I detta arbete har jag beskrivit den iranska inläggningstekninken Khatamkari. Jag har identifierat de vanligaste skadorna, orsakerna till dessa samt studerat hur man hanterat dem. En av de viktigaste orsakerna till skador är användning av papper som underlag istället för trä. Jag diskuterar också lämpliga preventiva åtgärder och i avslutningen också ett resonemang om det konserveringsetiska dilemma en khatam-konservator ställs inför.

Idag är Hornborgasjön en av Europas viktigaste fågelsjöar men det har inte alltid varit så. Innan natur och kulturvårdsintressen värnades utdikades sjön till förmån för jordbruket och lämnades att växa igen. I början och mitten av 90-talet påbörjades och färdigställdes en omfattande restaurering av sjön som i kort innebar en höjning av vattenståndet och en ökad sjöareal.   Under många år har man regelbundet testat vattenkvaliteten i Hornborgasjöns inlopp och utlopp. Rapporten syftar till att använda en del av dessa data till att undersöka sjöns retention av kväve och fosfor samt om denna förändrats i och med restaureringen. Detta gjordes med hjälp av medeldifferenserna av totalkväve och totalfosfor mellan in- och utlopp. Medeldifferenserna ger en indikation på om mindre halter försvinner ut ur sjön än som kommer in. På så sätt kan medeldifferenserna representera de halter som stannar kvar i sjön, som retenteras av sjön.   Analysen visar att medeldifferenserna av totalkväve mellan in- och utlopp har ökat efter restaureringen. Vad gäller medeldifferenserna av totalfosfor däremot kan ingen skillnad visas vid de flesta av testerna och ett utav dem visar att medeldifferenserna av totalfosfor mellan in- och utlopp signifikant minskat. Dessa resultat indikerar att restaureringen av Hornborgasjön ökat dess retenterande förmåga vad gäller kväve men inte fosfor. Dock krävs mer omfattande studier med säkrare metoder för att kunna styrka dessa resultat. / Today Lake Hornborga is one of Europe’s most important bird lakes but that has not always been the case. Before natural and cultural conservation interests were given credit the lake was drained in favor of agricultural purposes and left to overgrow. The lake was restored in the early 90’s which meant an increased area and higher water levels in the lake.   The water quality of the lake has been regularly tested in both the inlets and the outlet. This report sought to use some of this data to examine the retention of nitrogen and phosphorus in the lake, as well as the changes in retention due to the restauration. This was made by using the mean differences between the inlets and the outlet. The mean difference will indicate if less content is pouring out of the lake than in to the lake.   The analysis shows that the mean differences in total nitrogen between the inlets and the outlet have increased after the restauration. No distinction can be shown in most of the tests regarding the mean differences in total phosphorus. In fact one of the tests shows that the mean differences in total phosphorus between the inlets and the outlet have significantly decreased. These results indicates that the restauration of Lake Hornborga have increased its ability to reduce contents of nitrogen but not phosphorus. However, more comprehensive studies with more accurate methods are needed to prove these results.

<p>Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p>0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers förekomster. Framtida restaureringar i liknande miljöer bör föregås av lavinventeringar så att åtgärderna kan varieras efter olika lavarters ekologiska krav.</p> / <p>An increased understanding of the biological values of semi-natural grasslands during the last two decades has resulted in governmental funded restorations of wooded hay meadows. The aim of this study is to investigate the effect of restoration on a set of red listed and indicator epiphytic lichen species, inhabiting pollarded and unpollarded ash and maple trees, in two wooded hay meadows situated in Skäraskog and Varshult, Kronoberg county, Sweden. The two areas were investigated both before and after the restoration. The result shows that most lichen species present in the first investigation were found also at the second census. Both additional and fewer findings as well as increases and decreases in size were recorded. However, a general change was found not to be statistically significant (p>0, 05). The number of presences of individual lichen species and their size was compared with earlier inventories and related to the method of restoration and to the ecology of the lichens. The two foliose lichen species Lobaria pulmonaria and Peltigera collina are probably affected negatively by restoration. Restorations have been carried out during a short period of time witch have limited the possibility of lichen acclimation to the new environment and lead to a drier climate in the areas. Future management should aim towards an age differentiated tree stand and good dispersal possibilities. In order not to jeopardize the presence of small lichen populations,caution must be taken when pollarding. Future restorations in similar environments should be preceded by lichen inventories so that the management can be targeted at the different ecological requirements of different lichen species.</p><p>Nr:6357</p>

Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p&gt;0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers förekomster. Framtida restaureringar i liknande miljöer bör föregås av lavinventeringar så att åtgärderna kan varieras efter olika lavarters ekologiska krav. / An increased understanding of the biological values of semi-natural grasslands during the last two decades has resulted in governmental funded restorations of wooded hay meadows. The aim of this study is to investigate the effect of restoration on a set of red listed and indicator epiphytic lichen species, inhabiting pollarded and unpollarded ash and maple trees, in two wooded hay meadows situated in Skäraskog and Varshult, Kronoberg county, Sweden. The two areas were investigated both before and after the restoration. The result shows that most lichen species present in the first investigation were found also at the second census. Both additional and fewer findings as well as increases and decreases in size were recorded. However, a general change was found not to be statistically significant (p&gt;0, 05). The number of presences of individual lichen species and their size was compared with earlier inventories and related to the method of restoration and to the ecology of the lichens. The two foliose lichen species Lobaria pulmonaria and Peltigera collina are probably affected negatively by restoration. Restorations have been carried out during a short period of time witch have limited the possibility of lichen acclimation to the new environment and lead to a drier climate in the areas. Future management should aim towards an age differentiated tree stand and good dispersal possibilities. In order not to jeopardize the presence of small lichen populations,caution must be taken when pollarding. Future restorations in similar environments should be preceded by lichen inventories so that the management can be targeted at the different ecological requirements of different lichen species. Nr:6357

Denna rapport är en jämförande studie om hur möbelvaxer påverkas av inre och yttre faktorer, hur resultatet påverkas av till exempel vilket vax, lösningsmedel eller harts som används i en vaxblandning. Samt hur det i sin tur påverkar hur pass tålig vaxblandningen är för yttre påverkan i form av vatten, alkohol och värme. På marknaden finns idag en uppsjö av möbelvaxer, vissa med mer eller mindre ofullständiga innehållsdeklarationer, vilket har gjort mig frustrerad ett flertal gånger då man inom konservatorsyrket gärna vill kunna härleda materialen man arbetar med. Därför har jag här tagit reda på om det går att göra enkla, användbara och miljövänligare vaxer själv. Jag har i denna rapport valt att insamla olika vaxrecept från vitt skilda källor för att sedan tillverka dem och testa dem för ovan nämnda påfrestningar och kartlägga vilket recept som lämpar sig till olika ändamål. Resultaten i denna rapport har legat till grund för min sammanställning i boken Vax – en receptbok för möbler och kulturvård (2013).

<p>The loss of such great wetlands, which has arose in Sweden the last decades, has created a situation that threats both the function and the biological diversity within the wetlands. Many ecological niches can be found in the wetlands and it is one of the habitats where most different species exist. In the 17th Century people started to ditch damp environments, such as bogs, to create a productive cultivated ground. Further ditches were made when the forestry gave large economical profits. The wetlands were impoverished from both groundwater and nourishment, and this led to a great loss of species.</p><p>In a corporation with WWF and Skogsstyrelsen in Arvika, the University of Karlstad has participated in the Laskerudproject, a hydrological restoration-project in a forest landscape. The purpose of the project was to increase the groundwater level and to recreate the functions of the wetlands. The project has partly analysed the change in the vegetations composition during six years. The restoration took place in the year 2004 and the inventory of the wetland’s flora has been carried on between the years 2002 and 2007. The same 40 test-squares in Södra ängsmyren, which have been chosen at random, have been analysed every year in august; also 40 randomly chosen test-squares in Lenungen where looked at. The latter were used as a control area.</p><p>All occurring species have been analysed statistically with the parametric z- and t-test and the non-parametric Wilcoxon-test. This was made to analysed if the hypotheses that the number of alter species are more in Södra ängsmyren than in Lenungen. The hypothesis if the hydrophilic species have increased and the hydrophobic species have decreased in Södra ängsmyren was also analysed the same tests mentioned above.</p><p>The results of the analysed material showed a significant increase in two of the species in both Södra ängsmyren and Lenungen. The remainder species in Södra ängsmyren could show interesting trends, even though they were not significant. Some species in the wetlands have got a wider area of distribution, this has been visually observed. In comparison with similar studies this study shows the conclusion that more time is needed to prove the changes statistically. As a suggestion, three to five years of further data of the wetlands flora is needed to prove the changes statistically.</p>

Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen Sätra i Gävle. Den totala ytan på alla fyra huskroppar är ca 4200m2. Ägare till fastigheterna är Gavlegårdarna AB och arbetet utförs åt Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen.   Målet med renoveringen var att sänka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, både för uppvärmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vägvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt.   Arbetet omfattar även teoretiska beskrivningar på funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, såsom olika ventilationslösningar, funktionen hos en värmepump, energilager samt hur solens strålar påverkar energibalansen i en fastighet.   Olika åtgärder för energibesparing och energiproduktion som inte är planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras även här, har också tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att åtgärda på gamla hus när det gäller energibesparing. Förslag på extra åtgärder är: energibesparing vid byte av belysningskällor, återvinning av gråvatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av värmesystemet samt egen produktion av el från vinden.   Resultatet av detta arbete visar att det är fullt möjligt att, efter att de presenterade åtgärderna verkställts, minska energiförbrukningen med de 60 % som målet var. Detta ger självklart en lägre driftkostnad för fastighetsägaren, men huruvida installationskostnaden överstiger de besparingar som görs tas ej upp i denna rapport. Resultaten visar således på en tydlig energibesparing vilket innebär minskad belastning på vår miljö.

År 1904 inköpte den då 28-åriga Lillie Landgren ett högt beläget fäbodställe i byn Tibble, Leksand. På platsen, som kom att kallas Torshäll, anlade hon en omfattande trädgårds-anläggning för odling av fruktträd, bärbuskar, grönsaker och blommor. Två år senare startade hon en trädgårdsskola för kvinnor på platsen. Skolan drevs därefter under många år i samarbete med Kopparbergs läns landsting. Torshäll har sedan Lillie Landgren sålde anläggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat ägo. Anläggningen är tidstypisk med rätlinjiga gångsystem, murar och terrasseringar, varav en del sådana inslag framträder tydligt medan andra bara kan anas. Kvar från trädgårdsskolans tid finns idag också ett 30-tal fruktträd samt en hel del bärbuskar och kulturväxter. Vad gäller anläggningens placering i terrängen, omfattning och verksamhetshistoria är trädgården vid Torshäll unik. Syftet med examensarbetet är att utarbeta ett historiskt förankrat förslag till åtgärder för trädgården vid Torshäll. Förslaget tar utgångspunkt i aktuell forskning kring restaurering av äldre trädgårdar, den kvarvarande trädgårdsmiljön samt i bevarat material från Torshäll: fotografier, läroböcker skrivna av Lillie Landgren och hennes medhjälpare Märta Philip, odlingsdagböcker mm. Förslaget har utformats med hänsyn till en tänkt framtida användning av trädgården i publikt syfte. Det går i korthet ut på att återskapa området närmast huset så tidstroget som möjligt, medan ytorna i trädgårdens utkanter får fortsätta ha en vildare karaktär.

The loss of such great wetlands, which has arose in Sweden the last decades, has created a situation that threats both the function and the biological diversity within the wetlands. Many ecological niches can be found in the wetlands and it is one of the habitats where most different species exist. In the 17th Century people started to ditch damp environments, such as bogs, to create a productive cultivated ground. Further ditches were made when the forestry gave large economical profits. The wetlands were impoverished from both groundwater and nourishment, and this led to a great loss of species. In a corporation with WWF and Skogsstyrelsen in Arvika, the University of Karlstad has participated in the Laskerudproject, a hydrological restoration-project in a forest landscape. The purpose of the project was to increase the groundwater level and to recreate the functions of the wetlands. The project has partly analysed the change in the vegetations composition during six years. The restoration took place in the year 2004 and the inventory of the wetland’s flora has been carried on between the years 2002 and 2007. The same 40 test-squares in Södra ängsmyren, which have been chosen at random, have been analysed every year in august; also 40 randomly chosen test-squares in Lenungen where looked at. The latter were used as a control area. All occurring species have been analysed statistically with the parametric z- and t-test and the non-parametric Wilcoxon-test. This was made to analysed if the hypotheses that the number of alter species are more in Södra ängsmyren than in Lenungen. The hypothesis if the hydrophilic species have increased and the hydrophobic species have decreased in Södra ängsmyren was also analysed the same tests mentioned above. The results of the analysed material showed a significant increase in two of the species in both Södra ängsmyren and Lenungen. The remainder species in Södra ängsmyren could show interesting trends, even though they were not significant. Some species in the wetlands have got a wider area of distribution, this has been visually observed. In comparison with similar studies this study shows the conclusion that more time is needed to prove the changes statistically. As a suggestion, three to five years of further data of the wetlands flora is needed to prove the changes statistically.

Diss. Stockholm : Tekn. högsk., 1999.