• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur har häckande våtmarksfåglar svarat på restaureringar utförda i Kvismarens naturreservat, Närke? / How have breeding wetland birds responded to wetland restorations carried out in Lake Kvismaren, Sweden?

Persson, Magnus January 2022 (has links)
Näringsrika våtmarker i odlingslandskapet tenderar med tiden att växa igen vilket innebär förlust av biologisk mångfald. Att bekämpa igenväxning och föryngra den ekologiska successionen genom våtmarksrestaurering är ett sätt att få tillbaka fågellivet i våtmarker. Kvismarens naturreservat har restaurerats vid flera tillfällen och Kvismare fågelstation har inventerat fågellivet sedan 60-talet till idag. Hur har art- & individrikedomen bland häckande våtmarksfåglar förändrats i takt med att restaureringar i Kvismaren utförts? Sex restaureringar har valts ut som studieobjekt. För dessa sex restaureringar sammantaget uppvisas en tydligt ökande trend för både antal häckande arter och antal häckande par men utan statistisk signifikans. Vissa enskilda restaureringar uppvisar en signifikant ökning av både antal häckande arter och par (t.ex. Fågelsjöns restaurering 1986). Somliga artgrupper inom våtmarksfåglar kan efter vissa restaureringar visa stort uppsving, t.ex. vadare (Charadrii) som ökade med 464% efter Rysjöns restaurering 1997. Om målet med en restaurering är att öka biodiversiteten av häckande våtmarksfåglar föreslår min data att förvaltare bör satsa mer resurser på s.k. totalrestaureringar (t.ex. Rysjön 1981 & Sörbysjön 2013) hellre än s.k. nyrestaureringar. Vid en jämförelse av våtmarksinventering för Kvismarens totala yta med 40 års mellanrum (1980 & 2020) påvisas en ökning med 4 fler häckande våtmarksarter och 1 039 fler häckande par. Resultaten tyder på att restaureringar i Kvismarens våtmarker under 40 år har lönat sig, i synnerhet tack vare totalrestaureringar. / Nutrient-rich wetlands in agricultural landscape tend to become overgrown over time which means loss of biodiversity. Combating overgrowth and rejuvenating ecological succession through wetland restoration is an approach to get bird life back in wetlands. Wetlands in Kvismaren’s nature reserve, central Sweden, has been restored on several occasions and Kvismare Bird Observatory has inventoried bird life since the ‘60s until today. How has species & individual richness among breeding wetland birds changed as various wetland restorations in Kvismaren have been carried out? Six restorations in four sub-areas in Kvismaren have been selected as study objects. For these six restorations combined, a clearly increasing trend is shown for both the number of breeding species and pairs, but without statistical significance. Some restorations individually, however, show a significant increase in the number of breeding species and pairs (e.g. Fågelsjön's restoration in 1986). Some species groups within wetland birds can after certain restorations show great upswing, e.g. waders (Charadrii) that went from 14 to 79 breeding pairs (+464%) after Rysjön's restoration in 1997. If the goal of a restoration is to raise the biodiversity of breeding wetland birds, my data suggests that managers should invest more resources in so-called total-restorations (e.g. Rysjön 1981 & Sörbysjön 2013) rather than so-called new-restorations. A comparison of the wetland census for Kvismaren's total area at 40-year intervals (1980 & 2020) shows an increase of 4 more breeding wetland species and 1,039 more pairs. These results show that wetland restorations in Lake Kvismaren for 40 years have paid off, especially thanks to total-restorations.
2

Våtmarksfåglar i Stjärnarp, en inventering av nyanlagd våtmark utanför Halmstad, Halland / Wetland birds in Stjärnarp, an inventory of a recently constructed wetland outside of Halmstad, Halland

Dejenfelt, Pontus January 2019 (has links)
Genom en kombinerad linjetaxering och revirkartering av nyanlagd våtmark i Stjärnarpsdalen utanför Halmstad under april-juni 2018 har jag undersökt artsammansättning, antal individer och par samt häckningskriteria hos fågelarter på plats. En jämförelse har gjorts med fem andra våtmarker i Halland i fråga om artsammansättning och häckninggskriteria för att undersöka om ålder eller storlek hos våtmarker har en effekt på dessa. Efter flertalet besök i Stjärnarp observerades totalt 55 arter varav 31 nyttjade våtmarken för antingen häckning, födosök eller rastade. Totalt 19 arter visade tecken på häckning inom våtmarkens gränser, varav endast fem arter slutligen fick ut avkomma. Hos samtliga undersökta våtmarker varierade antal arter mer under 2018, när de var av olika ålder, jämfört med när de alla var ungefär ett år gamla. Jag fann inga signifikanta korrelationer, beroenden eller skillnader mellan undersökta variabler, med undantag för signifikant korrelation och beroende mellan antal möjliga häckningar och area hos våtmarker. Enligt flera källor kan våtmarkers egenskaper och utformning ha stor betydelse för fåglars förekomst, t ex våtmarkens storlek, ålder, vattendjup, skötsel, placering, närvaro av fisk och mycket mer. I denna studie har Stjärnarp visats hysa arter som bl a häckar, och flera dessa arter indikerar på egenskaper som tidig succession, näringsrikt vatten, öppna strandängar och mer. Beroende på vad för fåglar och annan biologisk mångfald man vill gynna här i framtiden är planering och kontinuerligt uppföljningsarbete viktigt för att se om och hur fågelfaunan förändras samt vad det kan bero på. / By doing a transect inventory combined with territory mapping at a recently constructed wetland in the area of Stjärnarp outside of Halmstad, during April-June in 2018, I have investigated species composition, species abundance and reproductive criteria shown by the bird species in the area. A comparison was made with five other wetlands in the county of Halland in matter of species composition and reproductive criteria to overlook if the age or area of the wetlands have an impact. After several visits in Stjärnarp, a total of 55 species of birds were recorded, of which 31 species were using the wetland area for reproduction, foraging or resting. Among all examined wetlands species richness varied more during 2018, when of different ages, compared to when they were about one year old. Overall analysis wasn’t significant for correlations, regressions or differences between the investigated variables of this study, though there were a significant correlation and regression between the amount of possibly reproductive species and the area of wetlands. According to others, characteristics of wetlands can have great impact on the presence of birds, e.g. size and age of wetlands, water depth, maintenance, location, presence of fish and more. According to this study, several reproductive species in particular have indicated attributes in Stjärnarp, e.g. early succession, nutrient rich waters, open meadows and more. Depending on what species or other biodiversity people which to benefit in the future, planning and continuous studies are needed here to find out if and how bird communities change with time, and to what causes. / LIFE - Goodstream

Page generated in 0.0375 seconds