Urbanization has for a long time been a threat to our biodiversity. Epiphytic organisms such as lichens have been negative affected by traffic pollution and the new urban environment surrounding their old habitat (van Her 2001). Another epiphytic organism is the green algae Desmococcus olivaceus. Unlike lichens the green algae is favoured by polluted areas. The aim of this study was to investigate if time in urban environments affected the cover of the green algae on old oaks. 91 oaks were investigated in urban and rural environments in and around Linköping city, Sweden. Data were collected on cover from green algae, lichens and mosses and analysed with regard to the time in urban environment. There were no correlation between time in urban environments and the cover of the green algae, however, the presence of green algae on an oak increased by the time in urban environment. The results also indicated that green algae were distributed on the northwest side of the trunk, whereas lichens were distributed on the northeast side. This could be due to competition between the epiphytic groups. The study also contains findings of four exercises of outdoor education in the field of ecology for high school students. / Urbanisering har under en längre tid varit ett hot mot vår biologiska mångfald. Epifytiska organismer som lavar och mossor har påverkats mycket negativt av trafikutsläpp och den nya urbana miljön som omringar deras habitat. En annan epifyt är Desmococcus olivaceus, trädgröna. Trädgröna gynnas av trafikutsläpp, framförallt av svavel och kväve, till skillnad från många lavar. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida det finns något samband mellan antal år som en ek stått i urban miljö och mängden trädgröna som växer på den. I studien samlades data in om täckningsgrad för (i)trädgröna, (ii) lavar och (iii) mossor på totalt 95 ekar i urban- och landsbygdsmiljö i Linköpings stad med omnejd. Dessa data analyserades sedan med avseende på medelåldern av de fem närmsta husen. Resultatet visade på en stor skillnad i täckning av både trädgröna och lav i urban miljö i jämförelse med ekar i landsbygdsmiljö. Studien kunde inte finna något samband mellan trädgrönans täckningsgrad och tiden i urban miljö. Chansen att finna trädgröna på en ek ökade dock med ekens tid i urban miljö. Studien kunde visa på en tendens i vilka väderstreck trädgröna och lav föredrar att växa. Trädgrönan tenderade att växa på nordvästra sidan av stammen medan laven växte frekvent runt hela stammen men i högsta grad på den nordöstra sidan. Studien innehåller också resultat i form av fyra övningar för undervisning i och med hjälp av naturen för biologilärare.

Till följd av samhällets konsumtion av psykofarmaka, återfinns rester av preparaten i utgående avloppsvatten som oförändrade eller i form av metaboliter. Avloppsvattnet utgör därför en betyd-ande källa till att vår akvatiska miljö exponeras för psykofarmaka, vars verkningsmekanismer på-verkar akvatiska organismsamhällens struktur och funktion. Det är således betydelsefullt att skapa experimentellt underlag om hur primärproducerande akvatiska system reagerar på exponering för vanligt utskriven psykofarmaka. Denna studie syftar till att undersöka eventuella effekter till följd av exponering för utvald psykofarmaka; fluoxetin och oxazepam, i planktonsamhällen från en sötvattenrecipient. Under sju dagars testperiod exponerades identifierade organismer; Mesocyclops leuckarti, Chlorella vulgaris, Monoraphidium mirabile, Monoraphidium contortum, Monoraphidium griffithii och Glaucoma scintillans, mot fluoxetin; 500 och 50 μg/l samt oxazepam; 1700 och 170 μg/l. C. vulgaris och G. scintillans visade sig vara mer känsliga mot höga halter fluoxetin än andra identifierade arter. C. vulgaris och G. scintillans minskade med 70 respektive 100 %  till följd av 500 ug/l fluoxetin. Exponeringshalten är emellertid högre än uppmätt maxvärde i utgående avloppsvatten, och bedöms därför inte utgöra akut risk för planktonsamhällen i recipienter vars förhållanden är jämförbara med denna undersökning. / As a consequence of society's consumption of psychotropic drugs, sources of these substances is detected in municipal wastewater plants as unchanged, including their metabolites. Reaching the aquatic environment, effluents contributes with a significant source of these substances which has been shown to affect the structure and function of aquatic organisms. It is important to create experimental evidence on how primary-producing aquatic ecosystems respond to the exposure of commonly prescribed psychotropic drugs. The aim of this study was to investigate possible effects of selected psychotropics; fluoxetine and oxazepam, to plankton communities from a freshwater recipient. Over an 7-day period identified organisms; Mesocyclops leuckarti, Chlorella vulgaris, Monoraphidium mirabile, Monoraphidium contortum, Monoraphidium griffithii och Glaucoma scintillans, were exposed to fluoxetine; 500 and 50 μg/l and oxazepam; 1700 and 170 μg/l. C. vulgaris and G. scintillans, turned out to be most sensitive to high levels of fluoxetine than other identified species. C. vulgaris and G. scintillans decreased by 70 and 100 % respectively, as a result of 500 ug/l fluoxetin. However, exposure levels in the experiment are much higher than measured values ​​in outgoing wastewater, and is therefore not considered to be acute toxic to non-target species comparable to those in this study.

The diversification of unicellular, auto- and heterotrophic protists and the appearance of multicellular microorganisms is recorded in numerous Tonian age successions worldwide, including the Visingsö Group in southern Sweden. The Tonian Period (1000-720 Ma) was a time of changes in the marine environments with increasing oxygenation and a high input of mineral nutrients from the weathering continental margins to shallow shelves, where marine life thrived. This is well documented by the elevated level of biodiversity seen in global microfossil record. The Visingsö Group contains a taxonomically rich assemblage of cyanobacteria, stromatolites, algal phytoplankton, and vase-shaped microfossils. A new study of organic-walled, phytoplanktic microfossils, which are extracted by palynological method from the Visingsö 1 borehole samples, reveals the presence of morphologically disparate taxa. They are in gross cysts of microalgae (Pterospermopsimorpha, Pterospermella, Cerebrosphaera, Trachysphaeridium, Simia and certain Leiosphaeridia with pylome) and some are of uncertain affinities (acritarchs). Representative taxa of two lineages among green algae, Prasinophyceae and Chlorophyceae, are recognized. Cyanobacterial clusters and filaments are abundant and specimens of multicellular, yet systematically unrecognized taxa are recorded. Taxonomically, the assemblage is similar to some from other successions distributed along the margins of Baltica, Laurentia and Siberia in the Tonian Period. The ecological habitats of those organisms are inferred by comparing with their potential modern analogues and from the sedimentological setting of the upper formation of the Visingsö Group. / Denna studie handlar om biodiversiteten och den biologiska affiniteten av mikrofossil från den neoproterozoiska eran, tonianperioden (1000-720 Ma). De har extraherats från övre formationen av Visingsögruppen i södra Sverige.Mikrofossilen har organiska cellväggar, är encelliga och har förmodats representera algcystor (resistenta reproduktiva strukturer), cyanobakterier, och andra organismer av okänd tillhörighet. Neoproterozoikum har den högsta graden av biologisk diversitet under prekambrium. Det är därför viktigt att studera diversiteten för att förstå utvecklingen av biosfären under denna period i samband med utvecklingen av miljöer. Den studerade samlingen härrör från ett borrhål på Visingsö i Vättern, och visar på större diversitet än från tidigare studier.Denna nya studie syftar till att bestämma biodiversiteten i den övre formationen av Visingsögruppen och att känna igen affiniteten av mikrofossilen med organiska väggar och deras ekologi. Vissa av de undersökta mikrofossilen hör sannolikt till grönalgerna. Kluster och fiber av cyanobakterier är rikligt förekommande, och några prover är ej biologiskt igenkännbara. Med hjälp av moderna analoger och sedimentologiska data är ekologin hos dessa mikrofossil utläs