No description available.

No description available.

This essay investigates how the transformation of society in Malmfälten is affected by thecultivation limit. The essay´s time frame is 2014 and 2018, respectively, because those are thetwo years the comprehensive plans were adopted. The investigation´s approach to answeringthe questions is to analyze the comprehensive plans, as well as study the legislation regardingthe cultivation limit and see if it applies to the documents. Furthermore, the study investigateswhether the cultivation limit has a limiting effect on the social transformation in Kiruna or not.What the investigation came to is that the cultivation limit limits the availability of land and thepossibility to farm the land mainly because of the reindeer husbandry law, which affects theland above the cultivation limit to a large extent, as well as the soil weathering process. Thestudy also concluded that the influence of the cultivation boundary has its advantages, amongother things through the protective effect it gives Sami villages in the area. The theoreticalframework the study relates to is path dependence, which deals with how a historicalphenomenon, such as the cultivation limit with its 150 years behind it, affects the present.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar etablerade industriföretag ser gällande affärsmodellsinnovation ur ett effektueringsperspektiv, pådrivet av den rådande gröna samhällsomvandlingen i norra Sverige. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Vilka är de främsta möjligheterna till affärsmodellsinnovation pådrivet av den gröna samhällsomvandlingen? Vilka är de främsta utmaningarna för affärsmodellsinnovation pådrivet av den gröna samhällsomvandlingen? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre delägare i ett etablerat industriföretag samt med två lokala affärsutvecklare. Detta material har sedan legat till grund för de tolkningar som gjorts under studiens resultat- och analysavsnitt. Resultatet delades in i sex olika teman, tre möjligheter och tre utmaningar till affärsmodellsinnovation. Studiens resultat visar att för etablerade industriföretag är den främsta möjligheten till affärsmodellsinnovation på kort sikt att ta del av de nya affärsmöjligheter som uppkommer i och med den gröna samhällsomvandlingen, som kan leda till ökad tillväxt och lönsamhet. Den främsta möjligheten på lång sikt är att ställa om till hållbarhet och cirkulära affärsmodeller, vilket kan leda till ökad tillväxt och lönsamhet i framtiden. Det är nödvändigt för att fortsätta vara en intressant och relevant aktör på marknaden samt bidra till en mer grön och miljövänlig industri och ett hållbart samhälle. Den främsta utmaningen på kort sikt är kompetens och rekryteringsutmaningen som innefattar att både behålla befintlig personal samt rekrytera ny kompetens, i en region med redan låg arbetslöshet. Att övervinna denna utmaning är avgörande för att säkerställa en kompetent arbetskraft som kan driva innovation och anpassningsarbete. Den främsta utmaningen på lång sikt är förmågan att ställa om till hållbarhet och cirkulära affärsmodeller, för att ta del av den gröna omställningen och inte gå miste om konkurrensfördelar. Nyckelord: Kvalitativ forskningsansats, fallstudie, intervjuer, etablerade industriföretag, affärsmodellsinnovation, grön samhällsomvandling, effektueringsperspektivet / This qualitative study aims to investigate the opportunities and challenges faced by an established industrial company as it engages in business model innovation driven by the green societal transformation in northern Sweden. The study aims to answer the following research questions: What are the main opportunities for business model innovation driven by the green societal transformation? What are the main challenges for business model innovation driven by the green societal transformation? The study employed semi-structured interviews with three partners in an industrial company and two local business developers. The collected material has served as the foundation for the interpretations in the study's results and analysis section. The results were divided into six different themes, three opportunities and three challenges. The results of the study show that the biggest opportunity with business model innovation in the short term for established industrial companies is to take advantage of the new business opportunities that arise amidst the green societal transformation, and that will lead to increased growth and profitability. The biggest long-term opportunity for established industrial companies is the change towards sustainability and the use of circular business models, which will lead to increased growth and profitability in the future. It is imperative for these companies to actively contribute to a greener and more environmentally friendly industry and society. In the short term, the most pressing challenge faced by established industrial companies in their business model innovation revolves around skills and recruitment. This encompasses both retaining existing talent and acquiring new skills, particularly in regions with low unemployment rates. Overcoming this challenge is crucial to ensure a skilled workforce capable of driving innovation and adaptation. The biggest challenge for established industrial companies in the long term is the ability to transition towards sustainability and the use of circular business models, in order to be a part of the green societal transformation and not to miss out on competitive advantages. Keywords: Qualitative research approach, case-study, interviews, incumbent industrial firms, business model innovation, green societal transformation, effectuation

I norra Sverige sker just nu två samhällsomvandlingar som en följd av det statligt ägda bolaget LKAB:s järnmalmsutvinning i området. Dessa samhällsomvandlingar påverkar inte bara platsen och naturen utan också invånarna i området. En stor del av dessa invånare påverkas då de behöver flytta till följd av den fortsattagruvbrytningen som gör att deras hem måste rivas. Syftet med denna uppsats var att analysera informationsbeteendet hos personer som påverkas avsamhällsomvandlingen just på det sättet, på en av gruvorterna - Kiruna, samt att ta reda på hur informationsprocessen runt samhällsomvandlingen kan se ut. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som har, eller kommer behöva flytta. Tillsammans ger de en bild av en situation som innebär att leva under ständig förändring, där både platsen och informationen är föränderlig. I analysen framkom det att informationsdelningen har en ledande aktör och det är LKAB; som delar information via olika kommunikationskanaler och möten. Vidare söker, delar och skapar intervjupersonerna information genom olika informationspraktiker, bland annat då de observerar platsen som är i omvandling.

The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården. The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used.   The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers. Since the greatest value around Hjalmar Lundbohmsgården is Hjalmar Lundbohm and his deeds, the identity can still be passed on even though the place is not the same. The informants agree that it is important with cultural references in a city so people have something to relate to. / Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur tre olika aktörer kopplade till samhällsomvandlingen i Kirunas centrala delar, i detta fall LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten, anser hur identiteten kring ett byggnadsminnesmärkt kulturarv påverkas genom en framtida flytt. Vidare undersöks vilken inverkan byggnaden kan ha i den framtida staden. Uppsatsen har sin utgångspunkt kring en ny framtida placering av Hjalmar Lundbohmsgården.   Studien är baserad på en kvalitativ ansats där fem informanter från tre olika aktörer; LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats genom tematisk analys, där en kombination av teoretisk tematisk analys och empirisk tematisk analys använts.   Resultatet av intervjuerna visar att Hjalmar Lundbohmsgårdens nya placering bör hamna i en lämplig kontext nära andra kulturbyggnader. Samtliga informanter är eniga om att tillgängligheten är en grundläggande faktor där en synergieffekt är ett ökat besökarantal. Det största kulturella värdet kring Hjalmar Lundbohmsgården är Hjalmar Lundbohm och hans gärningar, vilket gör att identiteten fortfarande kan vidareförmedlas trots att platsen inte är densamma. Informanterna är överens om att det är viktigt med kulturella referenser i en stad så människorna har något att förhålla sig till.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige. Begreppet odlingsgränsen uppkom under slutet av 1800-talet för att skydda samerna med rennäring gentemot nybyggarna. Dagens samhällsomvandlingar är omfattande och har stor påverkan på omgivningen där aktörerna anser att utveckling ska gå före avveckling. Runt Kiruna och Malmberget finns flera olika riksintressen att ta hänsyn till vid planeringen, till exempel rennäring och gruvnäring. Gruvnäringen får företräde framför de andra riksintressena på grund av nationalnyttan som den medför. Staten äger mycket mark runt Kiruna och för att få förvärva den krävs ett regeringsbeslut. En ansökan om ett sådant förvärv ska prövas hos Statens jordbruksverk, Länsstyrelsen, berörd sameby och Statens fastighetsverk. Med de många instanserna tar processen lång tid och för att effektivisera processen behövs i första hand kompetenshöjning hos aktörerna och bättre kommunikation. Jordbruksdrift var anledningen till att odlingsgränsen uppstod men idag tjänar den sitt syfte för andra näringar, till exempel turism. / Two urban transformations are in progress in northern Sweden today, in Kiruna and in Malmberget, due to expanding mining operations. The relocation of the two cities requires land acquisition. In Kiruna there are specific conditions due to certain protection provided by the so called cultivation border. The purpose of the study is to give a wide perspective on this unique cultivation border and indicate its association with land acquisition. In order to achieve the purpose of the study the history of the cultivation border, the urban transformations and national interests were investigated, as well as the process of land acquisition and how it can be improved. A literature study, qualitative interviews and visits at Kiruna and Malmberget was used to gain knowledge within the topic.As early as in the 1500s, the Swedish government started to take control of the northern parts of the country and encouraged its colonization. The cultivation border was created in the late 1800s to protect the Sami people and their industry from the settlers. The urban transformations are very extensive and have major impacts on the environment. Involved participants want to construct new areas before deconstructing the old ones. There are several different national interests in Kiruna and in Malmberget areas that have to be taken into account in the planning process. Two of those interests are the reindeer and mining industries. The mining industry takes precedence due to its economic benefits to the whole country. The State owns lots of land in Kiruna and in order to acquire it, the government has to give its approval. An application for such an acquirement must be adjudicated by the Swedish Board of Agriculture, the County Administrative Board, affected Sami villages and the National Property Board of Sweden. The high amount of authorities involved makes the process of aquisition long and an improvement to shorten it is to increase the competence of the involved parties and their intercommunication. The purpose of the cultivation border is still considered to be valid, although today for example the tourism is more important than the agriculturing to protect the Sami people.

Bygg- och fastighetssektorn orsakar en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Användningsskedet, ett av fyra skeden i en byggnads livscykel, utgjorde tidigare den största påverkan på klimatet. Idag sker de största utsläppen i byggskedet. Flertalet undersökningar har gjorts för att minska miljöpåverkan från nyproduktion däremot saknas motsvarande mängd data för ombyggnationer och renoveringar.För att öka förståelsen för miljöpåverkan från resursanvändningen inom bygg- och fastighetssektorn har det i denna studie gjorts en jämförelse av växthusgasutsläppen från att flytta och renovera ett småhus med att riva ett småhus och ersätta det med en nybyggnation. I studien undersöktes byggnader som flyttats i Kiruna där en samhällsomvandling pågår till följd av LKAB:s järnmalmsbrytning. Livscykelanalyser genomfördes för byggskedet och slutskedet för två objekt; Arbetarbostaden B5 samt en nyproduktion från Älvsbyhus. Enheten kg CO2e/m2 BTA (bruttoarea) användes i klimatberäkningarna. Energianvändningen i gamla och nya hus undersöktes och användes för att jämföra växthusgasutsläppen från materialen i ett nytt hus med en högre energianvändning i ett äldre hus. Resultatet visar att mängden material korrelerar till mängden växthusgasutsläpp vilket indikerar att renoveringen av ett småhus skapar ett lägre klimatavtryck än vad en nybyggnation gör. Resultatet visar också att det kan ta många år innan energibesparingen som ett nytt hus medför jämfört med ett gammalt hus väger upp för utsläppen från materialåtgången för nybyggnationen. Om ett hus ska flyttas och renoveras eller rivas och ersättas med en nybyggnation bör bedömas individuellt då renoveringsbehovet kan skilja sig åt från objekt till objekt / The construction and real estate sector is responsible for one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. The use phase, one of four stages in a building's life cycle, previously had the greatest impact on the climate. Today, the largest emissions occur in the construction phase. Several studies have been carried out to reduce the environmental impact of new construction, but there is no corresponding amount of data for conversions and renovations. To increase understanding of the environmental impact of resource use in the construction and real estate sector, this study compares the greenhousegas emissions from moving and renovating a small house with demolishing a small house and replacing it with a new building. The study examined relocated buildings in Kiruna where a societal transformation is taking place because of LKAB´s iron ore mining operations. Life cycleanalyses were conducted for the construction phase and the final phase for two objects: Arbetarbostaden B5 and a new production from Älvsbyhus.The unit kg CO2e/m2 BTA (gross area) was used in the climate calculations. The energy use in old and new houses was investigated and used to compare the greenhouse gas emissions from the materials in a new house with a higher energy use in an older house.The results show that the amount of material correlates to the amount of greenhouse gas emissions, indicating that the renovation of a small house creates a lower carbon footprint than a new construction. The results also show that it can take many years for the energy savings of a new house compared to an old house to compensate for the emissions from the material consumption of the new construction. Whether a house should be moved and renovated or demolished and replaced with a new building should be assessed individually as the need for renovation can differ from object to object. / <p>2023-06-02</p>

Utifrån att samhället genomgår stora förändringar   och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden   på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med   utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor.   Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen   med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor   skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat   med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna   fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer,   workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration   från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013)   rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor.   Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll,   process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår   inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet   att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att   etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och   insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv   kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som   rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende   på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att   bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare   forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats   och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare   forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien   är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället   för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att   förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt   i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens   förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i   de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt   kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer   specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån   studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med   olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna   användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men   också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going   through rapid change and social transformation is taking place. This is a   result of mega trends such as individualization and digitalization. People   are behaving in new ways and our future desires are harder than before to   predict. New business models need to develop both within the private and the   public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole   system perspective and explore and describe a large scale transformation   taking place within a large organization. A case study at   the elderly care within public sector has been made to accomplish the   ambition. The organization which has been studied has purposely been working   with a large scale change program for two years with the determination to   achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The   research design has included in-depth interviews, workshops, observations and   semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers,   Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to   include context, content, process, result and leadership in change-oriented   research within the public sector. The results from   the case study shows that many different efforts and activites are crucial to   achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with   previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from   previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in   a relatively short time seems to be a success factor for large scale change   in large organizations and complex systems. Previous research says in   contradiction that change needs time. Many more perceived   success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous   research but many of the findings are not found in theories studied. Critical   success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems   thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a   customer oriented perspective, the practical use of theorethical change   models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the   organisations history of change projects included as well as the   organisations unique context. The findings from   the case study also shows a change process that can be described in fourteen   steps. Some of these steps are found in the change management theories and   others are not. The descpription of the steps from this case study are   somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical   change models have a more general characteristic. The change   process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model,   and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order   based on the results of the study. The stones can also be described with   different highlighting due to the change context. Different emphasis and   content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model   could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model   in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>