Det finns idag ett intresse av att bedriva forskning och att göra tester av modeller t.ex. vindkraftverk i kalla klimat. I dagsläget finns det bara relativt små klimatkammare där man kan göra tester och det är därför av intresse att bygga en stor klimatkammare för att kunna testa modeller i större skala. Därför startade LTU ett projekt med ett par examensarbeten för att se hur man skulle kunna utforma en forskningsanläggning för detta. Det här arbetet tar upp hur energianvändningen skulle se ut för en klimatkammare som är 34x12x34 m och som skulle ligga inuti en forskningsanläggning. Platsen för forskningsanläggningen är vid en bergvägg utanför Jokkmokk. Arbetet visar tre olika varianter för hur klimatkammaren kan kylas och jämför dem med varandra. Den första varianten kallas för grundvarianten. I den används en värmeväxlare för att kyla ventilationens tilluft med hjälp av frånluften och ett frysaggregat kyler i klimatkammaren. Den andra varianten är lik den första, skillnaden är att den förkyler tilluften innan den värmeväxlas med frånluften. Den gör det genom att kyla med hjälp av ett snölager. Den tredje varianten är också lik grundvarianten men den skiljer sig från de andra genom att ett snölager kopplas till frysaggregatet istället för att frysaggregatet kopplas till utomhusluften. Energianvändningen för att kyla klimatkammaren till olika temperaturer mellan 0°C och -30°C beräknas för de tre olika varianterna. Det görs också en ekonomisk jämförelse genom att beräkna investerings- och driftskostnaderna för de olika varianterna. Investeringskostnaderna beräknas genom att summera kostnader för maskiner t.ex. värmeväxlare och frysaggregat samt byggkostnader för snölager. Driftskostnaderna uppskattas till att vara kostnaderna för elanvändning för maskinerna. Resultatet ger att den bästa varianten ur energisynpunkt är den tredje varianten som har ett snölager kopplat till frysaggregatet. Dock är inte det ett bra alternativ ur ekonomisk synpunkt. Investeringskostnaden för att bygga snölagret är så stor att det skulle ta 53-197 år innan man har återbetalat den. Det har även gjorts beräkningar för hur energianvändningen skulle se ut om klimatkammaren var i en egen byggnad och kyldes på samma sätt som grundvarianten. Denna variant har en betydligt lägre energianvändning än de andra varianterna. Dock är den inte enligt specifikationerna. Den variant som är bäst ur ekonomisk synvinkel är grundvarianten. Av de varianter som är enligt specifikationerna för arbetet så rekommenderas den. Men om forskningsanläggningen skulle byggas så skulle det rekommenderas att se över om det är möjligt att bygga klimatkammaren i en separat byggnad.

<p>Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.</p><p>På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen.</p><p>Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området.</p><p>Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren.</p> / <p>Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment.</p><p>Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically.</p><p>Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area.</p><p>Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.</p>

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre. På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen. Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området. Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren. / Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment. Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically. Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area. Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.