Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig. Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre driftskostnader / Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the total energy, spent in Sweden. Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper. One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house, is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will still be repaid, it’s just a matter of time

<p>Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är</p><p>att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges</p><p>energianvändning.</p><p>Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd</p><p>byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir</p><p>på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer</p><p>driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.</p><p>Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika</p><p>lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under</p><p>de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre</p><p>driftskostnader</p> / <p>Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save</p><p>energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the</p><p>total energy, spent in Sweden.</p><p>Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not</p><p>only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is</p><p>spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly</p><p>costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long</p><p>it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper.</p><p>One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house,</p><p>is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will</p><p>still be repaid, it’s just a matter of time</p>

The aim has been to create a new student housing where there should be more togetherness between people who live in the residents. The house will have more common areas for the integration of students for a pleasant stay in Växjö.   We have concentrated on finding and solving the interior design of the joint surfaces. The proposal consists of CAD- drawings. The student area is intended to be placed on the Brände udde, which is part of Campusvision 2005.

<p>The aim has been to create a new student housing where there should be more togetherness between people who live in the residents. The house will have more common areas for the integration of students for a pleasant stay in Växjö.</p><p> </p><p>We have concentrated on finding and solving the interior design of the joint surfaces. The proposal consists of CAD- drawings.</p><p>The student area is intended to be placed on the Brände udde, which is part of Campusvision 2005.</p>

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus. I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen. Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo. Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön. Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön. / The main purpose with our diploma work is to examine how passive houses or so called zero energy houses differ in function and construction compared to conventional houses. In our research we present different things such design, orientation, materials and how a fully functional climate shell affects the energy consumption. We’ve looked closer at some factors that save energy and how a typical passive house is constructed. To see how theory works in practice we have looked at existing passive houses, and that is the passive houses on Oxtorget in Värnamo. We have come to the conclusion that the passive houses works and we believe that it is very important that we continues to carry on the work and inform people about its importance to the environment. Passive houses are becoming more and more noticed. They are somewhat more expensive to build but in time you will earn the money spent back. The profit is not the most important but the feeling that you do something good for the environment.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus.</p><p>I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen.</p><p>Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo.</p><p>Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.</p><p>Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön.</p> / <p>The main purpose with our diploma work is to examine how passive houses or so called zero energy houses differ in function and construction compared to conventional houses. In our research we present different things such design, orientation, materials and how a fully functional climate shell affects the energy consumption.</p><p>We’ve looked closer at some factors that save energy and how a typical passive house is constructed. To see how theory works in practice we have looked at existing passive houses, and that is the passive houses on Oxtorget in Värnamo.</p><p>We have come to the conclusion that the passive houses works and we believe that it is very important that we continues to carry on the work and inform people about its importance to the environment. Passive houses are becoming more and more noticed. They are somewhat more expensive to build but in time you will earn the money spent back. The profit is not the most important but the feeling that you do something good for the environment.</p>

”Hållbar stadsplanering” är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle. Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt. Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits. Bilismen är den utveckling som har format dagens stad mest. Vi har idag, den 150-åriga uppfinningen cykeln, som kanske är det mest miljövänliga transportmedlet. Att förbättra för cykeltrafik i staden är därför betydelsefullt. Syftet med mitt examensarbete är att upptäcka brister och problemområden i cykelvägnätet, för stadsdelen Hovshaga i Växjö. Målet är att komma med förslag på åtgärder för de problemområden jag valt ut. Mycket av de problemområden jag hittat beror på att staden planerats så mycket för bilisterna, cyklister och andra trafikanter har fått betala priset av bilismens framfart. Gatuutrymme och status är två kategorier där mycket av problemen ligger.

<p>”Hållbar stadsplanering” är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.</p><p>Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.</p><p>Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits. Bilismen är den utveckling som har format dagens stad mest.</p><p>Vi har idag, den 150-åriga uppfinningen cykeln, som kanske är det mest miljövänliga transportmedlet. Att förbättra för cykeltrafik i staden är därför betydelsefullt.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att upptäcka brister och problemområden i cykelvägnätet, för stadsdelen Hovshaga i Växjö. Målet är att komma med förslag på åtgärder för de problemområden jag valt ut.</p><p>Mycket av de problemområden jag hittat beror på att staden planerats så mycket för bilisterna, cyklister och andra trafikanter har fått betala priset av bilismens framfart. Gatuutrymme och status är två kategorier där mycket av problemen ligger.</p>