Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Relevanta delar identifierades och organiserades i tre huvudkategorier forskningen, organisationen och sjuksköterskan samt tillhörande underkategorier. Resultatet visade på faktorer både hindrande och främjande, som påverkade sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Däribland forskningens innehåll och tillgänglighet, vilka resurser organisationen kunde erbjuda och dess arbetsklimat samt sjuksköterskans kunskap och inställning till evidensbaserad omvårdnad. Sammanfattningsvis visar studien att sjuksköterskan måste få stöd, tid och resurser från ledningen i en organisation där förändringsarbete är väl förankrat för att lyckas implementera forskning i det kliniska arbetet.

The project '’Concept development of a foldable vehicle barrier’’ was done in cooperation with the company Weland Stål AB in Ulricehamn, they are a developer and producer of solar panel-mounts, facade ladders and railings among other things. This thesis is part of their efforts to expand their assortment to include products for use in the traffic environment. This thesis explored what requirements and standards are demanded of vehicle barriers, that are used to keep traffic out of certain areas such as pedestrian streets. Beyond that the report will also see the delivery of a concept of a barrier that includes the ability to be folded to allow passage of authorized vehicles to pass through without the use of motors or electronics. The thesis will cover the investigation into what requirements are put up by standardization organizations, municipalities, police authorities and government branches. Since there did not exist any official requirements, are the ones listed in this thesis derived from requirements put on products used in similar environments. The process used to develop the barrier and its ground mounting is also included in this report. The concept was modeled in Solidworks in order to be able to simulate it and then develop the drawings and files needed to produce it in Weland Ståls facilities. The result of this work is an active barrier constructed out of rectangular pipe profiles assembled in a L-shape. It functions by redirecting the forces of a collision unto the undercarriage of the vehicle that crashed into it instead of absorbing the force, which is how most conventual barriers operate. It can let through authorized vehicles by being unlocked and then folded unto the ground. The integration of a street sign into the design of the barrier allows it to visually blend into its surroundings. The final part of the work was the production of a physical prototype as a test of the adaptation to the production capabilities of Weland Stål and as a visualization tool. The thesis ends with some recommendations for further work in the area around the barrier itself and the standardization work surrounding vehicle barriers.

<p>Ekonomin blir alltmer global vilket leder till att företagen blir mer och mer konkurrensutsatta. Det är en ständig utmaning för företagen att hitta konkurrensfördelar för att bibehålla och stärka sin position på marknaden. Vi argumenterar för att företag måste agera mer entreprenöriellt för att lyckas i den allt mer konkurrensutsatta marknaden. I Sverige finns ett flertal exempel på mycket framgångsrika entreprenörer som förändrade Sverige från att vara ett lantbrukssamhälle till ett av världens rikaste länder. Ett handplock av personer värda att nämnas är Lars Magnus Ericsson, Henrik Cedergren och Gustaf de Laval.</p><p>Ur entreprenörskap har grenen intraprenörskap fötts. Intraprenörskap kan enkelt beskrivas som entreprenörskap inom större organisationer och ämnet har fått större och större utrymme inom forskningen på senare tid. Det har visat sig att företag som agerar intraprenöriellt skapar konkurrensfördelar och når högre tillväxt. Således är intraprenöriellt beteende en viktig del av företags strategier att hantera marknadens ökande konkurrens. Idag är många företag trots detta inte intraprenöriella eftersom det finns barriärer inom deras organisationer som förhindrar en sådan utveckling. Dessa barriärer kan ta sig många olika former och är inte alltid lättigenkännliga. Detta för oss in på vår studies problemformulering:</p><p>Vilka barriärer hindrar framgångsrikt intraprenörskap inom företag?</p><p>Syftet är dels att skapa en teoretisk referensram om barriärer mot intraprenörskap, dels att genom en fallstudie empiriskt kartlägga vilka barriärer som hindrar framgångsrikt intraprenörskap i en medelstor tillverkningskoncern (vidare kallat företaget) beläget vid höga kusten i Ångermanland. Genom fallstudien vill vi även skapa en förståelse för vilka barriärer som kan finnas hos liknande företag inom tillverkningsindustrin. För att besvara vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med nio anställda inom den undersökta företaget. Vi har intervjuat både produktionspersonal och chefer för att få en mer nyanserad bild av företaget och dess organisation.</p><p>I teorikapitlet bygger vi upp vår teoretiska referensram som huvudsakligen behandlar sex olika områden av barriärer: system, struktur, strategi, policy, personal och kultur. Vi förklarar även vad intraprenörskap är och vem intraprenören är.</p><p>I empirin presenterar vi respondenternas svar utifrån våra semistrukturerade intervjuer. Vi använder oss av samma struktur som i teorin för att underlätta förståelsen av det framlagda materialet.</p><p>I analysen kopplar vi ihop vårt empiriska material med vår teoretiska referensram. Vi tydliggör de barriärer mot intraprenörskap som gestaltas och klart framkommit utifrån empirin.</p><p>Vårt resultat visar att det finns ett antal barriärer mot framgångsrikt intraprenörskap inom den undersökta koncernen. Några exempel på barriärer vi funnit; den toppstyrda organisationen utgör en barriär mot intraprenörskap på grund av de följdeffekter som uppstår av den specifika styrningen; härav följer även brister i kommunikationen som utgör en barriär mot intraprenörskap; toppstyrningen kopplas även samman med avsaknaden av frihet, tidsutrymme och ansvar i personalens arbetsuppgifter vilket även det innebär en barriär mot intraprenörskap.</p>

Ekonomin blir alltmer global vilket leder till att företagen blir mer och mer konkurrensutsatta. Det är en ständig utmaning för företagen att hitta konkurrensfördelar för att bibehålla och stärka sin position på marknaden. Vi argumenterar för att företag måste agera mer entreprenöriellt för att lyckas i den allt mer konkurrensutsatta marknaden. I Sverige finns ett flertal exempel på mycket framgångsrika entreprenörer som förändrade Sverige från att vara ett lantbrukssamhälle till ett av världens rikaste länder. Ett handplock av personer värda att nämnas är Lars Magnus Ericsson, Henrik Cedergren och Gustaf de Laval. Ur entreprenörskap har grenen intraprenörskap fötts. Intraprenörskap kan enkelt beskrivas som entreprenörskap inom större organisationer och ämnet har fått större och större utrymme inom forskningen på senare tid. Det har visat sig att företag som agerar intraprenöriellt skapar konkurrensfördelar och når högre tillväxt. Således är intraprenöriellt beteende en viktig del av företags strategier att hantera marknadens ökande konkurrens. Idag är många företag trots detta inte intraprenöriella eftersom det finns barriärer inom deras organisationer som förhindrar en sådan utveckling. Dessa barriärer kan ta sig många olika former och är inte alltid lättigenkännliga. Detta för oss in på vår studies problemformulering: Vilka barriärer hindrar framgångsrikt intraprenörskap inom företag? Syftet är dels att skapa en teoretisk referensram om barriärer mot intraprenörskap, dels att genom en fallstudie empiriskt kartlägga vilka barriärer som hindrar framgångsrikt intraprenörskap i en medelstor tillverkningskoncern (vidare kallat företaget) beläget vid höga kusten i Ångermanland. Genom fallstudien vill vi även skapa en förståelse för vilka barriärer som kan finnas hos liknande företag inom tillverkningsindustrin. För att besvara vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med nio anställda inom den undersökta företaget. Vi har intervjuat både produktionspersonal och chefer för att få en mer nyanserad bild av företaget och dess organisation. I teorikapitlet bygger vi upp vår teoretiska referensram som huvudsakligen behandlar sex olika områden av barriärer: system, struktur, strategi, policy, personal och kultur. Vi förklarar även vad intraprenörskap är och vem intraprenören är. I empirin presenterar vi respondenternas svar utifrån våra semistrukturerade intervjuer. Vi använder oss av samma struktur som i teorin för att underlätta förståelsen av det framlagda materialet. I analysen kopplar vi ihop vårt empiriska material med vår teoretiska referensram. Vi tydliggör de barriärer mot intraprenörskap som gestaltas och klart framkommit utifrån empirin. Vårt resultat visar att det finns ett antal barriärer mot framgångsrikt intraprenörskap inom den undersökta koncernen. Några exempel på barriärer vi funnit; den toppstyrda organisationen utgör en barriär mot intraprenörskap på grund av de följdeffekter som uppstår av den specifika styrningen; härav följer även brister i kommunikationen som utgör en barriär mot intraprenörskap; toppstyrningen kopplas även samman med avsaknaden av frihet, tidsutrymme och ansvar i personalens arbetsuppgifter vilket även det innebär en barriär mot intraprenörskap.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design. Resultatet grundade sig på 11 kvantitativa studier varav nio var RCT- studier. Resultatet visade att användandet av dubbla indikatorhandskar signifikant reducerade risken för att exponeras för blod intraoperativt. Den vanligaste lokaliseringen av handskperforationer var på den icke dominanta handen och operatören och instrumenterande operationssjuksköterska var de i operationsteamet som stod för de flesta perforationerna. Större kirurgiska ingrepp med en operationstid över två timmar under akuta förhållanden bidrog med en större frekvens av omedvetna handskperforationer. Konklusionen var att det fanns evidens för att operationsteamet ska använda dubbla operationshandskar. Den dubbla indikatorhandsken gav operationssjuksköterskan en bra förutsättning att under operationens gång säkerställa den sterila barriären mellan patient och personal.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer och drabbar många människor i världen. Sjukdomen orsakas av livsstil och levnadsvanor, exempelvis inaktivitet, ökat intag av ohälsosam kost, övervikt och fetma. Utlandsfödda människor är en riskgrupp som drabbas av diabetes på grund av förändrade levnadsvanor och olika hinder som påverkar egenvård vid diabetes. En viktig och betydande behandling vid diabetes typ 2 är att ha ökad egenvårdsförmåga, vilket vissa utlandsfödda människor med en annan bakgrund saknar. Studien ska synliggöra olika utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor med diabetes typ 2. Litteraturöversikt gjordes för att besvara studiens syfte. Vårdvetenskapliga artiklar insamlades från olika databaser och granskades av författarna enskilt och tillsammans för att skapa en gemensam bild och förståelse om innehållets relevans för studien. Artiklar granskades genom att författarna läste var för sig, flera gånger och diskuterade innehållet. Resultat av studien visade sig att det finns olika utmaningar som utlandsfödda människor upplever som påverkar deras egenvårdsförmåga för att kunna leva med diabetes typ 2. De presenterades i temaform som hade två huvudtema och sex underteman.  Tema 1: utmaningar i vardagen som hade underteman; livsstilsförändring: kost och fysisk aktivitet, kultur och sjukdomsinsikt samt bristande familjen stöd.  Tema 2: utmaningar i relation till vårdsammanhang med underteman som är kommunikations barriär, bristande kunskap och bristande stöd från vårdpersonal. Genomfört litteraturöversikten påvisar att det fanns tydliga utmaningar för egenvård som utlandsfödda människor upplever i vardagslivet och i relation till vårdsammanhang. Genom att förstå de olika utmaningar som påverkar egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor, kan vi främja och förbättra vårdkvalitet för dem.

Projektet tog sin början i städers mindre konventionella infrastruktur, och fram växte en fascination för alternativa sätt att förflytta sig. Många transportsystem visades, historiskt, först upp på olika världsutställningar och hamnade snabbt i gränslandet mellan underhållande åkattraktion och del av en stads kollektivtrafiksystem. Gemensamt för de många okonventionella färdsystemen är viljan att på ett bättre sätt överbrygga en fysisk barriär, exempelvis vatten, infrastruktur eller komplex topografi. De är varken de billigaste, enklaste eller snabbaste lösningarna, men de är system som tar dig från en plats till en annan, på ett minnesvärt sätt, och med platsens förutsättningar och utmaningar som generator. Projektet resulterade i ett förslag på hur man kan skapa en fantastisk upplevelse, som fått födas ur en strävan efter att lättare ta sig mellan olika platser. Med inspiration från olika referenser, skapades på Kvarnholmen ett nytt transportsystem, vilket bidrar med oväntade kvaliteter på en plats som tål en ny stark personlighet, en plats som redan präglas av nostalgi. Johanna Lundqvist / This project began with an interest in less conventional infrastructure solutions, from which a fascination for alternative ways to travel emerged. Many transportation systems were, historically, first shown in different world fairs and quickly ended up on the borderline between fun amusement attraction and a part of a city’s public transport system. What many of these unconventional transport systems have in common is the desire to, in better ways, overcome physical barriers, for example water, infrastructure or complex topography. Often they are not the cheapest, simplest or fastest options, but rather systems that take you from one place to another, in a memorable way, and with the preconditions and challenges of the space as a generator. The project resulted in a proposal for how to create a journey to remember, a journey which has been born out of an aspiration to overcome a physical barrier. With inspiration from collected references, a new transport system was placed on Kvarnholmen, Stockholm, which adds unexpected qualities to a place that can handle a new, strong character, a place that is already characterised by nostalgia. Johanna Lundqvist

Som en del av Stockholm-Mälarregionen växer Sala, detta innebär ett ökat behov av bostäder och bland annat Norrmalm har pekats ut för bostadsutveckling. Järnvägen är dock en barriär som måste övervinnas då Norrmalm ligger norr om järnvägen. Idag finns det en gång- och cykeltunnel i direkt anslutning till Norrmalm som skulle kunna knyta samman de olika områdena i staden. Tunneln har dock, i en utredning av Trafikverket, pekats ut som otrygg och anslutningarna till den anses som otydliga. Tidigare har det inte undersökts hur allmänheten upplever den befintliga gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning. Denna uppsats undersöker därför genom tjugofem kvalitativa intervjuer hur tunneln och dess omedelbara omgivning upplevs av allmänheten i Sala kommun och varför samt vilken typ av åtgärd som skulle kunna öka gång- och cykeltrafiken genom tunneln. Kunskapsläget, uppsatsens analysram, redogör för forskning, vetenskapliga artiklar och rapporter kopplat till bland annat planering och åtgärder för ökad trygghet, mentala bilder och orientering i staden, platsidentitet, rädsla och oro i offentliga rum samt hela-resan-perspektiv. Resultatet från intervjuerna visar ett mönster där majoriteten av respondenterna upplever en känsla av obehag eller otrygghet i gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning vilket resulterade i att en del av dem undviker tunneln. Ett fåtal respondenter, endast män, avvek från mönstret och upplever tunneln som trygg. Rädslan för brottslighet var för många respondenter en bidragande anledning till upplevd otrygghet, särskilt efter mörkrets inbrott. Resultatet visar också att dålig belysning, skötsel, renhållning och överblickbarhet är faktorer som skapar otrygghet i tunneln och dess omedelbara omgivning. Genom att åtgärda dessa faktorer samt öka flödet av människor skulle enligt flera av respondenterna öka känslan av trygghet. Uppsatsens analys och slutsatser visar att människor upplever tunneln och dess omedelbara omgivning olika beroende av flera olika faktorer, både mentala, sociala och fysiska. Människors mentala uppfattning är förankrad både i tidigare erfarenheter och återberättelser och skiljer sig från person till person. Den mentala faktorn påverkar den sociala på så vis att många upplever rörelse och närvaro av andra som positivt för trygghet under förutsättning att de personer man möter kan bedömas på avstånd utifrån mentala föreställningar. Den fysiska faktorn handlar om hur miljön skapar obehag och känsla av otrygghet genom exempelvis förekomst av klotter eller dålig skötsel. Ingen faktor går att separera från de andra, de hänger på flera sätt ihop. Gång- och cykeltrafiken genom tunneln skulle kunna öka tillsammans med åtgärder för ökad trygghet såsom bättre skötsel och belysning i tunneln och dess omedelbara omgivning. Tryggheten och trafiken skulle också kunna öka genom bland annat tydligare stråkidentitet och målpunkter. Det finns en tendens till att kvinnor upplever tunneln som mer otrygg än män vilket kan förklaras med att offentliga rum sällan är planerade för kvinnor och deras behov.

Översvämningar är en naturkatastrof som uppkommer vid stor variation i vattentillförsel, exempelvis vid regn eller snösmältning. Detta är ett problem som man länge har bekämpat genom att bygga upp barriärer för att hålla vattnet borta. Tidigare har barriärerna vanligen byggts av sandsäckar, men under de senaste decennierna har många alternativ utvecklats för att göra uppbyggandet enklare och effektivare. Geodesign Barriers AB är ett företag som utvecklat mobila vattenbarriärer med syftet att vara snabba och enkla att montera samt platseffektiv när den inte används. Barriären är utvecklad för att kunna klara stora vattentryck, men vissa markförhållanden ställer högre krav på konstruktionen. Därför har man utvecklat två komplement som ökar barriärens kapacitet. Det ena är förankringsstag som förankras i marken och det andra är en skopa som monteras på barriärens undersida. Syftet har varit att med hjälp av tester i fält, ta reda på när respektive komplement bör användas på den undersökta modellen EUR125.

Bakgrund: På grund av olika omständigheter flyr allt fler människor från ett land till ettannat land. Sverige är ett av de länder som tagit emot fler invandrare under de senaste åren.Detta leder i sin tur till att vårt samhälle blir ett mångkulturellt samhälle. Ett mångkulturelltsamhälle ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor står framför nyautmaningar i vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Det är av stor vikt attsjuksköterskor har kulturell kompetens samt kan kommunicera med patienter som inte harett gemensamt språk.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annankulturell bakgrund.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv ansats, som är baseradpå tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Insamling av data gjordes genom att användadatabasen Medline via sökmotorn PubMed. Data analyserades genom att använda tematiskdataanalysmetod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar när de vårdadepatienter med annan kulturell bakgrund. Dessa utmaningar och lösningsstrategier har delatsi tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa huvudteman är: upplevdakommunikationshinder och lösningsstrategier, upplevda kulturella och etniska skillnadersom leder till etiska dilemman och upplevda brister i mötet med patienter från annankultur.Slutsats: Många sjuksköterskor känner sig osäkra och obekväma när de vårdar patientermed annan kulturell bakgrund och detta beror ofta på brist på kunskap, kommunikationsbarriärer och kulturskillnader som leder till missförstånd. Lösningsstrategierna är attsjuksköterskan behöver vara utrustad med kunskap om den transkulturella omvårdnadenför att kunna ge likvärdig och kvalitativ vård till alla. För att kunna ge bästa möjligaomvårdnad behövs också en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patientoch detta leder i sin tur till en ökad säkerhet, trygghet samt välbefinnande hos patienter.