Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal. Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar. I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler. Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler. Passivhuskonceptet och dess teknik  betraktas i det här examensarbetet. Passivhus är byggnader vars målsättning är att klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 till 12 W/m2 enligt de svenska passivhuskraven. Det finns även internationella krav för passivhus standarden vilka ställer strängare krav på värmebehovet. Det innebär att byggnader ska klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 W/m2 oavsett klimat förhållandena. I Sverige finns fyra färdigställda byggnader enligt den internationella standarden  där två av dessa studeras i den här analysen. Nyckeln för passivhuskonceptet ligger i lufttätheten, extra tjock isolering och välfungerande ventilationssystem med värmeåtervinning. De nämnda kriterierna är även svaga punkter i passivhusbyggnationen. Det innebär att litet misstag i utförande av arbetet gällande tätheten eller isoleringen för med sig allvarliga konsekvenser i form av fuktskador. Eftersom det inte finns något rätt eller fel avseende materialanvändning för produktion av lågenergibyggnader är det av stor vikt att ha fördjupade kunskap inom området och göra regelbundna kontroller under byggandets alla skeden. Studierna visar att det finns andra lösningar för energieffektiva byggnader med hög lufttäthet och miljövänlig materialanvändning. Exempel på ett sådant alternativ är byggnader av träullit. Materialet som består av träull och cement är även värmelagrande vilket gör att uppvärmningskostnaderna blir låga. Dessutom är materialet fukt- och brandsäkert. Efter de här studierna bedömer jag att det krävs fördjupade studier om befintliga lågenergihus i det svenska klimatet och vidare forskning för en miljövänlig och energieffektiv byggsektor. Detta kan hjälpa till att göra en adekvat bedömning av lågenergibyggnaders effektivitet i framtiden samt utmana att förbättra byggsektorn.