<p>uppsats om hur fastighetsföretag ser på passiva hus</p>

uppsats om hur fastighetsföretag ser på passiva hus

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal. Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar. I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler. Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler. Passivhuskonceptet och dess teknik  betraktas i det här examensarbetet. Passivhus är byggnader vars målsättning är att klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 till 12 W/m2 enligt de svenska passivhuskraven. Det finns även internationella krav för passivhus standarden vilka ställer strängare krav på värmebehovet. Det innebär att byggnader ska klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 W/m2 oavsett klimat förhållandena. I Sverige finns fyra färdigställda byggnader enligt den internationella standarden  där två av dessa studeras i den här analysen. Nyckeln för passivhuskonceptet ligger i lufttätheten, extra tjock isolering och välfungerande ventilationssystem med värmeåtervinning. De nämnda kriterierna är även svaga punkter i passivhusbyggnationen. Det innebär att litet misstag i utförande av arbetet gällande tätheten eller isoleringen för med sig allvarliga konsekvenser i form av fuktskador. Eftersom det inte finns något rätt eller fel avseende materialanvändning för produktion av lågenergibyggnader är det av stor vikt att ha fördjupade kunskap inom området och göra regelbundna kontroller under byggandets alla skeden. Studierna visar att det finns andra lösningar för energieffektiva byggnader med hög lufttäthet och miljövänlig materialanvändning. Exempel på ett sådant alternativ är byggnader av träullit. Materialet som består av träull och cement är även värmelagrande vilket gör att uppvärmningskostnaderna blir låga. Dessutom är materialet fukt- och brandsäkert. Efter de här studierna bedömer jag att det krävs fördjupade studier om befintliga lågenergihus i det svenska klimatet och vidare forskning för en miljövänlig och energieffektiv byggsektor. Detta kan hjälpa till att göra en adekvat bedömning av lågenergibyggnaders effektivitet i framtiden samt utmana att förbättra byggsektorn.

Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika byggnader vid Wieselgrensplatsen på Hisingen i Göteborg. Detta är på grund av att sjukhuset växt sig större och att det idag inte får plats i en byggnad. I huvudbyggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vårdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-näsa-hals, och hörcentral. Ögonkliniken ligger separat i en byggnad nära huvudbyggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus är idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005. Sjukhuset är miljömedvetna och är sedan juli 2008 miljö certifierade enligt ISO 14001:2004.I denna rapport klartläggs energiförbrukningen på ögonkliniken som tillhör Capio Lundby Sjukhus. Hela arbetet har författarna fokuserat på fyra delar av energiförbrukningen, apparatur, belysning, klimatskal, och ventilation. Genom undersökningar och studier har det tagits fram lämpliga åtgärdsförslag som kan minska på energiförbrukningenPersonalens upplevelse av inomhusklimatet har kartlagts med en enkätundersökning.Med hjälp av denna undersökning har man kunnat konstatera att inomhusklimatet upplevs negativt på grund av alltför varierande inomhustemperaturer under året. Fastighetens energiberäkningar har tagits fram med hjälp av platsbesök, beräkningar samt genom information från muntliga och elektroniska källor.Ett generellt råd är att alltid i första hand försöka minska energibehovet och i andra hand att återvinna energi.När det gäller apparaturerna är det mest den mänskliga faktorn som är avgörande att man stänger av apparaturer så ofta det går. Eller räkna på pay-off kalkyler för investering av ny apparatur som oftast är mer energisnål. Vid mätningar av klinikens apparatur med hjälp av Mätman framkom det att energiförbrukningen inte var så omfattande område att prioritera, då det inte uppmättes ovanligt mycket energi.När det gäller belysningen är förslag på åtgärder för ögonkliniken att installera timer eller närvarogivare för att minska energikostnaderna. Då Capio Lundby Sjukhus idag inte använder sig av energisnål belysning är detta även ett åtgärdsförslag. För detta krävs det att man byter ut äldre armaturer mot nyare som passar till energisnåla lysrör.Att förbättra klimatskalet ger en lönsamt på lång sikt. Detta beror på att det kostar en hel del att isolera och renovera utvändigt men det skulle bidra med bättre inomhusklimat. Då upprustningar gjorts av klimatskalet inom åtta år är detta ingen kritisk faktor som råds att titta närmare på.En intressant post som Capio Lundby Sjukhus rekommenderas starkt att titta närmare på är ventilationen. I dagsläge har ögonkliniken ett från- och tillufts, FT-system vilket förbrukar mer energi än ett FT-system med värmeväxlare. Åtgärdsförslag som är relativa här är att tillföra värmeväxlare till befintliga aggregat. Ventilationsritning som studerats visar att det senaste tillkomna aggregatet styrs av el. Då elen faktureras sjukhuset separat skulle detta kunna vara en viktig punkt för sjukhuset att studera närmare.Slutsatsen som kan dras är därmed att det rekommenderas starkt att sjukhuset ifrågasätter fastighetsägaren och tar upp en diskussion angående vilken elförbrukning som sjukhuset faktiskt faktureras. Åtgärdsförslag som har getts riktar sig mestadels till fastighetsägaren Kellfälts men även till viss del för brukarna av lokalerna på ögonkliniken.

<p>Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå.</p><p>Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet.</p><p>Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens.</p><p>Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.</p>

Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå. Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet. Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens. Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år.   Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt.   Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen. Bearbetade intervjuer har med hjälp av litteraturstudier och seminarier inom ämnet resulterat i ett antal åtgärdsförslag som syftar till att ge en förbättrad projekteringsprocess.   Några identifierade problem som är återkommande i rapporten är att det saknas en strukturerat metodisk arbetsform. Arbetsmetoderna i projekteringsarbetet bör förändras så att olika aktörer redan i ett tidigt projekteringsskede samverkar med varandra i en integrerad process En metod efterfrågas där byggnaden får växa fram tillsammans med energi- och verksamhetsbehovet. Rutiner för uppföljningsarbetet behöver förbättras, likaså målbilden av vad man vill uppnå. Förändrade verksamhetskrav tillsammans med frångående av projektmodellen för att tidigarelägga projekt ger konsekvenser. Bristande kompetens och en tydligare styrning av uppföljningsarbetet av energikravkrav är ytterligare identifierade uppmärksammade problem i projekteringen. Sammantaget ges energifrågorna en liten tyngd i projekteringen.   En förbättrad projekteringsprocess ges av en kombination av åtgärdsförslag. En integrerad samarbetsform som sätter projektet i fokus och blir ett gemensamt uppdrag föreslås vilket även präglar arbetssätet. Energilotsen har den systematiska handledning för energifrågorna som krävs och efterfrågas. Energiverifikat 09 visar ledningens mål och vilja. Verifikatet erbjuder även en systematisk process med rutiner och metoder för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan och att det vid strategiskt viktiga skeden sker energianalyser. Dokumentet ger även den dokumentation av energifrågorna i projektets olika skeden som efterlysts.   Beroende på vilken ambitionsnivå man väljer för byggnadens energi- och inneklimatfrågor bör åtgärdsförslagen anpassas efter teknik- och fastighetsförvaltningens möjligheter.   Verksamhetens och energifrågorna bör ges en egen punkt på dagordningen som bevakas av Energisamordnaren och verksamhetens representant. Verksamhetens och lågenergiutformningens olika förutsättningar bör mötas redan i programarbetet. / Karlstad City has agreed to participate in a global climate strategy to implement the EU's climate ambitions. One effect of this is that the municipality of Karlstad has adopted general requirements for lower energy use in facilities and buildings. It shall not exceed 80 kWh/m 2/ year.   This report has been made in cooperation with Karlstad Municipality technology and property management with the purpose to identify the problems that arise in the design process. The aim is also to propose measures to improve this process and to find out whether an energy coordinator could be part of the solution.   The basis for this report is a number of interviews with project managers on the technology and property management, and with designers that they cooperate with. Project managers at Landstingsfastigheter were interviewed in order to make a comparison how these two organizations work. During the interview process several reasons were identified why the work didn’t work satisfactionally in the construction process. Processed interviews, literature studies and seminars on the subject resulted in a number of proposed measures aimed at providing an improved planning process.   The major problem recurrent in the report is the lack of a structured work process. The work methods of the design process must be changed so that the various actors interact, at an early stage, with each other in an integrated process. There is a request for a method in which the building along with energy and business needs is simultaneously developed. Procedures to follow up and evaluate work and the objective needs to be improved. Changing business requirements and abandoning the project model to advance the project has consequences. Lack of skills and a better control of the follow-up work of energy requirements are additional requirements identified high-profile issues in the design.  Overall, energy issues are given a small weight in design.   An improved design process is provided by a combination of actions. An integrated form of cooperation which puts the project in focus and is becoming a common task is proposed which characterises the seat. The energy pilot is the systemic tutoring for energy needed and requested.  Energiverifikat 09 show management's objectives and will. Verifikatet also offers a systematic process of arrangements and procedures for ensuring that the different systems work together and that when strategically important stages takes place energy analyses. The document also provides the documentation of energy issues in various stages of the project requested. Depending on the level of ambition chosen for the building's energy and indoor climate issues action proposals should be adapted according to Technology and real estate management opportunities. Operational and energy issues should be a separate issue on the agenda that the energy coordinator and the business representative are responsible for. Operational issues and the requirements for lower energy use different conditions should be reconciled at an early stage.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus. I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen. Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo. Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön. Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön. / The main purpose with our diploma work is to examine how passive houses or so called zero energy houses differ in function and construction compared to conventional houses. In our research we present different things such design, orientation, materials and how a fully functional climate shell affects the energy consumption. We’ve looked closer at some factors that save energy and how a typical passive house is constructed. To see how theory works in practice we have looked at existing passive houses, and that is the passive houses on Oxtorget in Värnamo. We have come to the conclusion that the passive houses works and we believe that it is very important that we continues to carry on the work and inform people about its importance to the environment. Passive houses are becoming more and more noticed. They are somewhat more expensive to build but in time you will earn the money spent back. The profit is not the most important but the feeling that you do something good for the environment.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus.</p><p>I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen.</p><p>Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo.</p><p>Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.</p><p>Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön.</p> / <p>The main purpose with our diploma work is to examine how passive houses or so called zero energy houses differ in function and construction compared to conventional houses. In our research we present different things such design, orientation, materials and how a fully functional climate shell affects the energy consumption.</p><p>We’ve looked closer at some factors that save energy and how a typical passive house is constructed. To see how theory works in practice we have looked at existing passive houses, and that is the passive houses on Oxtorget in Värnamo.</p><p>We have come to the conclusion that the passive houses works and we believe that it is very important that we continues to carry on the work and inform people about its importance to the environment. Passive houses are becoming more and more noticed. They are somewhat more expensive to build but in time you will earn the money spent back. The profit is not the most important but the feeling that you do something good for the environment.</p>

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader &lt; 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader &lt; 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. / Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes &lt;70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional insights within the studied area. Among the identified challenges are the building solutions and techniques which are required to reach passive house-standard, “FEBY Gold”. These solutions entail an investment cost that’s not considered to be reasonable for buildings of such a small scale. The study’s result shows that the lower energy level “FEBY Silver” is an attainable objective but still, this level as target can pose a challenge to the buyer.  A buyer’s dedication to energy efficient solutions is central for the prospect of having the Silver level within reach. When these building solutions are requested from a turnkey contractor with limited experience of energy-efficient, small houses, obstacles arise in making the project attractive for contractors as relatively much work is required when calculating costs. Here, challenges are identified that relates to the contractor being responsible for the function of the finished product, the house. This leads to the conclusion that private buyers should opt for other contract types than turnkey, for single-family homes &lt; 70 m2in northern Sweden, when aiming for passive house standard.  Suggestions for further studies includes comparing the conditions for low energy use in different, small building types. Another suggestion is to carry out a new request for proposal of the Study Project and make adaptions according to the insights given by this study and thus, investigate the cost-related challenges further.