In Sweden you will find the coot chiefly in the southern parts. The species winters in the southern part of the Baltic Sea and along the coasts of northern Europe. The number of coots is heavily decreased by harsh winters. The population of the coots in Sweden is estimated to 20 000 to 30 000 pairs. The region of Dalarna is the random zone for the breeding of coots in Sweden . During the summer of 2006 the coot was reported to reproduce in at least 31 lakes and rivers preferably in the southern part of the Dalarna region. From Lake Brunnsjön at least 50 pairs of coots were reported. Lake Brunnsjön is by far the most nutrient rich lake in Dalarna.From the three lakes that are included in the study, namely Lake Glistjärn, Lake Limsjön and Lake Kyrkbytjärn, the water analysis shows high pH values, well-buffered waters and meso- trophic waters.The number of successful breedings was eleven. Lake Glistjärn zero breeding, Lake Limsjön four and Lake Kyrkbytjärn seven breedings. The northernmost lake in Dalarna where breeding occurred is Lake Limsjön.

Anthropogenic activities at coastal areas are assessed to be a major threat to seabirds and associated with habitat degradation and loss, subsequently leading to population declines. After severe floods at the millennial shift a restriction of the water regulation of Lake Vänern, Sweden, with lower variations between high and low water levels was introduced, which has led to an increase of the vegetational cover in the lake’s islands, islets and skerries. Known as important seabird nesting-habitats, the vegetational increase on these islands has been assessed as a threat to the lake’s Laridae-populations and a cause to their negative population growth that has been noticed during the recent decades. Within LIFE Vänern 2014–2018 and an ongoing management strategy of nesting-habitats, 211 of 800 yearly bird-monitored nesting-locations were restored by clearing the locations from all brushwood, bushes and trees. I have evaluated the clearings with the expectation to see a positive long-term effect on the Laridae population growth at cleared compared to uncleared nesting-locations, and foremost on Laridae with a strong colonial nesting-behaviour and thus a strong dependency on open nesting-habitats. Against expectations, I found no difference in the Laridae-population growth at cleared compared to uncleared nesting-locations and thus no significant effects from the clearings on a larger scale, but when analysed by area and species, I found positive effects from the clearings in one of the nine management areas, as for one species (Common Gull) in one area. Moreover, the analysis of small cleared locations (<0.3 ha) revealed a negative correlation with all Laridae and in particular the black-headed gull, indicating that Laridae with a strong colonial nesting-behaviour responded negatively to the clearing of smaller nesting-locations. Turning a population decline of longevity species with low reproduction rates, such as Laridae, is difficult and might be one explanation for the fact that no major positive effects from the clearings could be detected after nine years of the management strategy (2015–2023). The results from the analysis of the clearings rather indicate that other factors might be more important for habitat-selection in the species studied. Moreover, my results show that the availability of nesting-locations might not be the most important factor limiting population growth, and that other factors such as the quality of foraging-habitat, predation or ground-substrate might be more important targets of conservation and population management efforts. / Mänskliga aktiviteter i kust- och strandområden anses utgöra ett stort hot mot sjöfåglar och förknippas med degradering och förlust av habitat, vilket successivt leder till populationsminskningar. Efter omfattande översvämningar vid årsskiftet 2000/2001 infördes en restriktivare vattenreglering av Vänern med minskade variationer mellan hög- och lågvatten, vilket har lett till en ökad tillväxt av sly, buskar och träd på Vänerns många öar, kobbar och skär. Dessa öar, kobbar och skär är kända som viktiga häckningsplatser för sjöfåglar och ökningen av vegetation har bedömts utgöra ett hot mot Vänerns måsfåglar (Laridae) och anses vara en bidragande faktor till den negativa populationsutvecklingen av Laridae som observerats under de senaste decennierna. I LIFE Vänern 2014–2018 och inom ramen för rådande förvaltningsplan för häckningsskär har årligen 211 av 800 sjöfågel-inventerade häckningslokaler restaurerats och all vegetation röjts och avlägsnats för att därefter hållas fria från vegetation. I denna studie utvärderades röjningsåtgärderna av häckningslokalerna med förväntan att se en positiv populationsutveckling på röjda häckningslokaler i jämförelse med icke röjda häckningslokaler samt främst för Laridae med starkt kolonialt häckningsbeteende och stort behov av öppna häckningshabitat. Mot förmodan visade analysen inga effekter från röjningsåtgärderna och att inga signifikanta skillnader i populationsutvecklingen på röjda i jämförelse med icke röjda lokaler i Vänern kunde fastställas i någon större skala. Däremot visade analysen av olika delområden samt på artnivå att positiva effekter kunde urskiljas i ett av nio delområden liksom för en art (fiskmås) i ett av delområdena. Därutöver fastställdes en negativ effekt från vegetationsröjningarna på mindre häckningslokaler (<0.3 ha) och speciellt för skrattmås, vilket indikerar att Laridae med starkt kolonialt häckningsbeteende svarade negativt på röjningsåtgärderna av mindre häckningslokaler. Att vända negativa populationstrender för långlivade arter med låg reproduktionsförmåga är vanskligt och kan vara en orsak till att inte några större positiva långtidseffekter från röjningarna kunde urskiljas efter nio år (2015–2023). Resultaten från analysen av röjningsåtgärderna indikerar snarare att andra faktorer kan vara av större betydelse vid valet av häckningsområde för arterna som studien omfattar. Studien visar även att tillgången till häckningslokaler inte kan ses som en utslagsgivande faktor för en begränsning av negativa populationsutvecklingar utan att beaktning av andra faktorer såsom födosökningsmiljö, predation eller marksubstrat kan vara mer betydelsefulla inom förvaltningen och skyddet av Laridae-populationer.

Genom en kombinerad linjetaxering och revirkartering av nyanlagd våtmark i Stjärnarpsdalen utanför Halmstad under april-juni 2018 har jag undersökt artsammansättning, antal individer och par samt häckningskriteria hos fågelarter på plats. En jämförelse har gjorts med fem andra våtmarker i Halland i fråga om artsammansättning och häckninggskriteria för att undersöka om ålder eller storlek hos våtmarker har en effekt på dessa. Efter flertalet besök i Stjärnarp observerades totalt 55 arter varav 31 nyttjade våtmarken för antingen häckning, födosök eller rastade. Totalt 19 arter visade tecken på häckning inom våtmarkens gränser, varav endast fem arter slutligen fick ut avkomma. Hos samtliga undersökta våtmarker varierade antal arter mer under 2018, när de var av olika ålder, jämfört med när de alla var ungefär ett år gamla. Jag fann inga signifikanta korrelationer, beroenden eller skillnader mellan undersökta variabler, med undantag för signifikant korrelation och beroende mellan antal möjliga häckningar och area hos våtmarker. Enligt flera källor kan våtmarkers egenskaper och utformning ha stor betydelse för fåglars förekomst, t ex våtmarkens storlek, ålder, vattendjup, skötsel, placering, närvaro av fisk och mycket mer. I denna studie har Stjärnarp visats hysa arter som bl a häckar, och flera dessa arter indikerar på egenskaper som tidig succession, näringsrikt vatten, öppna strandängar och mer. Beroende på vad för fåglar och annan biologisk mångfald man vill gynna här i framtiden är planering och kontinuerligt uppföljningsarbete viktigt för att se om och hur fågelfaunan förändras samt vad det kan bero på. / By doing a transect inventory combined with territory mapping at a recently constructed wetland in the area of Stjärnarp outside of Halmstad, during April-June in 2018, I have investigated species composition, species abundance and reproductive criteria shown by the bird species in the area. A comparison was made with five other wetlands in the county of Halland in matter of species composition and reproductive criteria to overlook if the age or area of the wetlands have an impact. After several visits in Stjärnarp, a total of 55 species of birds were recorded, of which 31 species were using the wetland area for reproduction, foraging or resting. Among all examined wetlands species richness varied more during 2018, when of different ages, compared to when they were about one year old. Overall analysis wasn’t significant for correlations, regressions or differences between the investigated variables of this study, though there were a significant correlation and regression between the amount of possibly reproductive species and the area of wetlands. According to others, characteristics of wetlands can have great impact on the presence of birds, e.g. size and age of wetlands, water depth, maintenance, location, presence of fish and more. According to this study, several reproductive species in particular have indicated attributes in Stjärnarp, e.g. early succession, nutrient rich waters, open meadows and more. Depending on what species or other biodiversity people which to benefit in the future, planning and continuous studies are needed here to find out if and how bird communities change with time, and to what causes. / LIFE - Goodstream