Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

The Baltic Sea is one of the world’s most polluted seas. Increased discharge of nutrients due to greater populations of people, together with a slow water exchange, creates great stress on the sea. Too much nutrients leads to increased growth of algae and causes problem in the ecosystem. Even if we reduce nutrient discharge the problem still exist in the ocean. When algae dies and sinks, more nutritional substances is produced called "internal eutrophication". This phenomenon will grow in the future due to a warmer climate and the problem is spreading towards the coastal zone, which is an important site for fish recreation. By removing the abundance of algae, the nutritional and toxic substances are reduced and the algae biomass can be a future resource for biofuel production.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Brist på dricksvatten är ett hot som finns på många platser runtomkring i världen, även iflera områden i Sverige. En effekt av detta är att avsaltningstekniken har blivit en alltvanligare metod för att trygga dricksvattenförsörjningen och en växande gruppmänniskor konsumerar nu avsaltat dricksvatten. Avsaltat dricksvatten är dock en ganskany lösning på dricksvattenproblematiken i Sverige och det finns relativt lite forskningom vilka hälsorisker det kan finnas med att använda Östersjön som råvattenkälla. Syftetmed denna rapport är att öka kunskapen om potentiella hälsorisker med avsaltatdricksvatten från Östersjön. Den centrala frågeställningen handlar om vilka erfarenheteroch forskning om hälsorisker med avsaltat dricksvatten det finns och vilka hälsoriskersom kan finnas när Östersjön används som råvattenkälla i avsaltningsverk. Denlitteratur och information som ligger till grund för resultatet i denna rapport inhämtadesgenom litteratursökningar och genom att sakkunniga experter och tjänstemänkonsulterades. Resultaten i denna rapport visar bland annat att avsaltningsteknikenöverlag är en effektiv metod för att avskilja många typer av olika oönskade ochohälsosamma ämnen i dricksvatten. Avskiljningsgraden för alger och algtoxin iavsaltningsverk är hög, men det kan förekomma låga halter av alger och algtoxin idricksvatten från anläggningar med bristande underhåll. Vidare visar resultaten att detfinns indikationer på att konsumtion av avsaltat dricksvatten istället för vanligtdricksvatten kan vara ofördelaktigt för vissa individer eftersom avsaltat dricksvattenofta är mineralfattigt. De slutsatser som kan dras är bland annat att avsaltningsteknikenavskiljer många miljöföroreningar och andra ohälsosamma ämnen som finns iÖstersjöns havsvatten. Vidare bör försiktighet tillämpas eftersom låg avskiljningsgradav ännu okända föroreningar i Östersjön och potentiella hälsoeffekter av dessa inte kanuteslutas. Dessutom går det i nuläget inte att avgöra vilka hälsorisker låga halter avalger och algtoxin i dricksvatten från avsaltningsverk i dåligt skick skulle kunna föramed sig. Till sist kan slutsatsen dras att dricksvatten kan vara en viktig källa tillmineraler för individer som inte får i sig tillräckligt med mineraler via kosten. Det gårdock i nuläget inte att fastställa betydelsen av dricksvatten som en mineralkälla förindivider som äter en mineralrik kost.

<p>Algal bloom is a naturally occurring phenomenon and occurs in all waters around the world but in recent years, algal bloom in the Baltic Sea has become more massive and more widely spread. When an algal bloom negative effects on the seawater quality, it may have an impact on tourism in the Baltic Sea. The aim of this thesis is to study, through a survey based on a production function approach, whether an environmental change as algal blooms, influenced the Gotland tourist accommodation industry and their "production of attractive overnight” in the summer of 2005. The results show that algal blooms did not have a great impact on companies “production of attractive accommodations". This may be due to the fact that the response rate of the survey was low and the result is thus difficult to analyse and is there for not ensured. It is interesting to consider that 57 % of all respondents of the tourism industry were adversely affected by algal blooms. That is almost twice as many, as the ones who considered themselves being affected. A total of 35 % of all respondents in the investigation, felt that they were affected by algal blooms and it was actually the western group that felt most influenced by other means of algal blooms by 17% to13% for the eastern group. Almost everyone who participated in the survey claimed that the media has magnified the problem of algae blooms and the image of Gotland is adversely affected by it.</p> / <p>Algblomning är en naturligt förekommande företeelse och sker i alla vatten världen över men på senare år har algblomningarna i Östersjön blivit kraftigare och utbredningen större. Då algblomningen påverkar badvattenkvaliteten negativt, kan det tänkas att det får effekt på turismnäringen i Östersjön. Syftet med denna uppsats är att studera, genom en enkätundersökning baserad på produktionsfunktionsmetoden, huruvida ett förändrat miljötillstånd som algblomning, påverkat den gotländska turistboendebranschen och deras ”produktion av attraktiva övernattningar” sommaren 2005. Resultatet visar att algblomningen inte hade någon större påverkan på företagens ”produktion av attraktiva övernattningar”. Detta kan bero på att deltagandet av enkäten var låg och resultatet blir därmed svår analyserat och ej säkerställt. Det är också intressant att totalt sett anser 57 % av alla svarande att turistbranschen påverkades negativt av algblomningen, vilket är fler än de som själva ansåg sig bli påverkade – nästan dubbelt så många. Totalt var det 35 % som ansåg sig påverkade av algblomningen totalt i undersökningen och där var det faktiskt västgruppen som ansåg sig mest påverkade på annat sätt av algblomningen med 17 % mot 13 % för östgruppen. Nästan alla som deltog i undersökningen hävdade att media blåser upp problemet algblomning och att det påvekar bilden av Gotland negativt.</p>

Algal bloom is a naturally occurring phenomenon and occurs in all waters around the world but in recent years, algal bloom in the Baltic Sea has become more massive and more widely spread. When an algal bloom negative effects on the seawater quality, it may have an impact on tourism in the Baltic Sea. The aim of this thesis is to study, through a survey based on a production function approach, whether an environmental change as algal blooms, influenced the Gotland tourist accommodation industry and their "production of attractive overnight” in the summer of 2005. The results show that algal blooms did not have a great impact on companies “production of attractive accommodations". This may be due to the fact that the response rate of the survey was low and the result is thus difficult to analyse and is there for not ensured. It is interesting to consider that 57 % of all respondents of the tourism industry were adversely affected by algal blooms. That is almost twice as many, as the ones who considered themselves being affected. A total of 35 % of all respondents in the investigation, felt that they were affected by algal blooms and it was actually the western group that felt most influenced by other means of algal blooms by 17% to13% for the eastern group. Almost everyone who participated in the survey claimed that the media has magnified the problem of algae blooms and the image of Gotland is adversely affected by it. / Algblomning är en naturligt förekommande företeelse och sker i alla vatten världen över men på senare år har algblomningarna i Östersjön blivit kraftigare och utbredningen större. Då algblomningen påverkar badvattenkvaliteten negativt, kan det tänkas att det får effekt på turismnäringen i Östersjön. Syftet med denna uppsats är att studera, genom en enkätundersökning baserad på produktionsfunktionsmetoden, huruvida ett förändrat miljötillstånd som algblomning, påverkat den gotländska turistboendebranschen och deras ”produktion av attraktiva övernattningar” sommaren 2005. Resultatet visar att algblomningen inte hade någon större påverkan på företagens ”produktion av attraktiva övernattningar”. Detta kan bero på att deltagandet av enkäten var låg och resultatet blir därmed svår analyserat och ej säkerställt. Det är också intressant att totalt sett anser 57 % av alla svarande att turistbranschen påverkades negativt av algblomningen, vilket är fler än de som själva ansåg sig bli påverkade – nästan dubbelt så många. Totalt var det 35 % som ansåg sig påverkade av algblomningen totalt i undersökningen och där var det faktiskt västgruppen som ansåg sig mest påverkade på annat sätt av algblomningen med 17 % mot 13 % för östgruppen. Nästan alla som deltog i undersökningen hävdade att media blåser upp problemet algblomning och att det påvekar bilden av Gotland negativt.

In Sweden you will find the coot chiefly in the southern parts. The species winters in the southern part of the Baltic Sea and along the coasts of northern Europe. The number of coots is heavily decreased by harsh winters. The population of the coots in Sweden is estimated to 20 000 to 30 000 pairs. The region of Dalarna is the random zone for the breeding of coots in Sweden . During the summer of 2006 the coot was reported to reproduce in at least 31 lakes and rivers preferably in the southern part of the Dalarna region. From Lake Brunnsjön at least 50 pairs of coots were reported. Lake Brunnsjön is by far the most nutrient rich lake in Dalarna.From the three lakes that are included in the study, namely Lake Glistjärn, Lake Limsjön and Lake Kyrkbytjärn, the water analysis shows high pH values, well-buffered waters and meso- trophic waters.The number of successful breedings was eleven. Lake Glistjärn zero breeding, Lake Limsjön four and Lake Kyrkbytjärn seven breedings. The northernmost lake in Dalarna where breeding occurred is Lake Limsjön.

Algal blooms can pose a serious threat to humans and animals in lakes used for drinking water and recreation in the bloom contains toxin producing cyanobacteria. Early warning of impending algal blooms requires systems with high temporal resolution. Cyanoalert from Brookman Geomatics is such a system that uses remote sensing satellites from the Eu Copernicus program to supervise amongst others chlorophyll in water systems.Measurements of chlorophyll are studied in this project to identify water quality parameters and conditions affecting the reliability. Biweekly sampling is conducted during the spring of 2021 obtaining chlorophyll data from profile measurements using water sampling a calibrated multiparameter probe. Water samples are then used as accurate reference for satellite measurement comparison.The water samples showed low levels of chlorophyll, turbidity, and pH in the beginning of the sampling in March. During the sampling period the levels rose until reaching a maximum during algae bloom in the end of May. The bloom was preceded by rising water temperatures and the formation of a thermocline and rising pH levels that could be used as suitable indicators for imminent bloom formation.Obtained data and governing effects were analyzed by multivariate regression (PLSR). VIP-plots showing that turbidity had the largest influence on the projected chlorophyll and thereby the measured chlorophyll levels. Also, Secci depth was identified as having strong influence. This indicates that high turbidity is a factor causing accuracy of chlorophyll measurements to deteriorate.A proposed warning system for algal blooms should use remote sensing satellites for detecting chlorophyll and turbidity combined with in situ sensors for the surveillance of water temperature, phycocyanin and pH.

Algal blooms are a common phenomenon in lakes and seas in and around Sweden and poses a problem when found in a drinking water source. Some cyanobacteria can produce toxins which can be with a health problem. To get a safe drinking water it is necessary to be able to remove the toxins from the incoming water. This report has gathered information on cyanobacteria, cyanotoxins and conditions in the water source. Further investigation in two water sources, Bondsjön and Långsjön in Härnösand, have been made as well as a literature review regarding water treatment methods that are effective against cyanotoxins. The results from the lake investigation showed that there was almost no cyanobacteria present in the water in August 2018. Temperature- and water transparency analysis showed that the position of the intake of water to the water treatment plant is placed at a depth that may favour growth of cyanobacteria. A relocation of the intake would probably get a better quality of water regarding risk of cyanobacteria content in to the water treatment plant. The water treatment methods that would be recommended to remove cyanotoxins from the incoming water is pulverised activated carbon (PAC), granular activated carbon (GAC) and membrane filters in the form of nanofilters (NF). PAC is recommended for sporadic use, only when there is cyanotoxins in the water which will require a high control of the incoming water. GAC is recommended as a constant removal technique which will not require the extra control of the incoming water, however it is more sensitive for a high concentration of DOC in the water. NF is also recommended as a constant removal technique and which cross-flow technique is implemented to avoid accumulation of material on the filter surface.

Mälaren är Sveriges tredje största sjö och även den dricksvattentäkt som försörjer flest människor i Sverige med vatten. Ett hot mot Mälarens vattenkvalité är algblomningar då vissa cyanobakterier producerar giftiga cyanotoxiner. Under 60-talet ledde övergödningen i Mälaren till kraftiga algblomningar och för att kunna råda bot på problemet infördes ett övervakningsprogram som nu har följt Mälarens utveckling i snart 60 år. I denna studie undersöktes med hjälp av detta övervakningsprogram vid vilka förhållanden cyanobakterier, framförallt de kvävefixerande Nostocales, frodas i Mälaren. Därefter önskades slutsatser kunna dras om vilka åtgärder som kan vara lämpliga för hålla nere populationen och därmed inte utgöra en risk för dricksvattenkvalitén.  Först genomfördes en långtidsstudie för att analysera vilka parametrar som historiskt har haft den tydligaste kopplingen till biovolymen växtplankton, cyanobakterier och Nostocales med hjälp av en multivariat regressionsmodell (PLS). Från detta framgick att de undersökta parametrarna kunde förklara 29 % av variationen i biovolymen för växtplankton, 41 % för cyanobakterier och 45 % för Nostocales. För växtplankton var pH och siktdjup de parametrar som kunde förklara störst del av variationen i biovolym och för cyanobakterier och Nostocales var istället vattentemperaturen, oorganiskt kväve/totalfosfor samt halten oorganiskt kväve de parametrar som hade tydligast koppling till biovolymen.  Därefter genomfördes en säsongsstudie för att kunna förklara nutida halter och säsongsvariationer för fem av Mälarens mätstationer (Ekoln, Galten, Granfjärden, Görväln och Södra Björkfjärden). Variationen av halten cyanobakterier kopplades närmast till temperaturen eftersom cyanobakterierna till stor del var begränsade till sommar och sensommar. Övriga växtplankton kunde däremot förekomma i höga halter även under våren. Att Ekoln hade betydligt högre halter oorganiskt kväve än Galten skulle kunna förklara skillnaden i andelen Nostocales mellan de två mätstationerna, där Galten hade en stor andel Nostocales och Ekoln en låg andel. Dock kunde kvävehalten inte förklara skillnader i fördelning mellan kvävefixerande och icke kvävefixerande cyanobakterier för de andra mätstationerna. Galtens stora tillrinning, grunda förhållanden och artrikedom skulle även kunna förklara bassängens höga halter av växtplankton under hela året.  Då temperaturen visat sig vara den parameter med tydligast koppling till cyanobakteriernas tillväxt är att begränsa den globala uppvärmningen den viktigaste åtgärden för att förhindra en ökad algblommning i framtiden. Kring resterande parametrar var slutsatser svåra att dra och i och med osäkerheten i frågan är en fortsatt noggrann miljöövervakning och handlingsplan när problemen väl uppstår av stor vikt. / Lake Mälaren is the third largest lake in Sweden and the source of drinking water for two million people. A threat to the water quality of Lake Mälaren is algal blooms since some cyanobacteria produce toxic cyanotoxins. In the 1960s, eutrophication in Lake Mälaren led to heavy algal blooms and in order to handle the problem, a monitoring program was introduced that has now followed Lake Mälaren's development for almost 60 years. In this study, the conditions under which cyanobacteria, especially the nitrogen-fixing Nostocales, thrive in Lake Mälaren was analysed using data from the monitoring program. Thereafter the goal was to draw conclusions regarding which measures may be needed to keep the population down so as not to pose a risk to drinking water quality. To begin with, a long-term study was conducted to analyse which parameters have historically had the clearest connection to the biovolume of phytoplankton, cyanobacteria and Nostocales using a multivariate regression model (PLS). This showed that the examined parameters could explain 29 % of the variation in phytoplankton biovolume, 41 % of the variation in the cyanobacteria biovolume and 45 % of the variation in Nostocales biovolume. For phytoplankton, pH and water transparency were the parameters that could explain most of the variation in biovolume, and for cyanobacteria and Nostocales, water temperature, the ratio between inorganic nitrogen and total phosphorus and the content of inorganic nitrogen were the parameters most clearly linked to the biovolume. Thereafter, a seasonal study was conducted to help explain current levels and seasonal variations for five of Lake Mälaren's measuring stations (Ekoln, Galten, Granfjärden, Görväln and Södra Björkfjärden). The variation of the cyanobacteria level was most closely linked to the temperature, as cyanobacteria was mostly limited to the summer. The ratio between inorganic nitrogen and total phosphorus and the content of inorganic nitrogen seemed to be an explanation for the difference between the high share of Nostocales in Galten where nitrogen was scarce, and the low proportions in Ekoln where nitrogen was abundant, but did not explain the distribution between nitrogen-fixing and non nitrogen-fixing cyanobacteria in the other basins. Galten's large inflow, shallow conditions and species richness could also explain the basin's high levels of phytoplankton throughout the year. With temperature as the parameter most clearly linked to the content of cyanobacteria, limiting global warming is the most important of measures to prevent increased algal blooms in the future. With regard to the remaining parameters, conclusions were difficult to draw and due to the uncertainty in the matter, continued close environmental monitoring and an action plan once the problems arise are of great importance.