Syster är ett kollektivboende och systerbyggnad till en befintlig, kulturminnesmärkt byggnation.   Systerbyggnaden består av två smala parallella volymer, förskjutna så att de i mötet skapar ett större rum. De privata lägenheterna finns i längorna och publika och gemensamma rum i mittenkärnan, som bryggar de två byggnadskropparna. Tre fasadprinciper. Lägenhetsfasadens yttersta lager består av glidande och svängbara träpaneler som skapar ett spel mellan visuell transparens och slutenhet. Gångens glasade fasadväggar växlar och skapar både interiöra och exteriöra rum. Det öppna rummets rumshöga glasfasad i byggnadens mittendel. Ursprungsbyggnadens glasgångar längs parken återkommer i mina korridorer som skapar närhet till naturen och gör att korridorerna tillför något istället för att enbart möjliggöra förflyttning. Skala och vinkel relaterar till ursprungsbyggnaden och i fasadens utformning återkommer dess trädetaljer. Ursprungsbyggnaden är sluten och vänder sig in mot parken, de gemensamma rummen oåtkomliga för andra än boende. Placeringen av entréerna och publika rummen ger i systerbyggnaden uttryck av ökad öppenhet. Förhållandet mellan bostadsdelens repetitiva cell, det publika öppna rummet och cirkulationens betydelse formar systerbyggnaden. De parallella men förskjutna lamellerna ger tydliga gränser mellan det privata och det publika. Den utsträckta byggnadskroppen innebär en många passager. Cirkulationen blir en del av den rumsliga upplevelsen. / Sister is a collective housing and a sister building to an existing, listed cultural monument. The sister building consists of two narrow parallel volumes, with apartments, staggered to create a larger common and public room in the meeting. There are three facade principles. The apartment façade consists of sliding wooden panels that create a play between visual transparency and a closed unit. The glazed facade walls of the corridors alternate and create both interior and exterior spaces. The open room's room-high glass facade in the middle part of the building. The glass corridors of the original building along the park reappear in my corridors, which create closeness to nature and make the corridors add something instead of only enabling movement. Scale and angle relate to the original building and in the façade's design, its wooden details reappear. The original building is perceived as closed while the sister building strives for more openness and the relationship between the residential part's repetitive cell, the public open space and the importance of circulation shapes the sister building. The elongated body of the building involves a lot of passages. The circulation becomes part of the spatial experience.

Äldreomsorgen kommer behöva förändras när de som är i arbetsför ålder utgör en mindre del av befolkningen. Genom projektet utforskas hur ett kollektivboende som resurssparande boendeform kan se ut för en åldrande befolkning. Siten har en brant terräng och arbetet behandlar hur både ett landskap och byggnader i olika nivåer kan göras tillgängliga för människor med olika funktionsvariationer. Valet av site är ett exempel på förtätning i urban miljö, då kuperad terräng som tidigare varit orörd nu står inför att bebyggas när Stockholm med omnejd växer.   Tanken att rita ett kollektivhus för äldre kom sig av flera skäl. Aldrig tidigare har vi levt i ett så gammalt samhälle rent demografiskt. Fördelningen av olika åldersgrupper i samhället är alltså inte statisk utan dynamisk. Hur kommer ett samhälle vara när den äldre åldersgruppen utgör en allt större del av befolkningen? Vi lever allt länger och vi skaffar färre barn. Studier pekar på att i västvärlden tenderar familjerelationer att bli svagare till förmån för vänrelationer som blir viktigare, också längre upp i åldrarna. Vi lever inte i livslånga parrelationer längre och det tillsammans med en ändrad syn på ansvar tror jag förändrar anhörigvården. Samhället kommer inte kunna lite på makars och barn, framförallt döttrar och svärdöttrars, välvilja att ta hand om en anhörig. Samtidigt utgör de äldre alltså en allt större del av befolkning. Om dom tillsammans med barn och ungdomar ställs gentemot de som är i arbetsför ålder, är relationen dom emellan snart 1:1. Vilken service och vilken välfärd, vilken äldrevård, kommer vi ha råd att erbjuda varandra i framtiden?

Detta är en studie på ett gemensamt kök för kollektivt och studentboende.Projektet är ett samarbete med företaget Omniplan. Omniplan är byggprojektörersom kommer att bygga ett nytt studentboende med gemensamma kök. Köket är enmötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Observationer och intervjuer medstudenter har upptäckt att studentbostädernas gemensamma kök är ostimulerande.Köket är en mötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Ett problem somidentifierades av studien är att det inte finns struktur för städning. Studien harundersökts hur man kan utforma och förtydliga struktur i rummet med fokus påstädning och matlagningsredskap.Tidigare forskning och litteraturstudier har utförts på ett allmänt område om färg,organisering, städning och hygien, struktur för matlagningsredskap och om lagaroch regler på hur man ska utforma kök. Metoder som har använts ärobservationer, notationer och rumsliga analyser på kollektiv och gemensammastudentkök. Intervjuer har utförts med kollektivansvarig, studenter och eninredningsarkitekt. Ett elektroniskt forum har utförts på nuvarandekollektivföreningar. Detta för att få en inblick på hur andra kollektivbostäder ärutformande med struktur. En jämförelse har även gjorts med teori och empiriskastudier för att se tydliga skillnader på vad som är viktigast att ta upp i rapporten.Underlag från metoder och teorier, jämförelser med kollektiv ochstudentbostädernas kök har gett stöd på hur man ska tänka vid en rumsligutformning på arbetet.Gestaltningsförslaget presenteras som två delar. Det första är en gestaltning av ettförvaringsskåp som har fokus på teorin färg och organisering. Det andra ärgestaltning på en köksö som har fokus på social interaktion, städning och hygiensamt lagar och regler på hur man utformar ett att kök. Dessa två områden har lagtsfokus på då det är dem som undersökningen identifierades som den största bristeni den gemensamma studentköken. / This is a study of shared kitchens for collective communal homes and studenthousing. The project is a cooperation with a company called Omniplan. Omniplanis a project coordination construction company and they are building a newstudent accommodation with a shared kitchen. The kitchen in a home is usually ashared space for cooking and socializing. In students housing this appears not tobe functioning. Observations and interviews with students have confirmed thatstudent housings common kitchens are not engaging enough. Another problemthat has been identified is that there is a lack of structure for supporting tidyingand cleaning. This study has researched how to design and improve the structurein the kitchen areas with focus on supporting tidying and cleaning and on storingof kitchen utensils.Previous science and literature studies have been studied on the subjects of color,organization, cleaning and hygiene, structure for storage of utensils and laws andrules for how to design a kitchen. Methods that have been used are observations,notations, and place-analysis on collective and student homes with commonkitchens. Interviews have been done with the manager of the collective homes,with students and with an interior architect. A website enquiry has been done oncurrent collective homes. This to see how other collective housings are designedand structured. A comparison has been done with theory and methods to identifythe differences that would be most important to take up in the thesis. The methodsand theories and comparison with common collective and student kitchens havegiven support to a design proposal for two kitchen areas using spatial designsolutions.The design proposal is presented as two designs. The first design is alocker/cabinet that uses theories of color and organization. The second design is akitchen island that has focus on supporting social interaction, cleaning andhygiene, and also refers to laws and rules for how to design and structure kitchenareas. These two areas have been focused on because they were identified as thebiggest problem areas in common student kitchens.

The aim has been to create a new student housing where there should be more togetherness between people who live in the residents. The house will have more common areas for the integration of students for a pleasant stay in Växjö.   We have concentrated on finding and solving the interior design of the joint surfaces. The proposal consists of CAD- drawings. The student area is intended to be placed on the Brände udde, which is part of Campusvision 2005.

<p>The aim has been to create a new student housing where there should be more togetherness between people who live in the residents. The house will have more common areas for the integration of students for a pleasant stay in Växjö.</p><p> </p><p>We have concentrated on finding and solving the interior design of the joint surfaces. The proposal consists of CAD- drawings.</p><p>The student area is intended to be placed on the Brände udde, which is part of Campusvision 2005.</p>

År 2030 kommer det att finnas uppemot 500 000 fler individer över 75 års ålder jämfört med idag. Ungefär var fjärde person i åldern 75-84 år har en nedsatt rörlighet och många av dem bor i bostäder med låg tillgänglighet och anpassning för individens specifika behov. Den låga tillgängligheten bidrar till en försämrad boendesituation och kan i sin tur leda till sämre livskvalitet. Ensamhet är vanligt bland äldre och kan bidra till ökad oro, otrygghet och depressioner. Ensamheten grundar sig i en känsla hos individen av att sakna ett sammanhang där denne känner sig deltagande och upplever en gemenskap. En bostadsform där äldre möts kan återskapa denna känsla av gemensamhet och tillhörighet vilket kan bidra till ökad aktivitet och livskvalitet för individen. En bostad med högre tillgänglighet och kvalitetshöjande faktorer ger möjlighet till ett längre kvarboende för den äldre i den egna bostaden. Kvarboende bidrar till en ökad trygghet hos individen som tillåts åldras i den invanda miljön. Samhällskostnaderna förväntas minska med ökat kvarboende då kostnaderna för hemtjänst understiger kostnaderna för ett eventuellt särskilt boende för samma individ. Syftet med rapporten är att redovisa för den problematik som finns kring äldres bostadssituation och visa på möjliga förbättringsåtgärder. Målet är att visa en gestaltning av ett seniorboende med kollektiv inriktning som skapar gemenskap och trygghet för den boende. / Year 2030 there will be up to 500 000 more individuals over the age of 75 comparing to today. Approximately every fourth individual in the age of 75-84 have a reduced mobility. Many of them lives in houses with low availability and adaption to the specific needs of the individual. The low availability contributes to a decreased living situation and it can lead to impaired quality of life. Loneliness is common among elderly and can contribute to increased concern, insecurity and depression. Loneliness is often based on a feeling of missing a social context of participation and community. A form of housing were elderly meet can recreate this feeling of community and belonging which can contribute to increased activity and quality of life for the individual. A accommodation with a higher grade of availability and factors for increased quality gives a possibility for the individual to live longer in their own home. The remained living contributes to increased security for the individual who is allowed to age in a well-known environment. The social costs are expected to decrease if more individuals age in their own homes since the costs of home care are lower than the costs for retirement home for the same individual. The purpose of the report is to present the problems around elderly's housing situation and present improvements. The goal is to present the design of a senior housing with a cohousing alignment which creates communion and security for the residents.

Belgrad är en växande europeisk universitetsstad,idag Balkans största till antalet. Uppemot 140 000studenter får dela på totalt 12 000 statligt ägdastudentbostäder. Denna växande trend lär fortsättai takt med att staden och landet generellt ser enekonomisk tillväxt större än under tidigare år.  I ett försök att bemöta studentbostadsbristen bidrarjag med ett förslag för hur man effektivt byggerför både studenter och stad. Tomten är nämligencentralt belägen på Bulevar kralja Aleksandra, vilketär Belgrads motsvarighet till Sveavägen. Framtill branden 2014 fanns på tomten en inomhusmarknad,som hette Depo, i vad som tidigare vargarage och vändplats för spårvagnarna som gårlängs med boulevarden. / Belgrade is a growing European university city, today the largest in the Balkans. Up to 140,000 students share a total of 12,000 state-owned student homes. This growing trend will continue as the city and the country generally see economic growth greater than inprevious years. In an effort to respond to student housing shortages, I contribute with a proposal how to efficiently build for both students and the city. The site is centrally located at Bulevar kralja Aleksandra, which is Belgrade’s equivalent to Sveavägen. Until the fire in 2014 there was an indoor market on the site of what was previously a garage and turning point for the trams that go along the boulevard.

his study is exploring whether collective housing could mean a solution to the housing crisis and if this form of housing at the same time could achieve social sustainability. It is of interest to achieve social sustainability in order to decrease social isolation and mental illness that spreads mainly among young people in Sweden (Eckerdal, C. et al., 2018). This is examined by looking at the social benefits that can be found by charing home with others that is not your direct family and see if this form of housing could be seen as an attractive housing alternative of people in different socio-economic groups. The results are based on interviews and scientific articles that together concludes that this way of housing may not be an over all solution for the housing crisis in Sweden but may contribute to some positive change in both the housing market and in the inhabitants mental health, which the results of this text indicates. The way people live has a big impact on their possibilities to create a sustainable social life and it is important for humans to feel safe (Alfredsson, B., 1979). Humans way of socialise is directly related to their social connection which is why an unsafe living situation could have negative consequences on humans social life and mental health (Satici, S. A et al., 2015). This way of living could become more and more popular with inhabitant in need of a home (Törnqvist, M.,2019) and an increased wish from people to become a part of a community as a result of the urbanisation and an individualism (Vestbro D., 2010).

Studentbostadsbristen påverkar studenter runt om i hela landet. 20 000 studentbostäder saknas, varav 50 procent saknas i Stockholm. Studenter tvingas välja mellan temporära boenden eller att tacka nej till den utbildningen de blivit antagna till. Dessa levnadsförhållanden leder till en sämre livskvalité under studietiden, vilket i sin tur kan påverka studenternas utbildning och framtid. Vid utformning av studentbostäder läggs ofta den sociala hållbarheten åt sidan. Den sociala hållbarheten bidrar till att studenterna känner gemenskap, samhörighet och hemhörighet. Nytänkande gestaltningsförslag och idéer behövs för att öka känslan av gemenskap och utveckla den sociala hållbarheten i studentbostäderna. Studentbostäder med välplanerade sociala ytor ger möjlighet till en högre livskvalité för studenterna. Gemensamma sociala ytor ökar möjlighet till att skapa nya kontakter både i början och under studietiden. Att skapa goda levnadsförhållanden i studentbostäder borde ses som ett samhällsintresse då studenterna efter sina studier ger tillbaka till samhället och bidrar till framtidens utveckling. Syftet med rapporten är att lyfta fram problemet med den nuvarande studentbostadsbristen och den låga sociala hållbarheten i dagens studentbostäder. Målet med gestaltningen är att bidra med ett förslag på en fungerande utformning av studentbostäder med fokus på den sociala hållbarheten och gemenskap. Genom examensarbetets enkätundersökning samt faktainsamling byggdes en stabil grund för det gestaltningsarbete som utfördes. Resultatet blev tre studentbostadshus som placerades i ett av kvarteren i det nya området Kista äng. Studentbostadshusen har fyra olika studentbostadstyper samt gemensamma sociala ytor som är tillgängliga för alla studenter i kvarteret. / The shortage of student housing units affects students around the country. 20,000 student housing units are needed, 50 percent of these are needed in Stockholm. Students are forced to choose between living in temporary accommodations or decline the education to which they have been admitted. These living conditions lead to a poorer quality of life during the study period, which in turn can affect the students' education and future.  When designing student housing units,the social sustainability is often put aside. Social sustainability contributes to the students getting a feeling of community, solidarity and being at home. New design proposals and ideas are needed to increase the sense of community and to develop the social sustainability of student housing units.  Student housing units with well-planned social spaces allows for a higher quality of life for the students. Common social spaces enhance the opportunity to make a connection with new people at the beginning and during the study period. Creating good living conditions in student housing units should be regarded as a societal interest as students, after their studies, return to society and contribute to the development of the future.  The purpose of the report is to illustrate the problem with the current student housing shortage and the poor social sustainability of today's student housing units.  The goal of the design is to contribute ideas for a functional design of a student housing unit with a primary focus on social sustainability and fellowship.  With the help of the survey and the information that was gathered a sound basis was created before the the design work started. The result was three buildings with student housing units that were placed in one of the neighborhoods in the new area of Kista äng. The buildings have four different types of student housing units and social spaces that are available for all students in the neighborhood.

The purpose of this work has been to investigate how housing can be designed to be more sustainable and to design a sustainable collective housing based on the information obtained through this work. The concept of sustainability in this report has been divided into two main aspects: ecological and social sustainability. Based on literature studies, our own surveys as well as observations of other collective housing projects and sketch work, a housing has been designed that meets some of our predetermined goals. These goals mainly revolve around the design being: sustainable based on certain chosen aspects, practical to live in, and appealing to people by offering some comfort and respecting the residents’ need for privacy. The literature study includes information about collective housing, the history of collective housing in Sweden, existing implementations of collective housing, surveys, and requirements in BBR (Boverkets byggnadsregler). Subsequently, observations of other collective housing projects have been made to serve as a starting point of the design. The method includes the approach used to achieve the results. This includes the survey and the sketch work that led to the final design. The survey was sent out to and answered by one hundred people and the data received from the seventeen questions have served as a basis for the design of this project. The suggestions for functions that were received by the respondents have been of particular importance to inspire the choice of functions in the final design. Among other things, these led to the choice to include an outdoor gym. Two prototypes of collective housing were profiled during the sketch work, which were then abandoned in the process of designing something that better lived up to the goals of the project. The final design resulted in a building divided in three floors that includes six collective apartments with additional common rooms that are shared between the apartments. The site plan shows two of the designed collective housing buildings sharing a courtyard. In addition to the fact that it has been possible to establish that collective housing has certain implicit positive advantages, certain specific attributes which make a collective more sustainable. The basic benefits of collective housing include that it can reduce social isolation and bring benefits for the environment by reducing our collective consumption and use of space. Specific design choices that have proved to be more sustainable and have been included in this design are: Minimized living space per person and a high number of shared spaces, as well as features in the accommodation that encourage sharing. In order for the accommodation to also take into account people's preferences, the bathrooms have for example been made private. Some compromises have been made in the design of the accommodation in order to appeal to more people, who can hopefully become more open to this form of housing. / Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur boenden kan utformas för att bli mer hållbara, samt baserat därpå gestalta ett hållbart kollektivboende. Begreppet hållbarhet i denna rapport har delats in i två huvudaspekter: ekologisk och social hållbarhet. Utifrån litteraturstudier, egna enkätundersökningar, observationer av andra befintliga kollektiv och skissarbete, har ett boende gestaltats som uppfyller några av våra förutbestämda mål. Dessa mål är att boendet ska utformas för att bli mer hållbart utifrån de valda aspekterna och praktiskt att bo i, samt tilltalande för människor genom att erbjuda viss bekvämlighet och respektera de boendes behov av privatliv. I litteraturstudien omfattar information om kollektivbostäder, kollektivhusens historia i Sverige, existerande implementeringar av kollektiv och enkätundersökningar samt krav i BBR. Därefter har observationer av andra kollektivhus gjorts. Dessa har sedan fungerat som en utgångspunkt för gestaltningen i detta projekt. Vår metod innefattar en egen enkätundersökning samt det skissarbete som ledde till den slutgiltiga gestaltningen. Enkäten har skickats ut till och besvarats av 100 personer. Svaren vi erhöll på de 17 frågorna har fungerat som underlag för resonemang bakom våra beslut i gestaltningsarbetet. De egna förslagen på rum som respondenterna angivit har varit av särskild betydelse som inspiration för valen av rum i bostaden. Bland annat så medförde de valet att inkludera ett utegym. Två prototyper av kollektiv profilerades under skissarbetet vilka senare övergavs för att komma fram till något som bättre levde upp till målen med arbetet. Det slutliga resultatet gav ett kollektivboende i tre våningar som omfattar sex kollektivlägenheter med ytterligare gemensamma rum som delas mellan kollektivlägenheterna i byggnaden. Situationsplanen visar två av det gestaltade kollektivboenden på en delad innergård. Förutom att ha kunnat fastställa att den kollektiva boendeformen har vissa grundläggande positiva fördelar har vi kunnat bestämma vissa specifika attribut som gör ett kollektiv mer hållbart. De grundläggande fördelarna med kollektivt boende innefattar att boendeformen skapar relationer och minskar den sociala isoleringen i samhället och att den ger fördelar för miljön genom att minska människors konsumtion och ytanvändning. Specifika fördelar som har visat sig vara hållbara och som har inkluderats i denna gestaltning innefattar: Minimerad boyta per person och högt antal delade utrymmen samt funktioner i boendet som uppmuntrar till delande. För att boendet även ska ta hänsyn till människors preferenser så har till badrummen exempelvis gjorts privata. Vissa kompromisser har gjorts i boendets gestaltning för att tilltala fler människor, som förhoppningsvis kan bli mer öppna till boendeformen.