Examensarbete 15 hp; lärarexamen

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen från första skiss till färdig byggnad och därigenom förverkliga ett högst personligt bud på vad ett samtida hus kan vara. Mitt examensarbete är en betraktelse av den delvis äventyrliga resan att rita och låta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas: Platsen och dess förutsättningar ur historiskt och fysiskt perspektiv. Programskrivandet; med utgångspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tänkt framtid. Det unika vägt mot det generella mot bakgrund av bristen på tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs. Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfärg och genomarbetade detaljer. En undersökning av gränssnittet mellan tradition och modernism. Upphandling, tid och ekonomi – en översiktlig redogörelse för hur dessa frågor balanserats. Materialet består av text ritningar och fotografier. / As the architect, developer and future inhabitant in one and the same person one is given a unique opportunity to manage the process from the first sketch to the finished building, thereby implementing your own interpretation of the contemporary house. My thesis is a reflection of the in part adventurous journey to draw and let build a single family house in which you then move into. The following concepts are treated: The evaluating of the site and its preconditions from a historical and a physical perspective. Program Writing; on the basis of daily life now and in the dreams of an imaginary future. The unique weighted against the General in view of the lack of previous experience of Villa life. Functions as well as inner and outer room interconnections are described. Architectural design of the building; partly as a three-dimensional manifestation of the program, on the other hand a series of conceptual choices, as well as a keen interest in color, materials and elaborate detail. Design in search of the interface between tradition and modernism. Procurement, time and budget and a general description of how these issues were addressed.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier. 1. Skara Domkyrka Parallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen. Jag deltog i lösningarna, gjorde ritningar och perspektivskisser (handritat). Jag har ritat alla ritningar och perspektiv, utom sektionerna, som min dåvarande kollega Ola Andersson ritade upp. System- och bygghandling: Ansvarsområden stenarbeten och belysningsarmaturer. Redovisning: plan och sektionsritningar. Jag redovisar de ritningar jag upprättat samt utdrag ur tidningen arkitektur. Varför jag valt projektet: Jag har deltagit i alla skeden, det omfattar perspektivritningar och bygghandlingar som jag ritat både för hand och i cad. 2. Ösmo kyrka. 2003-2012. Invändig renovering, restaurering och ombyggnad av medeltida kyrka. Som ansvarig arkitekt och generalkonsult har jag utfört projektering och projektledning för ny inredning i sakristian och ombyggnad av kyrkorummet. Många ritningar är upprättade av kollegor utifrån mina skisser och anvisningar. · 2 planscher som utgjort ansökan om Helgopriset. · Ett urval ritningar (bygghandling). Jag har själv upprättat följande ritningar i autocad: planer, tvärsektioner: A40.1-111, A40.1-111, A40.1-121, A40.1-131, A40.2-102, Detaljer bygg: A42.6-001, 002, A46.4-005, 006. Tillverkningsritningar lös inredning: Jag har själv upprättat alla ritningar. Varför jag valt projektet: Ett omfattande projekt i en medeltida byggnad av högsta klass. Det visar hela skalan från plan till snickeridetaljer. 3. Nacka kyrka 2003-2012. Invändig renovering, av en 110 år gammal kyrka. Som ansvarig arkitekt har jag arbetat från skiss till genomförande med projektering av ny inredning i sakristian och ombyggnad av kyrkorummet. En stor andel av ritningarna är upprättade av kollegor utifrån mina skisser och anvisningar. · 2 planscher som utgjort ansökan om Helgopriset. Varför jag valt projektet: Exempel på hur mina tillägg vill vara tydliga och underordna sig helheten. / Skara Cathedral - renovation and restoration work 1997-2000 Skara Cathedral, with a history that dates back to around year 1100, is one of the oldest cathedrals in Sweden. The latest renovation and restoration work has recreated the full length of the nave and raised the floor level of the chancel. Beneath the chancel we created a new room housing mediaeval remains of a crypt. The new space is built in masonry and covered by a cross vault construction. The work has also included new joinery in oiled oak. Our efforts to add light to the atmospheric main space resulted in new lamps made of stainless steel with gold plated parts on the inside. As a part of professor Jan Lisinskis team I participated in the early stages of the plan and designed the lamps and most of the stoneworks. Ösmo kyrka - renovation and conservation work 2006-2013 Ösmo kyrka is another medieval church located 50 km south of Stockholm. The vaults are covered with medieval paintings, probably made by the famous Albertus Pictor. For several years we prepared for conservation of the paintings, replacement of the heating system, and changes and additions to the interior to respond to the needs of the parish, new restrictions for fire protection and disability access. Together with my team I designed new furniture and lamps, which together with old pieces of art and existing benches make a calm and useful composition in the extraordinary room. Nacka kyrka - renovation and conservation work 2008-2013 Nacka kyrka was built in 1891. The interior has been changed several times in this 110 year old room. The technical systems were replaced and the painted ceiling in the nave and the vaults and walls in the chancel were conserved. To respond to the needs of this parish in this room I proposed a new layout with a multifunctional ceremony area with a limestone covered floor beneath the steep staircase to the chancel. The benches were replaced with new seats, which are more comfortable and sectioned in shorter parts. New masonry on the walls covers the heating pipes and cables. New lighting was added to the ceiling, allowing the chandelier to glisten.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

Den här uppsatsen utgår från frågeställningar vilka tillsammans skapar en bild om hur journalisters relation till polisen ser ut. Frågorna pendlar mellan hur journalister utför kontakten med polisen till hur innehållet i artiklar ser ut och syftar till att skapa en förståelse av relationen mellan aktörerna. Uppsatsen är en fallstudie som utgår från en kvantitativ innehållsanalys, samt intervjuer med journalister. Fallet som valts är Nacka kommun och därför analyseras artiklar från tidningarna Nacka Värmdö posten och Mitt i Nacka, vilka är ortens lokaltidningar. Ämnet i uppsatsen är relativt outforskat, trots det finns det en teori som föreslås av Göran Palm till att användas för att analysera relationen mellan journalister och dess källor. Teorin kallas för det kritiska perspektivet. Uppsatsen utgår också från andra teorier om maktförhållanden samt journalisters relationer till sina källor. Den kvantitativa delen kommer fram till att de flesta artiklarna som publicerats om brott i Nacka är; notiser, okritiska, informerande, neutrala, utan synliga källor och utan kritiskt innehåll. Intervjuerna som gjorts visar att det i stor utsträckning är journalisterna som kontaktar polisen. Resultatet tyder på att polisen i Nacka kommun har mycket makt i medierna. Det gäller i de flesta fallen men teorierna som uppsatsen utgår från används för att bedöma vilken grad av övertag polisen har. Övertaget verkar finnas i en oroväckande hög grad i Nacka kommun, då tidningarna oftast okritiskt använder polisen som källa och sällan använder ett kritiskt öga kontrollerar polisens arbete.

Currently the fast-growing municipality of Nacka lacks a strong city core with the mix of functions, an efficient public transport and options for densifying what is already built. By analyzing the processes that a new metro line would bring, the strategy was proposed to identify the city core of Nacka, and consider different options of densification and mixed-use. The research states that a city core for Nacka cannot be found at one particular place but could be several different spots working together. Since the municipality of Nacka does not have a street with a city look, there are no activities at the street level that would encourage people to stay in the municipality and walk or bike there. Värmdövägen road, when converted into the city venue should link Sickla Köpkvarter with Nacka Forum to form a continuing city core. New development, together with already active shopping malls, would provide the mix of functions, raise the density, and guarantee flows of people. Sickla Köpkvarter is chosen as a starting point to test the strategy in steps. Development happens in stages. Different architects and real estate companies should be involved in order to create interesting and diverse environment. A unique character for the area should be created in order to make the municipality of Nacka more recognizable as sustainable, diverse, and mixed. / Nacka kommun växer i dagsläget snabbt, men saknar en stark stadskärna och effektiv kollektivtrafik. Med utgångspunkt i de processer som en ny tunnelbanelinje till kommunen skulle medföra föreslås en strategi som innebär att en stadskärna i Nacka identifieras och olika förtätningsalternativ studeras. För nuvarande har inte Nacka kommun en tydlig stadsmässighet; det saknas aktiviteter som uppmuntrar människor att spendera tid i, eller att ta sig till kommunen. Genom att Värmdövägen omvandlas till en stadsgata som kopplar ihop Sickla Köpkvarter och Nacka forum, skapas en kontinuerlig stadskärna som tillhandahåller en blandning av funktioner och höjer tätheten. Sickla Köpkvarter väljs som en utgångspunkt för att testa strategin stegvis. Utvecklingen sker i etapper. Olika arkitekter och fastighetsbolag involveras för att skapa intressanta och varierande miljöer. En unik karaktär för området bör skapas för att Nacka kommun ska bli mer hållbar, mångsidig och blandad.

Nacka should become an apprehensible city. This thesis aims to create a basic, strategic framework and approach described as a set of strategies and principles which will be used to make a design proposal. The strategies and principles will be used to identify and understand the barriers (e.g. highways, hills etc) and possibilities (e.g. existing urban areas, public spaces, green paths etc) of and for Nacka City’s spatial development and to reach a criterion for densification and “city making“ (concepts from Nacka’s “FÖP”). The main concern is to identify and investigate the barriers, functions, values and assets of Nacka (and its connections to Stockholm) as well as the general goals set up by the municipality. By understanding the existing conditions, and to be aware of the future evolvement and development of Nacka, I will try to identify and locate appropriate locations for urban growth and densification. This location/s, depending on the strategies and principles revealed by the framework, will then be presented as a design proposal.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgänglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det särskilda boendet såsom förskola och trygghetsboende, för att skapa många olika typer av mötesplatser, både inom den enskilda målgruppen, för anhöriga och över generationsgränserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att låta de äldre vara fortsatt integrerade i samhället och uppleva en meningsfull vardag även om man skulle ha det svårare att ta sig ut på egen hand.

Nacka, east of Stockholm, is a quickly growing municipality. With the goal of adding 20 000 new housing units and 15 000 workplaces as the subway is being extended, central parts are being reorganized. The densification will potentially lead to the demolition of nearly a hounded buildings of varied sizes. Sweden’s extraction rates (per capita) are the fourth largest in the world. More than 96% of Sweden’s resources are extracted from virgin sources. As the climate crisis is pressing, we need to start rethinking what opportunities our current building stock pose. Instead of going to landfill the already built can be seen as valuable material banks, as well as valuable as they are. Rotorfabriken is an industrial building, built over time from 1946-1983, in central Nacka that is up for demolition. Its to give way for three blocks of ‘urban like’ housing. The building holds a lot of potential, it is a part of Nacka’s industrial heritage with large characteristic spaces. It now houses an organization that engages the community and small businesses of varied functions.  Does the need for more housing have to be in opposition to the development of Rotorfabriken?  How can Nacka reach its goal of becoming a more vibrant and denser municipality without exploiting our ecosystems?

Äldreomsorgen kommer behöva förändras när de som är i arbetsför ålder utgör en mindre del av befolkningen. Genom projektet utforskas hur ett kollektivboende som resurssparande boendeform kan se ut för en åldrande befolkning. Siten har en brant terräng och arbetet behandlar hur både ett landskap och byggnader i olika nivåer kan göras tillgängliga för människor med olika funktionsvariationer. Valet av site är ett exempel på förtätning i urban miljö, då kuperad terräng som tidigare varit orörd nu står inför att bebyggas när Stockholm med omnejd växer.   Tanken att rita ett kollektivhus för äldre kom sig av flera skäl. Aldrig tidigare har vi levt i ett så gammalt samhälle rent demografiskt. Fördelningen av olika åldersgrupper i samhället är alltså inte statisk utan dynamisk. Hur kommer ett samhälle vara när den äldre åldersgruppen utgör en allt större del av befolkningen? Vi lever allt länger och vi skaffar färre barn. Studier pekar på att i västvärlden tenderar familjerelationer att bli svagare till förmån för vänrelationer som blir viktigare, också längre upp i åldrarna. Vi lever inte i livslånga parrelationer längre och det tillsammans med en ändrad syn på ansvar tror jag förändrar anhörigvården. Samhället kommer inte kunna lite på makars och barn, framförallt döttrar och svärdöttrars, välvilja att ta hand om en anhörig. Samtidigt utgör de äldre alltså en allt större del av befolkning. Om dom tillsammans med barn och ungdomar ställs gentemot de som är i arbetsför ålder, är relationen dom emellan snart 1:1. Vilken service och vilken välfärd, vilken äldrevård, kommer vi ha råd att erbjuda varandra i framtiden?