Mängden vatten som når vattenkraftverken har betydelse för mängden el som kan produceras. Därav är det väsentligt att veta hur mycket vatten som finns i ett område och som kan bidra till elproduktionen. I områden där nederbörden till största del faller som snö kan det vara svårt att uppskatta hur mycket vatten som finns när snön sedan smälter. Genom att mäta snöns densitet kan man på ett säkrare sätt ta reda på hur mycket vatten som finns magasinerat i snö. Projektet berör Överumans avrinningsområde vilket är ett delavrinningsområde för Umeälven. Ett avrinningsområde är det geografiska område där allt vatten inom området bidrar till vattenflödet i en punkt längre nedströms. Genom att mäta snödensitet på olika djup har olika samband kunnat tas fram. Detta har gjorts genom att dels använda ett snörör för att få upp en snökärna men också genom att gräva snöschakt. Äldre mätvärden från Vattenregleringsföretagen har också erhållits. Snöschakt har gjorts i olika terrängtyper för att se om densiteten skiljer sig mellan kalfjäll, trädgränsen och i björkskogen medan snörör har använts på en yta av 50 x 50 m för att se hur representativt ett mätvärde är för ett större område. Syftet är att undersöka eventuella samband mellan terrängtyper och densitet som kan användas för att förenkla uppskattningen av snödensiteten i ett större område. Djupen för samtliga schakt var mellan 125-150 cm och vid mätningarna med snörör varierade snödjupet mellan ca 65-210 cm. Resultatet visar på en trend där snöns densitet ökar med djupet, för att närmare botten sedan bli mindre igen. Trenden var märkbar i samtliga terrängtyper men inte i alla djupprofiler. Resultatet för den rumsliga variationen visar på att det ser ut att finnas ett samband mellan snös densitet och snödjupet, samt att densiteten inom rutnätet varierar mycket. Mätvärdena visade på en relativt jämn korrelation fram till ett avstånd på ca 30 m, därefter minskade korrelationen.  Resultaten indikerar att mätvärdena kan variera mycket både rumsligt och i en djupprofil vilket medför att ett mätvärde inte representerar området i så stor utsträckning, utan kan variera mycket. Den ojämna fördelningen av snö vilken kunde observeras kan bero på en variation av träd i området samt att terrängen lutar. Lika så varierade densiteten mellan olika vegetationstyper, men vid indelning i olika terrängtyper verkar det finns en likhet mellan värden vilka är tagna inom samma terrängtyp. Trenden med att densiteten minskar närmare marken beror på en temperaturgradient som får snön att sublimeras och sedan deponeras på nytt vilket bildar så kallad ”depth hoar”, men att det inte var märkbart i alla djupprofiler visar också på lokala skillnader i marken.  För att utveckla projektet bör fler snöschakt göras inom samma terrängtyp för att lättare kunna jämföras med varandra och se vilka som avviker, samt studera den rumsliga variationen i fler terrängtyper. Sammanfattningsvis visar projektet på att det finns en rumslig variation av såväl snödjup som densitet i terrängen även på små skalor, samt att ett samband mellan snödjup och snöns densitet går att finna i olika grad.

Vattenkraft är en stor källa till energi i Sverige, främst i de norra delarna av landet. För att få ut maximal potential från vattenkraftverken behövs information om hur mycket vatten eller snö det finns uppströms från kraftverken. Genom att få fram tillförlitliga värden av snömängd är det möjligt att minska osäkerheten i uppskattningarna.Eftersom det är svårt att kartera större avrinningsområden via markbundna observationer, både praktiskt och ekonomiskt, har drönarobservationer utvecklats. För att använda sig av drönare krävs det vetskap om var de ska flygas i för område för att hela avrinningsområdet ska representeras. I projektet tas en modell fram i ArcGIS för att hitta mindre områden inom avrinningsområden som ska vara representativa inom utvalda parametrar. I projektet berörs parametrarna vegetation, höjd, lutningsgrad samt dess riktning.Arbetet för att ta fram en modell som ska underlätta framtida arbete inom och utanför forskningsprojektet DRONES är uppdelat i två delar. Den första delen är att ta fram och granska vilka parametrar som påverkar snödjupet i avrinningsområdet. Den andra delen innefattar arbetet med att skapa en modell i ArcGIS som ska analysera ett avrinningsområde med framtagna parametrar för att hitta mindre områden som representerar det hela.Resultatet från de framtagna modellerna kan tillämpas för att underlätta kartläggningen och snödjupsmätningar i avrinningsområden, vilket kan utnyttjas vid effektivisering av vattenreglering. / Hydropower is a major source of energy in Sweden mainly in the northern parts of the country. To get the maximum potential from the hydropower plants, information is required on how much water or snow there is upstream from the power plants. By obtaining reliable values of the amount of snow, it is possible to reduce the uncertainty in forecasts on spring flood.Due to difficulties in mapping larger catchment areas via ground-level observations, drone observations have been developed. In order to use drone observations, knowledge of where they are to be flown to represent the entire catchment area is required. In this project, a model was developed in ArcGIS to find smaller areas within catchments that are to be representative within selected parameters. The project touches upon the parameters vegetation, height, slope and aspect.The work to develop a model that will facilitate future work within and outside the DRONES research project is divided into two parts. The first part is to analyze which parameters affect the snow depth in the catchment area. The second part consists of creating a model in ArcGIS that will find a smaller area inside a catchment that represents the snow depth for the whole catchment.The results from the developed model can be applied to facilitate the mapping and snow depth measurements in catchment areas, which can be used to streamline water regulation.