Det finns inga krav på vare sig omfattning eller innehåll för friluftsverksamhet i grundskolan, trots att friluftsliv och naturvistelse för med sig en rad värden. Därför har jag, inom ramen för detta arbete, utvecklat en lärarhandledning som avser att motivera och underlätta för lågstadielärare i Nacka kommun att bedriva friluftsdagar med koppling till naturorienterande ämnen, samt att inspirera elever att redan i yngre år upptäcka och vistas i naturen. Utifrån en enkätundersökning som genomfördes med målgruppen, samt utifrån läroplanen för grundskolan och litteratur kopplat till friluftsliv och pedagogik, sammanställdes ett utkast av lärarhandledningen, som i sin tur revideras efter en utvärdering med målgruppen. Det resulterade i en lärarhandledning med fem arbetsområden, kopplade till tre friluftsdagar över ett helt läsår, där eleverna involveras i arbetet både inför och efter friluftsdagarna. I slutsatsen lyfts lärarhandledningen som ett kunskapsbidrag med potential att även användas av lärare som inte är yrkesverksamma i Nacka kommun.

Projektet tog sin början i städers mindre konventionella infrastruktur, och fram växte en fascination för alternativa sätt att förflytta sig. Många transportsystem visades, historiskt, först upp på olika världsutställningar och hamnade snabbt i gränslandet mellan underhållande åkattraktion och del av en stads kollektivtrafiksystem. Gemensamt för de många okonventionella färdsystemen är viljan att på ett bättre sätt överbrygga en fysisk barriär, exempelvis vatten, infrastruktur eller komplex topografi. De är varken de billigaste, enklaste eller snabbaste lösningarna, men de är system som tar dig från en plats till en annan, på ett minnesvärt sätt, och med platsens förutsättningar och utmaningar som generator. Projektet resulterade i ett förslag på hur man kan skapa en fantastisk upplevelse, som fått födas ur en strävan efter att lättare ta sig mellan olika platser. Med inspiration från olika referenser, skapades på Kvarnholmen ett nytt transportsystem, vilket bidrar med oväntade kvaliteter på en plats som tål en ny stark personlighet, en plats som redan präglas av nostalgi. Johanna Lundqvist / This project began with an interest in less conventional infrastructure solutions, from which a fascination for alternative ways to travel emerged. Many transportation systems were, historically, first shown in different world fairs and quickly ended up on the borderline between fun amusement attraction and a part of a city’s public transport system. What many of these unconventional transport systems have in common is the desire to, in better ways, overcome physical barriers, for example water, infrastructure or complex topography. Often they are not the cheapest, simplest or fastest options, but rather systems that take you from one place to another, in a memorable way, and with the preconditions and challenges of the space as a generator. The project resulted in a proposal for how to create a journey to remember, a journey which has been born out of an aspiration to overcome a physical barrier. With inspiration from collected references, a new transport system was placed on Kvarnholmen, Stockholm, which adds unexpected qualities to a place that can handle a new, strong character, a place that is already characterised by nostalgia. Johanna Lundqvist

Att konstruera med trä blir allt mer vanligt runt om i världen. De klimatmål som är aktuella i förhållande till Agenda 2030 kräver en omställning till mer hållbara byggnadstyper. Syftet med den här undersökningen är att identifiera vilka sociala och hållbara effekter tillkommer med ökat träbyggande i urbana miljöer. Det syftar även till att undersöka  potentialer och utmaningar som är aktuella gällande det storskaliga byggnadsprojektet Stockholm Wood City i Nacka, i förhållande till träbyggande. Studien har en kvalitativ ansats, som kombinerar en litteraturstudie med intervjuer för att besvara frågeställningarna. Resultatet från studien visar på att träbyggnation har egenskaper som främjar ekologisk hållbarhet i och med en minimering av koldioxidutsläpp. Genom konstruktion av trä lagras koldioxid i byggnaderna, samt undviker man koldioxidutsläppen som tillkommer av produktionen från stål- och betong. De sociala effekterna av träbyggnation visar på en minskning av stress, ökad produktivitet, vilket främjar välmående och hälsa. Stockholm Wood City har potential att bli ett internationellt exempel över hållbart byggande, där de sociala och ekologiska aspekterna är i centrum. Ekonomiska intressen hamnar i konflikt till de sociala intressen i att öka den sociala variationen i stadsdelen.

Denna studie syftar till att synliggöra och utforska vilka möjligheter och utmaningar som finns vid implementering av ekosystemtjänster istadsplanering. Studien bygger på Nacka kommuns arbete med ekosystemtjänster. Empiriskt har en intervjustudie genomförts med berördatjänstemän och ledande politiker kring kommunens praktiska arbete med att förhålla sig till och använda ekosystemtjänster i stadsplanering. Detempiriska materialet analyseras och sätt i relation till tidigare forskning inom frågan. Resultatet visar att det finns både möjligheter ochutmaningar i Nacka kommun med att implementera ekosystemtjänster i stadsplanering. Det framkommer att kommunikation, samverkan ochkunskap är tre viktiga faktorer för en lyckad implementering. För att kommunen ska ha en långsiktig stadsplanering där ekosystemtjänster spelaren viktig roll, krävs en kontinuerlig dialog mellan tjänstemän och politiker, liksom politisk enighet. Ett framträdande projekt är Grönytefaktornsom innefattar mestadels möjligheter med att integrera ekosystemtjänster i stadsplanering.

My point in this essay has been to look beyond the regulations governing urban develop-ment - this by focusing on how the laws are interpreted and translated into physical action. Is there room for a more effective organization of urban development? By studying how Nacka municipality in Stockholm County has organized its urban con-struction process has three distinct areas with scope for efficiency improvements been identified. The political role in urban development  Increased public dialogue at an early stage in urban development process.  Focus political control towards this vision, the early stages and conceptual planning of urban construction.  Reduce the number of political detail decisions during the planning process. Purify the division of responsibility between management and policy. Urban planning as a process  City development is a process, with several stages. This should be reflected in the planning organization and management.  The vision phase before the formal planning process begins and management stage after the implementation stage ends should be more closely integrated into the ur-ban planning process. Knowledge management in urban development  Ensure that the right conditions are organizationally for a structured experience- reversal work - regarding quality and IT support, resources, incentives, and under-standing of the importance of the individual to the whole. / Min utgångspunkt i denna uppsats har varit att titta bortom regelverken som styr stadsbyg-gandet - detta genom att fokusera på hur lagarna tolkas och omsätts till fysisk handling. Finns det utrymme för en effektivare organisation av stadsbyggandet och dess ingående processer? Genom att studera hur framförallt Nacka kommun har organiserat sin stadsbyggnadspro-cess har tre avgränsade områden med utrymme för effektivisering kunnat utpekas. Den politiska rollen i stadsbyggandet  Ökad medborgardialog i tidiga skeden i stadsbyggandet.  Fokusera den politiska styrningen mot visionen, tidiga skeden och översiktliga pla-nering av stadsbyggandet.  Minska antalet politiska detaljbeslut under planprocessen. Renodla ansvarsfördel-ningen mellan förvaltning och politiken. Stadsbyggandet som en process  Stadsbyggandet är en process, med flera ingående skeden. Detta bör speglas i stadsbyggandes organisation och styrning.  Idéskedet innan den formella planprocessen börjar och förvaltningsskedet efter ge-nomförandeskedets slut, bör i större utsträckning integreras i stadsbyggnadsproces-sen. Erfarenhetsåterföring i stadsbyggandet  Säkerställ att rätt förutsättningar finns organisatoriskt för ett strukturerat erfaren-hetsåterföringsarbete – gällande kvalitets- och IT-stöd, resurser, incitament och för-ståelse av individens betydelse för helheten.

Med en kvalitativ metod undersöker studien det agila arbetssättet inom projektledning förstadsutvecklingsprojekt genom en fallstudie av Nacka kommuns projekt Nacka Stad. Studiensyftar till att identifiera och förtydliga problem och hinder en applicering av ett agilt arbetssättkan leda till och hur arbetssättet i praktiken skiljer sig från litteratur om det agila arbetssättet ihandböcker och vetenskapliga artiklar – med hopp om att ge en djupare förståelse för agilaarbetsmetoder inom projektledning av stadsutvecklingsprojekt.Studien beskriver det agila manifestet och dess kärnprinciper, tillvägagångssättet för Scrumoch Kanban samt tittar på vad det innebär att ha en agil mentalitet. Genom detta formulerasatt essensen av ett agilt arbetssätt är att arbetsfördelningen sker i korta, regelbundna ochfrekventa cykler av tydliga uppgifter, där deltagandet av kunden och medarbetarna iplaneringsprocessen är centralt och strukturen av organisationen är i ‘teams’.Fallstudien visade att även om vissa agila metoder appliceras görs detta utan tydlig struktur.Det som kunde identifieras som agilt var att projektresultat i form av tidplan levererades oftaoch det nya arbetssättet gav en bättre överblick av helheten för delprojektledare. En nymötesplan visade agila element av att ha mer möten med kommunikation face-to-face för attfå snabbare beslut. Användandet av en digital Kanban tavla och en form av Scrum-mötenobserverades där en ’backlog’ av uppgifter delades ut mellan samordningsteamet.Scrum-mötena hade dock låg energi och fundamentala agila metoder såsom ’stand-upmeetings’ och Sprints applicerades inte. Full applicering av agila metoder visade sig svårt dåbeslutsprocesser var tröga och organisationen fortfarande hade en tydlig hierarkisk struktur.Fyra semi-strukturerade intervjuer utfördes som bekräftade observationerna. Upplevda hindermed agila metoder och att applicera dem beskrevs som att det saknades motivation ochstruktur.Studien mynnar ut i att det agila arbetssättet behöver förvaltas och att det i praktiken intefungerar att applicera agila metoder på ett i agilt sätt utan det behöver ske strukturerat och konsekvent för att ge önskat resultat om högre engagemang och en effektivare organisation. / With a qualitative method, the study investigates the agile working methods within projectmanagement for urban development projects through a case study of Nacka municipality'sproject Nacka Stad. The study aims to identify and clarify problems and obstacles anapplication of an agile way of working can lead to and how the working method differs fromthe literature in manuals and scientific articles - with the hope of giving a deeperunderstanding of agile working methods within project management of urban developmentprojects.The study describes the agile manifesto and its core principles, the methods Scrum andKanban, and explores what it means to have an agile mentality. By this it is formulated thatthe essence of an agile working method is that the work is divided in short, regular andfrequent cycles of clear tasks, where the participation of the customer and the employees inthe planning process is fundamental and the structure of the organization is in teams.The case study showed that although some agile methods are applied, this is done withoutclear structure. What could be identified as agile was that project results in the form oftimetables were often delivered and the new way of working gave a better overview of theoverall picture for sub-project managers. A new meeting plan showed agile elements ofhaving more meetings with face-to-face communication to get faster decisions. The use of adigital Kanban board and a form of Scrum meetings was observed where a backlog ofinformation was distributed between the coordination team.However, the Scrum meetings had low energy and fundamental agile methods such as standupmeetings and Sprints were not applied. Full application of agile methods proved to bedifficult as decision processes were slow and the organization still had a clear hierarchicalstructure.Four semi-structured interviews were conducted which confirmed the observations.Experienced obstacles with agile methods and implementing them were described as thelacking of motivation and structure.The study concludes that the agile way of working needs to be managed and that it in practicedoes not work to apply agile methods in an agile way, that it instead needs to be structured and consistent in order to obtain the desired results of increased involvement from theemployees and a more efficient organization. The report is written in Swedish.

Det finns många fördelar med att arbeta för att barn ska kunna transportera sig på ett aktivt sätt genom gång och cykel till skolan. Fördelarna är i flera fall kopplade till hälso- och miljöaspekterna. Utöver det får barn möjlighet att interagera med den bebyggda miljön och utvecklas som självständiga individer. Dock finns det en del hinder som gör att alla barn inte har den möjligheten idag. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka möjliga redskap och metoder som rektorer på grundskolor inom Nacka kommun kan använda sig av för att förändra föräldrarnas resebeteende från bilburet till att gå eller cykla med sina barn till och från skolan, alternativt låta barnen själva gå eller cykla till skolan. Syftet är också att undersöka hur Nacka kommuns projekt ‘Gå och cykla till skolan’ har bidragit till för effekter. För att besvara syftet kommer studien gå djupare in på varför föräldrar skjutsar sina barn med bil till och från skolan men även undersöka vilka strategiska åtgärder som kan implementeras för att minska bilskjutsandet. Slutligen går studien in på hur Nacka kommun och grundskolorna inom kommunen kan ta lärdom av föräldrarnas resebeteende.  Studien är gjord med semistrukturerade intervjuer med flertalet relevanta respondenter från grundskolesektorn inom Nacka kommun. Utöver intervjuerna har även två enkätundersökningar gjorts. Den ena enkäten skickades ut till resterande rektorer på grundskolor inom Nacka kommun och den andra enkäten riktades till föräldrar som har ett eller flera barn i en av grundskolorna inom Nacka kommun. Resultatet av studien visar att ungefär en tredjedel av föräldrarna skjutsar sina barn till och från skolan med bil. De två främsta anledningarna är att föräldern ska vidare till arbete eller på grund av tidsbrist. Resultatet visar även på att majoriteten av föräldrarna inte har någon kännedom om projektet ’Gå och cykla till skolan’.  För att ta reda på hur arbetet kan analyseras för att minska antalet föräldrar som skjutsar sina barn med bil till och från skolan, användes två beteendeteorier, theory of planned behaviour och social practice theory. Det som framgick av studien är att nya vanemönster så som att arbeta mer hemifrån gav mer utrymme för att gå eller cykla med sitt barn till skolan. Arbeta hemifrån gav också möjligheter för barn att gå själv till och från skolan samt att tidspressen minskade. Studien visar även att brister i infrastrukturen för gång och cykel behöver åtgärdas för att skapa tillförlitlighet hos föräldrarna och barnen. Slutligen behöver Nacka kommun skapa mer uppmärksamhet runt sitt projekt ’Gå och cykla till skolan’ för att nå ut till fler föräldrar. / There are many benefits for children to walk or cycle to and from school, for example, benefits linked to health and environmental aspects. In addition, children can interact with the urban landscape and develop as independent individuals. However, some barriers indicate that not all children have that opportunity. This degree project aims to investigate what possible tools principals in primary schools in Nacka municipality can use to be able to increase the number of parents walking or cycling with their children to and from school. To achieve the aim, questions were made to answer why parents are driving their children by car to and from school, and what strategic measures could be implemented to reduce the transportation of children by car. Also, the study aims to investigate in what way Nacka municipality's project 'Walking and cycling to school' has had any effect.  The study consists of semi-structured interviews with several respondents working in the primary school sector in Nacka municipality. In addition to the interviews, two surveys have also been conducted. One of the surveys was sent out to primary school principals in Nacka municipality and the second survey was aimed for parents who had one or more children in one of the primary schools in Nacka municipality. The result of the study showed that about a third of the parents who responded to the survey drive their children by car to and from school. With the most answered reason for this being that the school is on the way to the parent’s work. And the second most answered reason being lack of time. The result also showed that most of the parents did not have any knowledge of the project ‘Walking and cycling to school’.  An analysis of the parents who drive their children by car to and from school was made, with the two behavioral theories, theory of planned behavior and social practice theory. What could be highlighted in the result and analysis is that new habit patterns, such as parents working more from their home, giving them more time to walk or cycle with their children to school. Also, it provided opportunities for children to go to and from school independently, and lastly, the time pressure decreased. Deficiencies in the infrastructure for walking and cycling need to be fixed to create reliability for parents and children. Finally, Nacka municipality needs to pay attention to their project 'Walking and cycling to school' to a greater extent to reach more parents.

Kultur är en stor del av samhället och går ofta förbi obemärkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmärksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jämförande studie är att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten påverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur både ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jämförelsen och analysen studeras material från media, hemsidor, årsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda på vilket sätt omgivningen innebär osäkerheter, möjligheter samt beroenden för de båda kulturorganisationerna. Resultaten av undersökningen visar att organisationernas finansiering påverkar deras verksamhet för barn och unga, men också även hur de agerar och organiserar sig internt.

Climate change presents us with greater and greater challenges and stormwater is an important part of our future water problems. In some parts of the world the increase and intensification in precipitation causes strain on existing infrastructure while, in others, draughts are becoming more and more severe. Handling stormwater sustainably does not only gain the environment by controlling pollutant spreading, helping with flooding control and water reuse but can also have added values in urban areas if included in urban planning. Implementing green infrastructure and sustainable stormwater solutions creates jobs and are in many countries seen as the future way of handling stormwater. There are many different techniques and ways of adopting sustainable stormwater handling depending on the local problem and physical as well as economic conditions. Together they all have in common of creating added values when implemented. Increased biodiversity, improved air quality, reduced noise, improved growing conditions for urban trees and aesthetical values that have a positive effect on human health are just some of the positive added values of sustainable stormwater handling. The case study in this report concerns a new development on a peninsula in the municipality on Nacka, Stockholm. The recommendation is to adopt the approach of many small solutions that combines to a sustainable way of handling stormwater that not only solves the problem but creates added values in the living and working area. Stormwater is a resource that should be used as one in order to have sustainable urban planning.

This diploma project is about the relationship between building and ground. My interest has been in an excavating process in which landscape and architecture is treated in the same manner. With this I want to achieve an ambiguous and a non-hierarchic relationship between ground and building. Hidden within a landscape is a metro station for an extension of the blue line and a bus terminal for buses to Nacka and Värmdö. The project is a composite of landscape and building, substrates, bedrock, concrete and wood. Alejandro Zaera Polo writes in his text "The Politics of the Envelope" about "the Flat-Horizontal Envelope" which are buildings with larger horizontal dimensions than vertical. These are buildings that because of its vastnes act as a boundary in the urban settings. A Bus Terminal is often of this category. With my proposal of diffusing the relationship between building and ground and speculations on letting the ground become the envelope of the building I suggest a development of the flat-horizontal envelope typology. My proposal is not an urban boundary. On the contrary it invites and allow for passing across and engage in the building. / Det här examensarbete handlar om relationen mellan byggnad och mark. Mitt intresset har legat i en utgrävande process i vilken landskap och byggnad behandlas på samma sätt. Med det vill jag uppnå en oklar eller tvetydig relation mellan mark och byggnad. En icke hirarkisk relation. Gömd innuti landskapet ligger en tunnelbanestation, som är slutstaionen på en förlängning av blå linjen österut. Samt en bussterminal för bussar mot Nacka och Värmdö. Projektet är en komposit av landskap och byggnad, jord, berggrund, betong och trä. Alejandro Zaera Polo skriver i sin text "The Politics of the Envelope" om "den platta och horisontella fasaden". Det är byggnader med större horisontell dimension än vertikal. Det är byggnader, som pågrund av sin storlek och utsträkthet blir bariärer i det urbana landskapet. En bussterminal tillhör ofta den här kategorien av byggnad. Med mitt förslag, som handlar om att sudda ut gränsen mellan byggnad och mark och dessutom spekulera om att låta själva marken vara byggnadens fasad, så föreslår jag en utveckling av typologin "den platta - horisontella fasaden". Mitt förslag är ingen bariär. Utan motsattsen. Mitt förslag bjuder in till att pasera över och igenom.