This study is a result from a major investigation about the snow conditions in Sweden since the beginning of the twentieth century. For this purpose, data were analysed with respect to the maximum snow depth and the number of days with snow cover every year from some more than forty selected stations. These stations were then divided into different regions and means were calculated for each series. The data are presented in the shape of different histograms in the four following categories; the whole period in request (1900-2003), the latest 43 years (1961-2003), consecutive mean values for every decade and time series with the highest frequented fluctuations equalized. To be able to detect any trends in the plotted time series two statistical methods, simple linear regression and Mann-Kendall’s test, were applied. The calculations belonging to these tests are showed in tables. To be able to answer the question if the global warming can be related to the latest 3-4 decades predominantly warm winters in the southern part of Sweden I have been studying correlations in snow data with respect to the northern hemispheres mean temperature for the winter season. Corresponding estimates of the correlation coefficients have also been made with respect to the Swedish winter mean temperature. The response of the tests shows that it has not been such dramatic change in the snow conditions in the long run. The magnitude of the slope for the adjusted regression lines implies that the maximum snow depth and the number of days with snow cover in average have been on a fairly constant level during the latest hundred years. When it comes to the maximum snow depth one can distinguish a tendency for a small rise in Götaland and northern Norrland. This is also the only cases which are statistical significant for the period in request (1905-2003). For the shorter period 1961-2003 however, the number of days with snow cover has decreased quite substantially in the southern part of Sweden corresponding to a decrease about 40% in Götaland and 20% in Svealand. The test based on simple linear regression gives significant results in both cases while Mann-Kendall only establishes the trend for Götaland. A closer view of the maximum snow depth for the shorter period (1961-2003) does not give the same response but there is at least evidence for a significant decrease in Svealand in the test with simple linear regression. It corresponds to a decrease of about 30% since 1960. One cannot immediately relate the changes in the Swedish snow climate to the global warming. Estimated values of the correlation coefficient do not even give significant results for the period 1961-2003 despite of the fact that the global mean temperature has raised quite considerably since 1970. The corresponding calculations for the Swedish winter mean temperature show that it plays a very important roll if the precipitation in Götaland and Svealand is coming as rain or snow while it does not matter at all in northern Norrland. / Denna studie är ett resultat av en omfattande undersökning av snöförhållandena i Sverige sedan början av 1900-talet. Jag har för detta ändamål analyserat data av maximala snödjup och antalet dagar med snötäcke per kalenderår från ett 40-tal utvalda stationer. Dessa stationer har sedan delats upp på olika regioner varefter medelvärden har räknats fram i resp. fall. Datamaterialet illustreras här i form av olika stapeldiagram uppdelat på fyra följande kategorier; hela tidsserien, perioden 1961-2003, konsekutiva 10-årsmedelvärden samt en tidsserie med de mest högfrekventa svängningarna bortdämpade. För att kunna bedöma eventuella trender i de uppritade tidsserierna så har jag använt mig av de båda statistiska metoderna enkel linjär regression resp. Mann-Kendall's test. Tillhörande beräkningar redovisas på tabellform. För att svara på frågan om den globala uppvärmningen kan sättas i samband med de senaste 30-40 årens övervägande snöfattiga vintrar i södra Sverige så har jag studerat korrelationen av snödata gentemot det norra halvklotets vintermedeltemperatur. Motsvarande beräkningar av korrelationskoefficienter har också genomförts för den svenska vintermedeltemperaturen Utslaget på testerna visar att det inte har skett så dramatiska förändringar i snöförhållandena på lång sikt. Magnituden på lutningskoefficienten för de anpassade regressionslinjerna tyder på att det maximala snödjupet och antalet dagar med snötäcke i medeltal har legat på en ganska konstant nivå under de senaste hundra åren. När det gäller maximala snödjup så kan man paradoxalt nog se en tendens till en svag uppgång för Götaland och norra Norrland. Det är också de enda fallen som är statistiskt säkerställda för tidsserien som helhet. För den kortare perioden 1961-2003 så kan man däremot se att antalet dagar med snötäcke har minskat relativt kraftigt i södra Sverige motsvarande en nedgång på cirka 40% i Götaland och 20% i Svealand. Test med enkel linjär regression ger signifikanta resultat i båda fallen medan Mann-Kendall endast fastställer trenden för Götaland. En närmare undersökning av det maximala snödjupet för den kortare tidsserien ger dock inte lika tydligt utslag i statistiken men man kan trots allt urskilja en signifikant minskning för Svealand i testet med enkel linjär regression. Det rör sig här om en nedgång på cirka 30% efter 1960. Det går inte att omedelbart relatera förändringarna i det svenska snöklimatet till den globala uppvärmningen. Beräknade värden på korrelationskoefficienten ger inte ens signifikant utslag för perioden 1961-2003 trots att den globala medeltemperaturen har ökat ganska markant sedan 1970. Motsvarande beräkningar för den svenska vintermedeltemperaturen visar att den har väldigt stor betydelse för om nederbörden i Götaland och Svealand faller som regn eller snö medan det för norra Norrland inte har någon nämnvärd påverkan.

Snö påverkas av en stor mängd aspekter i verkligheten, och verklighetstrogen simulering av snö är resurskrävande. För att förbättra resursåtgången i applikationer simuleras snö på olika sätt beroende på det önskade resultatet. I denna studie undersöks bildfrekvensen i en heuristisk baserad implementation, med målet att ta reda på hur mycket bildfrekvensen påverkas av vilka aspekter som simuleras. Undersökningen utfördes med hjälp av en tredimensionell bergsmiljö, riktad mot användning i realtid. Aspekter som påverkar snösimulering delas in i tre delar, Snösmältning, Nederbörd, samt Förflyttning av snö. Flera utvärderingar utfördes på olika varianter av artefakten, där bildfrekvensen mättes. Utvärderingarna visade ingen märkbar skillnad i bildfrekvens beroende på vilka aspekter som simuleras. Tydliga förändringar uppstod om texturupplösning och polygonantal modifierades istället.

<p>Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.</p><p>På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen.</p><p>Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området.</p><p>Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren.</p> / <p>Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment.</p><p>Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically.</p><p>Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area.</p><p>Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.</p>

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre. På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen. Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området. Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren. / Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment. Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically. Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area. Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.

Observed climatic change may result in modification of the ground thermal regime.The causes of shallow ground temperature variability, however, are not well documented.This thesis reports ground temperatures from Absiko Scientific Research Station, measured ata site currently not underlain by permafrost to illustrate the response of shallow groundtemperatures to changes in climatic parameters. Both air temperature and precipitationincreased at Abisko from 1985-2010. The strongest increase in air temperature occurred inwinter, whereas the precipitation increased mainly during the summer months. There was asignificant trend towards later onset of permanent snow cover, as well as a steadily earlierdisappearance of permanent snow cover in spring, resulting in reduced snow cover duration.Also the snow thickness decreased at Abisko during the study period. The ground experiencedapproximately five months of frost at 5 and 20 cm depth and approx. four, respectively two,months at 50 and 100 cm depth. Annual ground temperatures were found to be increasingfrom 1985-2010 with approx. 0.31 °C, 0.64 °C, 0.82 °C and 0.94 °C at 5, 20, 50, respectively100 cm depth from the surface. The duration and intensity of the seasonal frost cycles weredecreasing, which would reflect the increasing ground temperatures. Changes in short-termfrost cycles were not found to be significant. The changes in mean annual and winter groundtemperature were significantly correlated to the changes in mean annual and winter airtemperature, but surprisingly not to the changes in snow cover. However, seasonally theincreasing trend of ground temperatures was found in autumn and winter, whereas thesummer ground temperatures were decreasing. The cooling of ground temperature in summerat increasing air temperatures may be explained by increased precipitation totals and henceincreased soil moisture due to the so called soil-moisture feedback. From this fact, it can bededuced that the changes in air temperature alone cannot explain all variances in groundtemperatures. However, the results of the study may suggest that in sub-Arctic Swedenchanges in air temperatures may be used as indicator for changes in shallow groundtemperatures. / perioden 1985-2010 ökade både lufttemperatur och nederbörd i Abiskoområdet. Denstörsta ökningen av lufttemperatur skedde under vinterhalvåret medan nederbörden ökademest under sommarhalvåret. En signifikant förkortning i längden av vintersnötäckets existensunder året observerades under studieperioden. Reduceringen av vintesnötäcket skedde genomatt den första snön kom senare och bortsmältningen på våren skedde tidigare. Snötäcketstjocklek minskade också under studieperioden. Marktemperaturmätningarna visar frysgraderpå 5 och 20 cm djup fem månader och fyra respektive två månader på 50 och 100cm djup.Den årliga medeltemperaturen i marken ökade under perioden med 0.31 °C, 0.64 °C, 0.82 °Coch 0.94 °C vid 5, 20, 50 och 100 cm djup. Den årliga längden och intensiteten avfrysförhållandena i marken minskade vilket förmodligen är en konsekvens av de ökandemarktemperaturerna. Ingen trend i förekomsten av kortare svängningar i frysförhållandenakunde observeras. Förändringarna i årsmedetemperaturen i marken är signifikant korrelerademed förändringen i den årliga medeltemperaturen och vintertemperaturen i luften, men ingenkorrelation mellan marktemperaturen och förändringar i snötäckets tjocklek och längdobserverades. Studien avslöjade också att temperaturen i marken ökade under vinternhalvåretmedan den sjönk under sommaren. Avkylningen av marken under sommaren kan förklaras avökad nederbörd under sommaren som ger högre markfuktighet som ger en kylande effektgenom den så kallade jord-fuktighets återkopplingsmekanismen (soil-moisture feedback).Från detta kan vi dra slutsatsen att förändringar i enbart lufttemperatur inte kan förklara denhela observerade variansen av marktemperatur men att lufttemperaturen har en domineranderoll. Resultaten från denna studie indikerar således att förändringar lufttemperatur kananvändas som en indikator på marktemperaturförändringar i Abisko området.