No description available.

S. 34-44 behandlar samer och renskötsel i Lule lappmarks fjällområden

No description available.

I fäljande kvalitativa studie undersöks utbyggnaden av vindkraftparken Markbygdens påverkan på den svenska skogssamebyn Östra Kikkejaure sameby. Projektet väntas bestå av 1101 vindkraftverk och drivs av ansvarig entreprenör, Svevind AB. Projektet byggs i Piteå kommun och berör bland annat Östra Kikkejaures renbetesmarker. Syftet med studien är att undersöka vad utbyggnaden av vindkraftparker kan ha för påverkan på en svensk sameby. Vidare är syftet också att undersöka vilka konsekvenser som kan uppstå för samebyn, vilka intressekonflikter som kan identifieras och hur inställningen till vindkraftsprojekt kan påverkas. Studien har utförts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har bestått av tre representanter från berörd sameby, en representant från Piteå kommun samt en representant från ansvarig entreprenör. Empirin analyseras med hjälp utav ett teoretiskt ramverk bestående av teori gällande intressekonflikter, samt tidigare studier gällande markanvändning, ursprungsbefolkningar och etablering av vindkraft. Studien visar att de huvudsakliga konsekvenserna kan delas in i tre kategorier, nämligen fysiska konsekvenser, orosmoment samt avtal och stöd. De huvudsakliga konflikterna som kan identifieras innefattar utvecklings-, egendoms- och resurskonflikter. Samernas delaktighet i projektet har främst innefattat kommunikation och samråd med exploatören. Exploatören den aktören som haft en nyckelroll i delaktigheten mellan projektet och samebyn. Den största brytpunkten gällande samernas inställning till projektet var då ett avtal slöts mellan exploatören och samebyn, vilket gjorde samerna mer positivt inställda till projektet.

LKAB och Bolidens gruvverksamheter i Norrbotten befinner sig i nära eller direkt anslutning till samebyar och rensköteselområden. Jokkmokk Iron har under en längre tid velat etablera gruvverksamhet i Kallak, vilket möttes av starka motsättningar från bland annat sametinget. Varken LKAB eller Boliden är verksamma i Kallak, däremot är syftet med denna uppsats att se hur och huruvida Kallakkonflikten påverkat representationen av berörda samebyar och tillhörande rennäring i dessa gruvbolags gruvårsredovisningar. Undersökningen utgår från ett sociotekniskt perspektiv och representation som begrepp där årsredovisningarna analyseras utifrån innehållsanalys och textanalys. Det framgår tydligt att representationen av samebyar och rennäringen ökar efter Kallakkonfliktens början. Representationen är i många fall generell och upprepande mellan åren, däremot finns undantag med mer specifik information om berörda samebyar. I och med olika händelser, aktörers inblandning och den märkbara ökningen av representationen efter Kallakkonflikten kan det urskiljas att dessa tillsammans påverkat representationen i årsredovinsingarna.

No description available.

<p>Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.</p><ul><li>Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?<strong></strong></li><li>Vilken påverkan har kristendomen haft?</li><li>Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?<em></em></li><li>Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?</li></ul> / Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.

Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan. Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen? Vilken påverkan har kristendomen haft? Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen? Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag? / Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.

The rights of the Sámi; Sweden’s indigenous people, have long been a subject of debate. As part of Sweden’s Climate Act and implementation of the 2030 Agenda, Sweden is currently in the midst of an extensive expansion of wind power where a large proportion of the wind turbines will be located in Sápmi. However, the initiative has already faced strong local opposition leading to various conflicts, in particular between authorities, companies and Sámi villages. The purpose of this master’s thesis is to examine how the ongoing debate regarding wind power in Sápmi is expressed in the Swedish media and the different perspectives, rights and voices highlighted in relation to sustainability and decision-making processes. More specifically, this essay aims to explore the arguments related to the large-scale expansion of wind power in Sápmi, presented by the various actors in the debate. The research material, which consists of ten (10) different argumentative texts in the form of debate articles and submissions from the Swedish daily press, is analyzed using an argumentation analysis. Through the application of postcolonialism and recognition as a theoretical framework, the study also explores the inherent power relations within the wind power conflict. The study concludes that the Swedish media debate regarding wind power in Sápmi roughly boils down to the question of whether the measures taken in the name of the green transition should promote economic benefits or the survival of reindeer husbandry. Finally, a discrepancy between theory and practice regarding the Swedish government's respect for Sámi rights can be identified. The essay is written in Swedish.

This thesis scrutinises the state plans for future mining operations in two specific areas in northern Sweden, namely Rönnbäck/Rönnbäcken and Gállok/Kallak, and how these plans have become issues of intense dialogues and debates nationwide during the previous years. This is partly because of environmental reasons but the primary matter is because these two areas have traditionally belonged to the indigenous Saami people where they are pursuing reindeer husbandry. Despite the many voices of the Swedish society as well as the Saami people that have been raised against the mining plans in these two specific areas, the Swedish government still approved the mining companies to start pursing their activities in both cases. Because of this, several human rights issues have been invoked against the Swedish state in terms of the directly affected Saami’s rights as an indigenous people. Some of these invocations have been made by referring to the ICERD and UNDRIP. Therefore, on the basis of the Saami’s right to fair rectification as an indigenous people, the aim of this work is to further examine how state actions for rectification, because of previous state conducted human rights violations, are being perceived by different actors; in this case the Swedish state and the Saami people. By applying the theoretical framework of rectificatory justice, and conducting the method of analysing the arguments and perceptions of the Saami people as well as the Swedish state, the main focus of the thesis is to further examine the two cases of Rönnbäck/Rönnbäcken and Gállok/Kallak. The thesis’ main finding is that there are many discrepancies between the Saami people and the Swedish state in terms of their views on fair rectificatory arrangements as well as the rights of the Saami as an indigenous people.