This essay investigates how the transformation of society in Malmfälten is affected by thecultivation limit. The essay´s time frame is 2014 and 2018, respectively, because those are thetwo years the comprehensive plans were adopted. The investigation´s approach to answeringthe questions is to analyze the comprehensive plans, as well as study the legislation regardingthe cultivation limit and see if it applies to the documents. Furthermore, the study investigateswhether the cultivation limit has a limiting effect on the social transformation in Kiruna or not.What the investigation came to is that the cultivation limit limits the availability of land and thepossibility to farm the land mainly because of the reindeer husbandry law, which affects theland above the cultivation limit to a large extent, as well as the soil weathering process. Thestudy also concluded that the influence of the cultivation boundary has its advantages, amongother things through the protective effect it gives Sami villages in the area. The theoreticalframework the study relates to is path dependence, which deals with how a historicalphenomenon, such as the cultivation limit with its 150 years behind it, affects the present.

No description available.

I norra Sverige sker just nu två samhällsomvandlingar som en följd av det statligt ägda bolaget LKAB:s järnmalmsutvinning i området. Dessa samhällsomvandlingar påverkar inte bara platsen och naturen utan också invånarna i området. En stor del av dessa invånare påverkas då de behöver flytta till följd av den fortsattagruvbrytningen som gör att deras hem måste rivas. Syftet med denna uppsats var att analysera informationsbeteendet hos personer som påverkas avsamhällsomvandlingen just på det sättet, på en av gruvorterna - Kiruna, samt att ta reda på hur informationsprocessen runt samhällsomvandlingen kan se ut. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som har, eller kommer behöva flytta. Tillsammans ger de en bild av en situation som innebär att leva under ständig förändring, där både platsen och informationen är föränderlig. I analysen framkom det att informationsdelningen har en ledande aktör och det är LKAB; som delar information via olika kommunikationskanaler och möten. Vidare söker, delar och skapar intervjupersonerna information genom olika informationspraktiker, bland annat då de observerar platsen som är i omvandling.