No description available.

No description available.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p>0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers förekomster. Framtida restaureringar i liknande miljöer bör föregås av lavinventeringar så att åtgärderna kan varieras efter olika lavarters ekologiska krav.</p> / <p>An increased understanding of the biological values of semi-natural grasslands during the last two decades has resulted in governmental funded restorations of wooded hay meadows. The aim of this study is to investigate the effect of restoration on a set of red listed and indicator epiphytic lichen species, inhabiting pollarded and unpollarded ash and maple trees, in two wooded hay meadows situated in Skäraskog and Varshult, Kronoberg county, Sweden. The two areas were investigated both before and after the restoration. The result shows that most lichen species present in the first investigation were found also at the second census. Both additional and fewer findings as well as increases and decreases in size were recorded. However, a general change was found not to be statistically significant (p>0, 05). The number of presences of individual lichen species and their size was compared with earlier inventories and related to the method of restoration and to the ecology of the lichens. The two foliose lichen species Lobaria pulmonaria and Peltigera collina are probably affected negatively by restoration. Restorations have been carried out during a short period of time witch have limited the possibility of lichen acclimation to the new environment and lead to a drier climate in the areas. Future management should aim towards an age differentiated tree stand and good dispersal possibilities. In order not to jeopardize the presence of small lichen populations,caution must be taken when pollarding. Future restorations in similar environments should be preceded by lichen inventories so that the management can be targeted at the different ecological requirements of different lichen species.</p><p>Nr:6357</p>

Urbanization has for a long time been a threat to our biodiversity. Epiphytic organisms such as lichens have been negative affected by traffic pollution and the new urban environment surrounding their old habitat (van Her 2001). Another epiphytic organism is the green algae Desmococcus olivaceus. Unlike lichens the green algae is favoured by polluted areas. The aim of this study was to investigate if time in urban environments affected the cover of the green algae on old oaks. 91 oaks were investigated in urban and rural environments in and around Linköping city, Sweden. Data were collected on cover from green algae, lichens and mosses and analysed with regard to the time in urban environment. There were no correlation between time in urban environments and the cover of the green algae, however, the presence of green algae on an oak increased by the time in urban environment. The results also indicated that green algae were distributed on the northwest side of the trunk, whereas lichens were distributed on the northeast side. This could be due to competition between the epiphytic groups. The study also contains findings of four exercises of outdoor education in the field of ecology for high school students. / Urbanisering har under en längre tid varit ett hot mot vår biologiska mångfald. Epifytiska organismer som lavar och mossor har påverkats mycket negativt av trafikutsläpp och den nya urbana miljön som omringar deras habitat. En annan epifyt är Desmococcus olivaceus, trädgröna. Trädgröna gynnas av trafikutsläpp, framförallt av svavel och kväve, till skillnad från många lavar. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida det finns något samband mellan antal år som en ek stått i urban miljö och mängden trädgröna som växer på den. I studien samlades data in om täckningsgrad för (i)trädgröna, (ii) lavar och (iii) mossor på totalt 95 ekar i urban- och landsbygdsmiljö i Linköpings stad med omnejd. Dessa data analyserades sedan med avseende på medelåldern av de fem närmsta husen. Resultatet visade på en stor skillnad i täckning av både trädgröna och lav i urban miljö i jämförelse med ekar i landsbygdsmiljö. Studien kunde inte finna något samband mellan trädgrönans täckningsgrad och tiden i urban miljö. Chansen att finna trädgröna på en ek ökade dock med ekens tid i urban miljö. Studien kunde visa på en tendens i vilka väderstreck trädgröna och lav föredrar att växa. Trädgrönan tenderade att växa på nordvästra sidan av stammen medan laven växte frekvent runt hela stammen men i högsta grad på den nordöstra sidan. Studien innehåller också resultat i form av fyra övningar för undervisning i och med hjälp av naturen för biologilärare.

Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p&gt;0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers förekomster. Framtida restaureringar i liknande miljöer bör föregås av lavinventeringar så att åtgärderna kan varieras efter olika lavarters ekologiska krav. / An increased understanding of the biological values of semi-natural grasslands during the last two decades has resulted in governmental funded restorations of wooded hay meadows. The aim of this study is to investigate the effect of restoration on a set of red listed and indicator epiphytic lichen species, inhabiting pollarded and unpollarded ash and maple trees, in two wooded hay meadows situated in Skäraskog and Varshult, Kronoberg county, Sweden. The two areas were investigated both before and after the restoration. The result shows that most lichen species present in the first investigation were found also at the second census. Both additional and fewer findings as well as increases and decreases in size were recorded. However, a general change was found not to be statistically significant (p&gt;0, 05). The number of presences of individual lichen species and their size was compared with earlier inventories and related to the method of restoration and to the ecology of the lichens. The two foliose lichen species Lobaria pulmonaria and Peltigera collina are probably affected negatively by restoration. Restorations have been carried out during a short period of time witch have limited the possibility of lichen acclimation to the new environment and lead to a drier climate in the areas. Future management should aim towards an age differentiated tree stand and good dispersal possibilities. In order not to jeopardize the presence of small lichen populations,caution must be taken when pollarding. Future restorations in similar environments should be preceded by lichen inventories so that the management can be targeted at the different ecological requirements of different lichen species. Nr:6357

Det finns ca 2100 arter av lavar och ca 1000 arter av mossor i Sverige. Av dessa befinner sig 281 lavarter och 233 mossarter på rödlistan. Lavar och mossor är relativt okända organismgrupper då nya arter fortfarande upptäcks som visar sig vara inte allt för ovanliga. De flesta lav- och mossarterna är inte särskilt känsliga för störningar, men de arter som som är känsliga är extra intressanta och utgör ofta signalarter för ett områdes status. Eftersom lavar och mossor är relativt lätta att hitta och återfinns året runt är av de man känner till välstuderade och används ofta som indikatorer på ett områdes biologiska kvaliter.   En jämförande inventering genomfördes sommaren 2010 i en produktionsskog med gran och en olikåldrig blandskog för att se om det fanns några skillnader i artdiversiteten av mossor och lavar genom att inventera 60 rutor i vardera skog. Inga signalarter eller arter kategoriserade som hotade hittades. I granskogen hittades två lavarter och 20 mossarter och i blandskogen hittades fem lavarter och 25 mossarter. Antalet arter var lägre i produktionsskogen men i genomsnitt fanns lika många arter per ruta i de båda skogarna. Produktionsskogen med gran ska ingå i ett framtida naturreservat och man vill att den ska bli så lik blandskogen som möjligt i framtiden. Olika förslag till skötselplanen tas upp, så som att ringbarka, frihugga lövträd samt att fylla igen dikena som sätts in för att produktionsskogen ska få en mer blandskogkaraktär.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 7 uppsatser.