Data i denna studie är baserad på en tidigare studie som undersökt om snödjup påverkar medelvärdet för tillväxt och reproduktion hos Empetrum hermaphroditum över en latitud- och klimatgradient (Bienau et al. 2014). Jag testade effekterna för region och snödjup på intraspecifik variation av tillväxtrelaterade variabler istället, för att klargöra om arten har möjlighet att klara av förändringar i snödjup och ökad växtsäsong i framtiden. Tidigare forskning menar att inomartsvariation beror på resurser i habitatet och väcker frågeställningen om det är större variation hos Empetrum i gynnsamma habitat som björkskog och habitat med tjockt snötäcke än i ogynnsamma habitat som de med tunt snötäcke. Vid analys av tidigare samlad data fanns signifikanta skillnader i variation mellan habitat i några morfologiska karaktärer. Däremot är det inte alla dessa karaktärer som följer det förväntade mönstret om att de gynnsamma habitaten skulle ha större variation. Sammantaget visade analysen signifikant skillnad rörande huvudskotten och sidoskottens längd, levande blad på huvudskotten och torrvikten på stammen. Dessa resultat medför att hypotesen stämmer för några tillväxtrelaterade variabler. / This study is based on data of a previous study investigating whether snow depth affects average growth and reproduction of Empetrum hermaphroditum over a latitudinal and climatic gradient (Bienau et al. 2014). I tested the effects region and snow depth on intraspecific variation of growth-related variables instead, to clarify whether the species has the potential to cope with changes in snow depth and increased growing season in the future. Earlier research results led to the hypothesis that intraspecific variation depends on resources in the habitat and raises the question of whether there is higher variation in Empetrum in favorable habitats such as birch forests and habitats with deep snow cover than in adverse habitats such as those with a shallow snow cover. My analyses suggest that there were significant differences in variability between habitats in some morphological characters. However, not all of these characters follow the expected pattern that the favorable habitats would have a greater variety. Overall, significant differences were found in variation in the length of the main and the lateral shoots, leaf vitality on the main shoots and the dry weight of the stem. These results imply that the above hypothesis is correct for some growth-related variables.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att studera möjligheten att koppla rapporterade väderdata till antalet rapporterade laviner inom samma område och undersöka i vilken utsträckning rapporterad temperatur, snödjup och vindhastighet påverkar utvecklingen av laviner. I arbetet studeras väderdata kopplat till lavinrapportering inom området Abisko/Riksgränsen. Studien fokuserar på spontant utlösta laviner, det vill säga laviner som utlösts av naturliga väderfenomen utan mänsklig påverkan.Studien bygger på väderdata från endast en väderstation, Katterjåkk, som således får representera hela lavinprognosområdet Abisko/Riksgränsen. Trots att vädret kan uppvisa lokala variationer inom det valda området, tyder resultaten på att det finns ett klart samband mellan å ena sidan väderförhållandena (förändringar i snödjup, vindstyrka och temperatur) och antalet spontant utlösta laviner.Studien visar att väderdata kan användas för att undersöka lavinutveckling i området, och att mer eller mindre ökande snödjup i kombination med vindhastighet verkar vara den huvudsakliga orsaken bakom lavinerna. Många laviner under senare vår verkar också kunna initieras av snabba temperaturförändringar.

This study is a result from a major investigation about the snow conditions in Sweden since the beginning of the twentieth century. For this purpose, data were analysed with respect to the maximum snow depth and the number of days with snow cover every year from some more than forty selected stations. These stations were then divided into different regions and means were calculated for each series. The data are presented in the shape of different histograms in the four following categories; the whole period in request (1900-2003), the latest 43 years (1961-2003), consecutive mean values for every decade and time series with the highest frequented fluctuations equalized. To be able to detect any trends in the plotted time series two statistical methods, simple linear regression and Mann-Kendall’s test, were applied. The calculations belonging to these tests are showed in tables. To be able to answer the question if the global warming can be related to the latest 3-4 decades predominantly warm winters in the southern part of Sweden I have been studying correlations in snow data with respect to the northern hemispheres mean temperature for the winter season. Corresponding estimates of the correlation coefficients have also been made with respect to the Swedish winter mean temperature. The response of the tests shows that it has not been such dramatic change in the snow conditions in the long run. The magnitude of the slope for the adjusted regression lines implies that the maximum snow depth and the number of days with snow cover in average have been on a fairly constant level during the latest hundred years. When it comes to the maximum snow depth one can distinguish a tendency for a small rise in Götaland and northern Norrland. This is also the only cases which are statistical significant for the period in request (1905-2003). For the shorter period 1961-2003 however, the number of days with snow cover has decreased quite substantially in the southern part of Sweden corresponding to a decrease about 40% in Götaland and 20% in Svealand. The test based on simple linear regression gives significant results in both cases while Mann-Kendall only establishes the trend for Götaland. A closer view of the maximum snow depth for the shorter period (1961-2003) does not give the same response but there is at least evidence for a significant decrease in Svealand in the test with simple linear regression. It corresponds to a decrease of about 30% since 1960. One cannot immediately relate the changes in the Swedish snow climate to the global warming. Estimated values of the correlation coefficient do not even give significant results for the period 1961-2003 despite of the fact that the global mean temperature has raised quite considerably since 1970. The corresponding calculations for the Swedish winter mean temperature show that it plays a very important roll if the precipitation in Götaland and Svealand is coming as rain or snow while it does not matter at all in northern Norrland. / Denna studie är ett resultat av en omfattande undersökning av snöförhållandena i Sverige sedan början av 1900-talet. Jag har för detta ändamål analyserat data av maximala snödjup och antalet dagar med snötäcke per kalenderår från ett 40-tal utvalda stationer. Dessa stationer har sedan delats upp på olika regioner varefter medelvärden har räknats fram i resp. fall. Datamaterialet illustreras här i form av olika stapeldiagram uppdelat på fyra följande kategorier; hela tidsserien, perioden 1961-2003, konsekutiva 10-årsmedelvärden samt en tidsserie med de mest högfrekventa svängningarna bortdämpade. För att kunna bedöma eventuella trender i de uppritade tidsserierna så har jag använt mig av de båda statistiska metoderna enkel linjär regression resp. Mann-Kendall's test. Tillhörande beräkningar redovisas på tabellform. För att svara på frågan om den globala uppvärmningen kan sättas i samband med de senaste 30-40 årens övervägande snöfattiga vintrar i södra Sverige så har jag studerat korrelationen av snödata gentemot det norra halvklotets vintermedeltemperatur. Motsvarande beräkningar av korrelationskoefficienter har också genomförts för den svenska vintermedeltemperaturen Utslaget på testerna visar att det inte har skett så dramatiska förändringar i snöförhållandena på lång sikt. Magnituden på lutningskoefficienten för de anpassade regressionslinjerna tyder på att det maximala snödjupet och antalet dagar med snötäcke i medeltal har legat på en ganska konstant nivå under de senaste hundra åren. När det gäller maximala snödjup så kan man paradoxalt nog se en tendens till en svag uppgång för Götaland och norra Norrland. Det är också de enda fallen som är statistiskt säkerställda för tidsserien som helhet. För den kortare perioden 1961-2003 så kan man däremot se att antalet dagar med snötäcke har minskat relativt kraftigt i södra Sverige motsvarande en nedgång på cirka 40% i Götaland och 20% i Svealand. Test med enkel linjär regression ger signifikanta resultat i båda fallen medan Mann-Kendall endast fastställer trenden för Götaland. En närmare undersökning av det maximala snödjupet för den kortare tidsserien ger dock inte lika tydligt utslag i statistiken men man kan trots allt urskilja en signifikant minskning för Svealand i testet med enkel linjär regression. Det rör sig här om en nedgång på cirka 30% efter 1960. Det går inte att omedelbart relatera förändringarna i det svenska snöklimatet till den globala uppvärmningen. Beräknade värden på korrelationskoefficienten ger inte ens signifikant utslag för perioden 1961-2003 trots att den globala medeltemperaturen har ökat ganska markant sedan 1970. Motsvarande beräkningar för den svenska vintermedeltemperaturen visar att den har väldigt stor betydelse för om nederbörden i Götaland och Svealand faller som regn eller snö medan det för norra Norrland inte har någon nämnvärd påverkan.

Snö och permafrost är två interagerande komponenter i Kryosfären. Studien undersöker snödjupets representativitet vid marktemperaturmätningar under snötäcket (BTS) för identifiering av permafrost i Tarfala, norra Sverige. Snödjupsmätningar har utfördes i två korsande 20 m transekter i nordsydlig (NS) samt östvästlig (ÖV) riktning utifrån en BTS-punkt. Totalt har 37 BTS (snödjup > 80 cm) med tillhörande snödjupsmätningar registrerats och analyserats. Snödjupet varierar både lokalt kring mätpunkten och regionalt i mättransekter men är ändå ett representativt snödjup för en punkt. Representativa BTS, sett ur ett snödjupsperspektiv, bör registreras på platser med måttlig snödjupsvariation som på platser med homogent markunderlag, vindskyddade områden, lä bakom ryggar och sluttningar vinkelräta mot den dominerande vindriktningen. BTS provplatser bör också ta hänsyn till de mest förekommande klasserna av parametrarna altitud, sluttning och slutningsriktning för att erhålla representativa BTS. Detta baserat på jämförelse mellan två strategier för insamling av BTS genom permafrostmodellering mellan två dataset. Ett BTS dataset från 2011 jämfört med BTS insamlade mars 2013. / Snow and permafrost are two interacting components in the Cryosphere. This study is focusing on snow depth and its influence on bottom temperature of snow cover (BTS) in Tarfala, Northern Sweden. BTS indicate the absence or presence of permafrost if the snow depth > 80 cm. Snow depth measurements were carried out with a resolution of 1 m in two 20 m crossing transects in NS and EW direction around the BTS point. A total of 37 BTS with accompanying snow depths was measured and analyzed. Snow depths varied around the BTS but are representative for the measured 20 m transects. Locations with moderate snow depth variations make out representative probe sites from a snow depth perspective, such as homogenous ground cover, wind protected areas, in the lee behind ridges and slopes perpendicular towards the dominating wind direction. Also to find representative BTS probe site two strategies for collecting BTS have been evaluated through permafrost modeling. One dataset recorded in 2011 focused on covering a big variety of altitude, slope and aspects. The second dataset registered in March 2013 aimed to cover the most frequent classes of the mentioned parameters. The latter strategy is also the preferably method based on the comparison between the two models.

I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösäsongen.Observationerna används till exempel för att årsvis avgöra maximalt snödjup, snötäckets första ochsista dag samt antal dygn med snötäcke på olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmätningarmanuellt med en enkel mätpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömätare kan automatiserade snödjupsmätningar utföras med bättre upplösning i bådetiden och rummet vilket därmed ger bättre uppfattning av snöns tillväxt, hopsjunkning samtsmältning och innebär att alla signifikanta förändringar i snötäcket garanterat kommer observeras. I denna utvärdering har en jämförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmätningarutförda parallellt på samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvärderats är enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mätstation vidUppsala universitet. Vid mätstationen görs även manuella snödjupsmätningar en gång per dag. Deautomatiska snödjupsmätningarna genomförs varje minut och medelvärdesbildas över ett 10minuters intervall. Utvärderingen visar att de båda metodernas mätresultat stämmer mycket väl överrens förutomen mer eller mindre systematisk skillnad. I medeltal ger Sonic Ranging Sensorn 1,6 cm större snödjup,något som till största del kommer av en osäkerhet vid kalibreringen av instrumentet. Resultaten visartydligt på en bättre upplösning hos de automatiska mätningarna men att de manuella mätningarnaändå fått med de stora förändringarna av snötäcket vad gäller tillväxt, minskning samt max‐ ochmindjup. Rådata från Sonic Ranging Sensorn visade på större och mindre fluktuationer som berodde påosäkra mätningar. Kvaliteten på mätningarna har avgjorts antingen med instrumentets inbyggdakvalitetsnummer eller utifrån max‐ och minvärden på snödjupet tagna under varje 10 minutersintervall. De faktorer som försämrade kvaliteten i mätningarna var först och främst snöfall, men ävenregndroppar eller snö som drev på grund av vinden gav försämrad kvalitet. Instrumentets känslighetför temperaturdifferensen i skiktet precis ovanför snöytan har också utvärderats vilket visade att detemperaturmätningar som görs i nuläget på 1,5 m höjd ger tillräckligt bra mätresultat. Det skildeendast 0,14 cm i medeltal om temperaturdifferensen togs med i beräkningarna av snödjupet. Förutom en systematisk skillnad visade sig drivbildning inom mätområdet vara den faktor som gavstörst skillnad mellan manuella och automatiska snödjupsmätningar. För att avgöra hurrepresentativa snödjupsmätningarna vid mätstationen är i jämförelse med närområdet och därmedockså eliminera påverkan av drivbildning genomfördes ytterligare manuella mätningar av snödjupetpå ett homogent fält i närheten. Resultaten visar att de manuella mätningarna vid mätstationen gerett för området representativt snödjup. / During the snow season, daily observations of snow depth and distribution are performed all aroundSweden. The observations are for example used to yearly determine maximum snow depth, first andlast day of snow coverage and number of days with snow coverage in different areas. Manual snowdepth measurements are traditionally performed with a simple measurement stick but with newtechnology new possibilities arise. With an ultrasonic snow depth sensor, automatic snow depthmeasurements can be performed with much better resolution in both time and space, thus give amore detailed picture of the growth, compaction and melting of the snow coverage. There is also norisk to miss out on any important changes in the snow coverage. In this evaluation, a comparison has been made between manual and automatic snow depthmeasurements performed parallel on the same place but with different frequency. The instrumentthat has been evaluated is a SR50A Sonic Ranging Sensor mounted at a measuring station near theDepartment of Earth Sciences, Uppsala University. At the measuring station manual snow depthmeasurements are made once a day. The automatic snow depth measurements are made everyminute and an average is taken over a 10 minute interval. The evaluation shows that the measuring results of both techniques follow each other very wellexcept for a more or less systematic difference. The Sonic Ranging Sensor gives in average 1.6 cmlarger snow depth which mostly is due to in uncertainty in the calibration of the instrument. Theresults clearly show a better resolution in the automatic snow depth measurements, although themanual measurements still show all significant changes of the snow coverage when it comes togrowth, compaction, maximum and minimum depth. Raw data from the Sonic Ranging Sensor showed some large amplitude and small amplitudefluctuations that were implemented by uncertainty in the measurements. The quality of themeasurements have been determined either with the built in quality number of the instrument orfrom maximum and minimum snow depth measurements during each 10 minute interval. The factorsthat reduced the quality of the measurements was mainly snow fall, but also rain drops or driftingsnow reduced the quality. The sensitivity of the instrument due to the temperature difference in thelayer just above the snow surface was also evaluated, showing that the temperature measurementsthat currently are performed at 1.5 m height give good enough measuring results. The difference wasonly 0.14 cm in average if the temperature difference was taken into account when calculating thesnow depth. Except for a systematic difference, drifting snow inside the measuring area was the factor givinglargest difference between manual and automatic snow depth measurements. To determine howrepresentative the snow coverage at the measuring station is compared to the local area, extramanual measurements were performed at a field near the station. The result shows that themeasuring station has a representative snow depth.

<p>Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.</p><p>På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen.</p><p>Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området.</p><p>Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren.</p> / <p>Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment.</p><p>Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically.</p><p>Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area.</p><p>Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.</p>

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre. På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas. Dessa mätningar utgör grunden till denna studie där syftet är att klimatologiskt undersöka den inre snöstrukturen. Undersökningen av snöns inre struktur ger oss en tydlig bild av att kategorin is förekommer mycket ofta i snötäcket och att dess tjocklek är mycket tunn. Under de senaste 15-åren (1993-2007) har kategorin is utgjorts till 25% av alla egenskaper i snötäckets översta lager. Vi kan även se att snön har blivit mycket blötare under våren för perioden 1993-2007 (senaste 15 åren) speciellt under maj månad. Att detta är klara och distinkta spår på den ökade lufttemperaturen är det inga tvivel på. Tydliga spår av metamorfosen i snötäcket ses när kategorin mycket lucker och lucker har ökat kraftigt i det understa lagret de senaste åren, något som även förklarar ökade lavinrisker i området. Snödjupet har minskat under de senaste 15 åren (1993-2007) under hösten (oktober och november) i jämförelse med de andra två 15-års perioderna (1961-1992), men snölagrets tjocklek har däremot ökat under våren. / Snow is of great importance to our environment in ways such as hydrological and ecological. When speaking in terms of hydrology, snow affects our water streams and has a great influence on hydropower. In ecological purposes, snow is a good isolator for vegetation, soil and it also gives shelter for smaller animals. Snow conditions often explain natural disaster, such as risks for avalanches and submergence in the streams. Understanding the fundamentals of snow properties would give scientist a greater understanding of snow and its effects on our environment. Snow profile measurements have been made in Abisko research centre since 1961 until present time. Measurements have been done on snow cover properties, such as the thickness of the snow layer, grain size, snow layer hardness, grain compactness and the dryness of the snow. Collected data from Abisko research centre is the foundation of this study where our objective is to analyze the inner snow structure. This will give us a greater understanding of how snow has been behaving historically. Result of this study illustrates that category ice occurs very frequent in the snow cover and its thickness is very thin. During the last 15-years (1993-2007) has the category ice constitute up to 25% of all the properties in the snow cover in the upper layer. We can also see that the snow cover has drastically become more wet during spring specially for the month may and there is no doubt that the increased air temperature is behind it. There are also distinct signs of metamorphoses in the snow cover which can explain the increased risks for avalanches in the area. Results also shows that the snow depth has decreased during the last 15 years (1993-2007) in autumn (October and November) in comparison with the other 15-year periods (1961-1992), but on the other hand the snow layer thickness has increased during the spring.

Vattenkraft är en stor källa till energi i Sverige, främst i de norra delarna av landet. För att få ut maximal potential från vattenkraftverken behövs information om hur mycket vatten eller snö det finns uppströms från kraftverken. Genom att få fram tillförlitliga värden av snömängd är det möjligt att minska osäkerheten i uppskattningarna.Eftersom det är svårt att kartera större avrinningsområden via markbundna observationer, både praktiskt och ekonomiskt, har drönarobservationer utvecklats. För att använda sig av drönare krävs det vetskap om var de ska flygas i för område för att hela avrinningsområdet ska representeras. I projektet tas en modell fram i ArcGIS för att hitta mindre områden inom avrinningsområden som ska vara representativa inom utvalda parametrar. I projektet berörs parametrarna vegetation, höjd, lutningsgrad samt dess riktning.Arbetet för att ta fram en modell som ska underlätta framtida arbete inom och utanför forskningsprojektet DRONES är uppdelat i två delar. Den första delen är att ta fram och granska vilka parametrar som påverkar snödjupet i avrinningsområdet. Den andra delen innefattar arbetet med att skapa en modell i ArcGIS som ska analysera ett avrinningsområde med framtagna parametrar för att hitta mindre områden som representerar det hela.Resultatet från de framtagna modellerna kan tillämpas för att underlätta kartläggningen och snödjupsmätningar i avrinningsområden, vilket kan utnyttjas vid effektivisering av vattenreglering. / Hydropower is a major source of energy in Sweden mainly in the northern parts of the country. To get the maximum potential from the hydropower plants, information is required on how much water or snow there is upstream from the power plants. By obtaining reliable values of the amount of snow, it is possible to reduce the uncertainty in forecasts on spring flood.Due to difficulties in mapping larger catchment areas via ground-level observations, drone observations have been developed. In order to use drone observations, knowledge of where they are to be flown to represent the entire catchment area is required. In this project, a model was developed in ArcGIS to find smaller areas within catchments that are to be representative within selected parameters. The project touches upon the parameters vegetation, height, slope and aspect.The work to develop a model that will facilitate future work within and outside the DRONES research project is divided into two parts. The first part is to analyze which parameters affect the snow depth in the catchment area. The second part consists of creating a model in ArcGIS that will find a smaller area inside a catchment that represents the snow depth for the whole catchment.The results from the developed model can be applied to facilitate the mapping and snow depth measurements in catchment areas, which can be used to streamline water regulation.