectively discarded, and the remaining data was merged for each of the five Smart Stake stations. After being formatted, the data was adjusted and processed by filters in order to reduce the amount of noise in the measurements. The measured quantities, such as temperature, wind velocity and snow height, were plotted and compared in order to establish the causes of increased melting at certain stations. 2003 was found to be a year with more melt around the Smart Stake stations than other years, and 2004 was found to have particularly small amounts of melt occurring. A station at a lower elevation than others, experiencing higher than average temperatures, measured more melting. This implies a reliable data set which means that the data from the Smart Stake stations can be used in further research, in climate models and for verification purposes, as well as by legislators and for construction planning. / För att kunna identifiera en klimattrend krävs en stor mängd data. En trend kan kräva en mängd data som motsvarar 30 år av mätningar för att säkert kunna säga hur klimatet förändras. Det är därför viktigt att utnyttja all data som samlas in för att kunna skapa noggranna klimatmodeller och dra korrekta slutsatser. I denna avhandling bearbetades väderdata från fem Smart Stake väderstationer på Grönlands istäcke på nytt. Mätningarna från dessa väderstationerhar inte utnyttjats sedan de sattes upp under tidiga 2000-talet. Felaktiga mätningar blev selektivt bortplockade och resterande data formatterades och sammanfogades till en fil per väderstation. Datan justerades och bearbetades sedan med hjälp av filter för att reducera mängden brus i mätningarna och markera ytterligare felaktig data. De uppmätta storheterna, exempelvis temperatur, vindhastighet och snöhöjd, visualiserades i diagram och jämfördes med mängden smält is och snö för att identifiera orsaken till högre uppmätt mängd smält is kring vissa väderstationer. 2003 visade sig vara ett år då mer smältning uppmättes än andra år, och 2004 ett år då inte lika mycket smält is uppmättes av Smart Stake väderstationerna. En station belägen på en lägre höjd över havet, som upplevde högre medeltemperaturer, var också benägen att uppmäta mer smält is. Detta implicerar att mätningarna från Smart Stake stationerna är pålitliga och att de kan användas till vidare forskning och klimatmodellering samt av lagstiftare och till planering av infrastruktur och byggnadskonstruktion.