Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter. Med detta som bakgrund finns det ett intresse och behov av att studera svenska kommunala, statliga och rättsliga instansers hantering och värdering av rennäringsintresset i frågor som rör den fysiska planeringen på mark med rätt för sameby att utöva renskötsel. Examensarbetet har koncentrerats till två fallstudier och med hjälp av en metod för kvalificerad uppföljning av offentlig förvaltning har resultatet av fallstudierna analyserats. Den ena fallstudien behandlar ett bygglov för en vildmarkscamp i Kuossanjarka i Kiruna kommun medan den andra fallstudien behandlar en detaljplan för ett fritidshusområde i Nedre Laukkuluspa, också det i Kiruna kommun. I analysen och diskussionen utifrån examensarbetets problemställning har det framkommit att svenska myndigheter hanterat och värderat rennäringsintresset på ett olikartat sätt i ärendehandläggningen. Myndigheter har inte tydligt redovisat vilka argument och mot bakgrund av vilka lagbestämmelser eller annat underlag som beslut fattats. En sådan otydlighet kan bland annat skönjas i myndigheters tolkning av bestämmelserna i första och andra stycket i 3 kap. 5 § MB, där det inte tydligt kunnat utläsas om eller på vilket sätt, skillnaderna i de båda styckena vägts in i myndigheternas bedömningar och beslut. Vad beträffar myndigheters hantering av riksintresset för rennäring, har det framkommit att tolkningen av bestämmelsen även där skett på ett disparat sätt. Skillnader återfinns både i myndigheternas bedömning av det underlag som legat till grund för beslut liksom vilka konsekvenser den förändrade markanvändningen kan få och vilka effekter det kan ge på riksintresset. I myndigheternas värdering av risken för påtaglig negativ inverkan på förutsättningarna att utöva renskötsel, har bedömningar generellt gjorts utifrån det enskilda fallet och inte med hänsyn till det samlade intrång i betesmarker som berörd sameby fått utstå eller beräknas kunna få utstå i framtiden. Därutöver kan konstateras att översiktsplanen som varit gällande för de två fallen har brustit i sin funktion som beslutsunderlag då riksintressanta områden för rennäring inte redovisats i laglig ordning.

Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun. Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av riksintressen.

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa. / Environmental justice has its origin in the US and comes from the African-American Civil Rights Movement. Today the environmental justice rhetoric can be found among researchers and politicians as well as grassroots movements. However, it does not exist in Sweden to a great extent. This study focuses on the debate around the establishment of a mine in Kallak, Sweden, and what kind of rhetoric different actors uses. The content analysis of newspaper articles show that there are both similarities and differences in this debate compared with the global rhetoric of environmental justice.

Gruvindustrin i Norrland har ökat markant de senaste åren tack vare den ökade efterfrågan på malm och mineraler. Sverige är ett viktigt gruvland och intresset för svenska mineraltillgångar har ökat markant de senaste åren. Sverige står för cirka 93 % av all export av malm och mineraler inom EU. Malm och mineraler uppfyller en väsentlig roll i den globala miljöomställningen. Detta har resulterat i att planerna på att öppna upp fler gruvor i Sverige har ökat de senaste åren. Att öppna upp fler gruvor i Norrland kan vara oerhört problematiskt då de tenderar att kollidera bland annat med den samiska kulturen och samernas rätt till att bedriva rennäring. Samerna har en lång historisk koppling till sina områden där de bland annat bedriver renskötsel. Trots att samerna betraktas som ett urfolk pågår en hel del exploateringar på samiska marker. Den aktuella forskningen har kunnat påvisa att det samiska folket påverkats negativt av exploateringar på samiska marker. Ett exempel på detta är gruvnäringen som växer i Sverige vilket innebär att samerna påverkas av gruvetableringar. Denna undersökning har som mål att ta reda på hur samernas kulturarv påverkas av den planerade gruvan i Gállok/Kallak. Den metod som används i denna undersökning är kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyseras består framför allt av nyhetsartiklar, sekundära intervjuer, översiktsplan för Jokkmokks kommun samt Sveriges mineralstrategi. Den empiriska evidensen i denna undersökning tyder på att det är två riksintressen som ställs mot varandra, rennäringen och gruvnäringen. Resultatet i denna undersökning illustrerar att det inte råder någon tvekan om att den samiska kulturen kan komma att påverkas negativt av den planerade järnmalmsgruvan i Kallak. Resultatet i denna undersökning visar också att de ekonomiska intressena väger tyngre än de ekologiska och sociala.

Samerna är ett urfolk som har en lång tradition av renskötsel. Rennäringen är grunden för den samiska kulturen. Den är också bäraren av en lång kulturell tradition och den utgör en stor del av både den samiska identiteten och den samiska näringen.         Klimatförändringarna i alpina och subalpina fjällmiljöer sker snabbare än på andra platser på jorden. Dock är förändringar av klimatet inget nytt i jordens historia. Tidigare klimatförändringar har dock skett genom att temperaturen förändrats långsammare än den uppvärmning vi noterar idag. Det innebär att ekosystemen, växterna och djuren har kunnat anpassa sig till det nya klimatet. De relativt snabba klimatförändringarna vi upplever idag i den svenska fjällkedjan, kan göra att flora och fauna kan få det svårare att anpassa sig. Renbetet är, liksom allt annat bete, beroende av väder och vind. Det gäller i synnerhet under vinterhalvåret. En effekt av de senaste decenniernas klimat är att relativt varm luft sveper in över fjällen flera gånger varje vinter. Det gör att snön smälter, helt eller delvis. När den sedan fryser igen bildas det ofta en isskorpa på marken som försvårar och försämrar renbetet, eftersom renarna får svårt att nå lavarna på marken. Rennäringens lönsamhet är fullt jämförbar med lönsamheten från övriga areella näringar, som jordbruk och skogsbruk i fjällkommunerna. Rennäringen är ett levnadssätt och en kulturbärare, mer än enbart ett försörjningssätt. Den kan närmast beskrivas som en livsform.

I Kiruna möts två riksintressen på markerna: Minerallagen och Rennäringslagen. Denna studie undersöker hur Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren har beskrivit gruvindustrin i Kiruna under de senaste tre åren. Syftet med studien är att undersöka hur de samiska intressena förstås när det gäller gruvetableringsfrågan, och i vilken stor utsträckning som de samiska perspektiven för synas i mediebevakningen. Syftet är också att undersöka vilka andra aktörer som får komma till tals och hur gruvindustrins konsekvenser gestaltas och förstås.  Studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen visar ett generellt mönster av mediebevakningen medan den kvalitativa går närmare in på fyra artiklar med det samiska perspektivet i fokus. Teorier om medielogik och gestaltning har använts för att förklara varför händelsen har blivit en nyhet. Under det teoretiska ramverket beskrivs också journalistens roll i hur medborgarna uppfattar sin verklighet. Postkolonial teori har använts för att förstå hur samhället än idag påverkas av kolonialismen.  Resultatet visar att det samiska perspektivet får synas i nyhetsbevakningen, men att samernas egna röster inte förekommer lika ofta. Den aktören som når ut med sin agenda mest är gruvbolagen och politiker. Rapporteringen präglas också av koloniala diskurser som använts för att legitimera övertagandet av marken.

No description available.

LKAB och Bolidens gruvverksamheter i Norrbotten befinner sig i nära eller direkt anslutning till samebyar och rensköteselområden. Jokkmokk Iron har under en längre tid velat etablera gruvverksamhet i Kallak, vilket möttes av starka motsättningar från bland annat sametinget. Varken LKAB eller Boliden är verksamma i Kallak, däremot är syftet med denna uppsats att se hur och huruvida Kallakkonflikten påverkat representationen av berörda samebyar och tillhörande rennäring i dessa gruvbolags gruvårsredovisningar. Undersökningen utgår från ett sociotekniskt perspektiv och representation som begrepp där årsredovisningarna analyseras utifrån innehållsanalys och textanalys. Det framgår tydligt att representationen av samebyar och rennäringen ökar efter Kallakkonfliktens början. Representationen är i många fall generell och upprepande mellan åren, däremot finns undantag med mer specifik information om berörda samebyar. I och med olika händelser, aktörers inblandning och den märkbara ökningen av representationen efter Kallakkonflikten kan det urskiljas att dessa tillsammans påverkat representationen i årsredovinsingarna.

This essay investigates how the transformation of society in Malmfälten is affected by thecultivation limit. The essay´s time frame is 2014 and 2018, respectively, because those are thetwo years the comprehensive plans were adopted. The investigation´s approach to answeringthe questions is to analyze the comprehensive plans, as well as study the legislation regardingthe cultivation limit and see if it applies to the documents. Furthermore, the study investigateswhether the cultivation limit has a limiting effect on the social transformation in Kiruna or not.What the investigation came to is that the cultivation limit limits the availability of land and thepossibility to farm the land mainly because of the reindeer husbandry law, which affects theland above the cultivation limit to a large extent, as well as the soil weathering process. Thestudy also concluded that the influence of the cultivation boundary has its advantages, amongother things through the protective effect it gives Sami villages in the area. The theoreticalframework the study relates to is path dependence, which deals with how a historicalphenomenon, such as the cultivation limit with its 150 years behind it, affects the present.

Den här undersökningen studerar intresseskonflikten mellan de renägande samerna och gruvnäringen i svenska Sápmi till följd av den gröna omställningen. Med bakgrund i historien och juridiken används teorier gällande platsidentitet och historietolkning samt hållbar utveckling för att analysera tre gruvkonflikter där problematiken stärks och förklaras med hjälp av tre empiriska intervjuer. Okunskapen visar sig i en stor oförståelse för samernas kulturella koppling till den plats de alltid brukat. De aktuella förutsättningar i form av ekonomi, juridiskt stöd och manskraft är snedfördelade vilket ger samerna begränsade möjligheter att göra sin röst hörd. Resultatet visar att den ignorerade historien är en tydlig påverkansfaktor i intressekonflikten men också de svårigheter som kommer av hur det juridiska ramverket är formulerat. För att närma sig en lösning på konflikten behöver avståndet mellan samerna och gruvindustrin minskas för att kunna nå ett samförstånd och syn på hur marken ska användas för att uppnå en hållbar framtid för alla.