I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet. Mitt resultat visar att stadens identitet har flera sidor, dels en som Vänerstad och en annan där tiden lite har sprungit ifrån Kristinehamn. Människor känner sig hemma i staden men deras födelseplats finns alltid kvar som det ursprungliga hemmet. Staden saknar det som Oldenburg definierar som tredje platser. Många av de platser som människor i staden tycker är meningsfulla är natursköna platser i centrum eller i anslutning till skärgården eller skogen. För att komma fram till vad som gör en plats i Kristinehamn betydelsefull behöver man se platsens dialektik; platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Staden skulle behöva fler inkluderande mötesplatser för att öka invånarnas känsla av sammanhang. När utbudet utav möjliga tredje platser minskar invånarnas chanser att stärka de sociala banden.

No description available.

Denna flerfallstudie undersöker hur utformningen av platsers fysiska miljö påverkas av olika planeringsideal. Syftet är att studera om och hur den byggda miljön i mindre orter har påverkats av olika stadsplaneringsideal. Dessutom diskuteras orternas identitet och känsla i förhållande till den byggda miljön och planeringsidealens påverkan. De fall som undersöks är de fyra orterna Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme i Kristinehamns kommun. De teoretiska utgångspunkterna består av olika teorier om planeringsideal samt kulturgeografiska perspektiv på platsidentitet och platskänsla. Två viktiga bidrag har varit Christian Norberg-Schulz teorier om platsens ande, identitet och den byggda miljön samt Bo Larssons teorier om hur stadsideal och stadsbyggnadstyper påverkar relationen mellan den byggda miljön och människans identifikation till platsen. Studiens empiriska material utgörs av historiska lantmäterikartor, fältobservationer samt egna illustrationer. Analysen visar att inga definitiva svar huruvida stadsplaneringsideal har påverkat den fysiska utformningen av de mindre tätorterna är möjliga att ge, men att olika spår från stadsplaneringsideal i vissa fall kan urskiljas. Resultatet pekar dock i riktning mot att andra påverkansfaktorer än olika stadsplaneringsideal har agerat som starkare platsskapande krafter på orterna. Hur orternas identitet och känsla har påverkats av de olika planeringsidealen har inte varit möjligt att diskutera utifrån undersökningens resultat. Men resultatet har öppnat för en diskussion kring hur orternas identitet och känsla kan påverkas av den fysiska miljön, vilket ger en djupare förståelse för relationen mellan orternas fysiska utformning och dess platskänsla och platsidentitet.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.</p>

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp. Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste. Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn. Lek kan uppstå var som helst och barnen i undersökningen överraskade mig med vilka deras favoritplatser var. Den platsen som visade sig som den kreativaste platsen att leka på, var en plats som inte har fått någon speciell bestämd funktion för vuxna. Det var snarare en plats där barnen själva gett platsen en mening. Mina resultat visade att en plats kan användas som mötesplats för olika årskurser kan skapa möten som tillfredsställer barnens behov av att bli sedda och igenkända av andra. Detta i sin tur kan utöka vänskapskrets till att sträcka sig utöver de personer som finns i ens egen klass. Min studie visade att vägen till att stötta barn i att utveckla sina intressen handlade om att lyssna på barnen själva. Jag hävdade dessutom att fler mötesplatser borde skapas, där barnen från olika årskurser kan mötas och leka tillsammans.

Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.

<p>Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet.</p><p>Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy.</p><p>Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället.</p><p>Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle</p>

Denna uppsats handlar om känslan för platsen där man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om människors känsla för platsen är annorlunda beroende på området de lever i. Detta innebär både förklaringar till att människor trivs där de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa två bostadsområden ligger geografiskt nära varandra i Uppsala men skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala förutsättningar. Sunnersta är ett villaområde med hög medelinkomst och låg arbetslöshet. Gottsunda är ett område där största delen består utav hyreslägenheter där invånarna har en relativt låg medelinkomst och hög arbetslöshet. Det empiriska materialet har samlats in framförallt genom promenerande intervjuer och har analyserats utifrån förklaringsmodeller som beskriver trivsel på platsen samt teorier om plats, identitet och platsidentitet. Slutsatsen är att känslan för platsen varierar med hur människor identifierar sig med, och upplever, en plats. Detta beror på sammanhang och gemenskap men också till stor del på platsens utformning vilket i sin tur varierar beroende på om det är ett resursstarkt eller resurssvagt område. Detta innebär att skillnaden i känslan för platsen mellan områdena snarare kan vara en indirekt, än en direkt, följd av en segregerad miljö.

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet. Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy. Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället. Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle

This essay is studying Hammarö and Grums work to increase place attractivness, strategies for marketing and the impact on the demographics. The introduction describes the two places guidelines and goals from their respective layout plan. The topic is based on the urbanization and the tendency of people moving away and leaving smaler places. The theory chapter discusses some important concepts and going over some of the previous research on the topic. Place marketing is one of the most importaint topics that this essay is going to discuss. For this study i am using a mixed method which includes qualitative interviews, statistics, and analysis of documents and photos. The fourth chapter presents the empirical material and quotes from the interviews is presented alongside the analysis of the documents and photos. The analysis of the essay is in the fifth chapter discussing the emoirical material alongside the theory. The last chapter presents the results of the study and the questions is here being awnserd.