<p>Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.</p><p>På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen.</p><p>Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området.</p><p>Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren.</p> / <p>Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment.</p><p>Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically.</p><p>Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area.</p><p>Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.</p>

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre. På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen. Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området. Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren. / Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment. Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically. Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area. Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.

Meteorological parameters determine the physical properties of snow precipitating from the atmosphere, but snow layers also continue to develop within the snow pack after the precipitation event. New characteristics form depending on temperature fluctuations, interaction with the soil, overburden compression, rain-on-snow events and more. As climate change is evidenced across the globe and particularly in the Arctic, understanding the relationship between snow and climate is important. In this project, a set of observed data of snow layer characteristics, collected every two weeks each winter over a 50+ year period at Abisko Scientific Research Station, northern Sweden, is co-studied with a multi-layer snow pack model which is able to reproduce additional snow properties. Data is presented in long time series as well as in high resolution to capture both trends and details. Comparison between modelled and observed data is made where possible. Physical processes are discussed and potential trends in the data are evaluated. Results show good agreement for snow pack depth between model and observations, while modelled snow density is largely confirmed by comparison with other records of density measured at Abisko. Modelled outputs illustrate snow pack temperature fluctuations, percolation of melt water and densification of snow layers within the profiles; observed data show variations in snow layer hardness, grain compactness, grain size and dryness. Long-term trends indicate an increase in snow layer hardness and a decrease in snow grain size since the beginning of the record. / Förhållanden i atmosfären bestämmer vilken sorts snö som fälls ut som nederbörd, men de snöskikt som bildas i säsongspackad snö fortsätter även att utvecklas genom hela vintern. Snölagrens egenskaper förändras beroende på temperaturvariationer, termodynamisk växelverkan med markytan, belastning från ovanliggande snö, regn, med mera. Med accelererande klimatförändringar – särskilt i Arktis – är det viktigt att förstå hur snö och klimat interagerar. I detta projekt analyseras en serie observationer av snöskikt och snöegenskaper, insamlade under mer än 50 år vid Abisko naturvetenskapliga station, jämte en snöpackmodell som ger information om ytterligare egenskaper hos snön. Snödata presenteras både för enskilda säsonger och i långa tidsserier för att fånga upp detaljer såväl som utvecklingen över tid. Där det är möjligt görs jämförelser mellan modelldata och observationer. De fysikaliska processer som ger upphov till förändringar i snön diskuteras och eventuella trender i dataserierna utvärderas. Resultaten visar att snödjup stämmer väl överens mellan modell och observationer. Modellerad snödensitet styrks vid jämförelse med tidiga observationer av densitet som gjorts i Abisko. Snöpackmodellens utdata illustrerar snöns temperaturändringar, perkolation av smältvatten och förtätning (densitetsökning) hos snöskikten. Observationsdata visar förändringar i snöns täthet (hårdhet), snökornens fasthet, kornstorlek samt snöns torrhet. Trendstudier pekar mot att snölagrens täthet ökat och att snöns kornstorlek minskat sedan mätningarna startade.