<p>Previous research often includes juridical, political, economical and historical aspects of the Sami population. The research about the Sami women are limited therefore is was important to investigate the living conditions of the Sami women. The purpose with the study was to investigate the living conditions of the Sami women from a culture- and reindeer-herding view in relation to social gender and the majority society. Four individual interviews were performed with women who worked with reindeer-herding in the Sapmi area in north of Sweden. The interview guide was semi-structured and the data were analysed with the phenomenological method Interpretative Phenomenological Analysis, which has a focus on subjective experiences. The results revealed that participants try to create a norm of practising reindeer-herding, in spite of the male norm and less physical strength. They experience that job sharing between genders has changed over time. The majority society was experienced as threatening due to diffused intentions for reindeerherding.</p> / <p>Mycket litteratur behandlar samerna ur juridiskt, politiskt, ekonomiskt och historiskt perspektiv. Forskningen om samiska kvinnor är begränsad och därför är det angeläget att undersöka samiska kvinnors levnadsvillkor. Syftet med denna studie var att studera samiska kvinnors levnadsvillkor i rennäringen i förhållande till socialt kön och majoritetssamhället. Fyra kvinnor som arbetar helt eller delvis med renskötsel intervjuades. Intervjuerna har varit semi-strukturerade och har utförts i norra Sápmi. Data analyserades med den fenomenologiska metoden Interpretative phenomenological analysis, som fokuserar på människors upplevelser av fenomen. Tvärtemot normen så visar resultatet att kvinnorna själva kan göra det möjligt att klara av att anta renskötarrollen, trots fysiska hinder, maskulinisering och strukturer. Renskötseln är uppbyggd som en manlig struktur och arbetsdelning har omvandlats under olika tider. Majoritetssamhället upplevdes som ett hot eftersom informanterna kände sig osäkra på dess avsikter med näringen.</p>

Previous research often includes juridical, political, economical and historical aspects of the Sami population. The research about the Sami women are limited therefore is was important to investigate the living conditions of the Sami women. The purpose with the study was to investigate the living conditions of the Sami women from a culture- and reindeer-herding view in relation to social gender and the majority society. Four individual interviews were performed with women who worked with reindeer-herding in the Sapmi area in north of Sweden. The interview guide was semi-structured and the data were analysed with the phenomenological method Interpretative Phenomenological Analysis, which has a focus on subjective experiences. The results revealed that participants try to create a norm of practising reindeer-herding, in spite of the male norm and less physical strength. They experience that job sharing between genders has changed over time. The majority society was experienced as threatening due to diffused intentions for reindeerherding. / Mycket litteratur behandlar samerna ur juridiskt, politiskt, ekonomiskt och historiskt perspektiv. Forskningen om samiska kvinnor är begränsad och därför är det angeläget att undersöka samiska kvinnors levnadsvillkor. Syftet med denna studie var att studera samiska kvinnors levnadsvillkor i rennäringen i förhållande till socialt kön och majoritetssamhället. Fyra kvinnor som arbetar helt eller delvis med renskötsel intervjuades. Intervjuerna har varit semi-strukturerade och har utförts i norra Sápmi. Data analyserades med den fenomenologiska metoden Interpretative phenomenological analysis, som fokuserar på människors upplevelser av fenomen. Tvärtemot normen så visar resultatet att kvinnorna själva kan göra det möjligt att klara av att anta renskötarrollen, trots fysiska hinder, maskulinisering och strukturer. Renskötseln är uppbyggd som en manlig struktur och arbetsdelning har omvandlats under olika tider. Majoritetssamhället upplevdes som ett hot eftersom informanterna kände sig osäkra på dess avsikter med näringen.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter. Med detta som bakgrund finns det ett intresse och behov av att studera svenska kommunala, statliga och rättsliga instansers hantering och värdering av rennäringsintresset i frågor som rör den fysiska planeringen på mark med rätt för sameby att utöva renskötsel. Examensarbetet har koncentrerats till två fallstudier och med hjälp av en metod för kvalificerad uppföljning av offentlig förvaltning har resultatet av fallstudierna analyserats. Den ena fallstudien behandlar ett bygglov för en vildmarkscamp i Kuossanjarka i Kiruna kommun medan den andra fallstudien behandlar en detaljplan för ett fritidshusområde i Nedre Laukkuluspa, också det i Kiruna kommun. I analysen och diskussionen utifrån examensarbetets problemställning har det framkommit att svenska myndigheter hanterat och värderat rennäringsintresset på ett olikartat sätt i ärendehandläggningen. Myndigheter har inte tydligt redovisat vilka argument och mot bakgrund av vilka lagbestämmelser eller annat underlag som beslut fattats. En sådan otydlighet kan bland annat skönjas i myndigheters tolkning av bestämmelserna i första och andra stycket i 3 kap. 5 § MB, där det inte tydligt kunnat utläsas om eller på vilket sätt, skillnaderna i de båda styckena vägts in i myndigheternas bedömningar och beslut. Vad beträffar myndigheters hantering av riksintresset för rennäring, har det framkommit att tolkningen av bestämmelsen även där skett på ett disparat sätt. Skillnader återfinns både i myndigheternas bedömning av det underlag som legat till grund för beslut liksom vilka konsekvenser den förändrade markanvändningen kan få och vilka effekter det kan ge på riksintresset. I myndigheternas värdering av risken för påtaglig negativ inverkan på förutsättningarna att utöva renskötsel, har bedömningar generellt gjorts utifrån det enskilda fallet och inte med hänsyn till det samlade intrång i betesmarker som berörd sameby fått utstå eller beräknas kunna få utstå i framtiden. Därutöver kan konstateras att översiktsplanen som varit gällande för de två fallen har brustit i sin funktion som beslutsunderlag då riksintressanta områden för rennäring inte redovisats i laglig ordning.

År 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan mot svenska staten för att få ensamrätt till jakt och fiske på sina traditionella marker ovanför odlingsgränsen. I en tid då mänskliga rättigheter har större betydelse än någonsin och konflikter mellan urfolk och andra aktörer är vanligt förekommande fenomen är det intressant att undersöka hur diskurser skapar maktrelationer och identiteter i en debatt om urfolks rättigheter.  Denna studie undersöker språkets roll i skapandet av maktrelationer och identiteter i en svensk-samisk kontext. Sveriges Radios rapportering från Girjasrättegången utgör föremål för undersökningen då detta är ett samtida exempel på en konflikt om rättigheter mellan urfolk och stat. Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori är grunden för studiens metodologi. Diskursanalysen visar att tre diskurser i huvudsak reproduceras i debatten, vilka är en identitetsdiskurs, en forskningsdiskurs och en rättighetsdiskurs. Samebyn dominerar debatten då de gynnas av att reproducera de dominerande diskurserna. Studien påvisar även hur statens komplexa roll och identitet, vilken framkommer i en analys av det diskursiva fältet, begränsar vilken argumentation som används. Aktörer tillskriver sig själva och varandra olika identiteter vilket i huvudsak är orsak till den diskursiva kamp som förs mellan parterna.

This thesis examines the conditions for participation in the decision making process of a possible mine establishment in Storuman municipality in the north of Sweden. This is done through a case study where the main actors are the mining company Nickel Mountain AB, the municipality Storuman and the Sami village Vapsten. As a theoretical framework Cecilia Eriksson’s division of democratic theories is used as a starting point. Methods as described in deliberative democratic theory, such as discussion by effected community members, are seen as a method within the participatory democratic tradition, not a theory of its own. To describe what happens where in the process in Storuman a model of analysis created by Hans Wiklund is used. The model divides different parts of the political system and the public into arenas where democratic deliberation and political actions can take place; the parliamentary complex, the administrative complex and the public sphere. Criteria for this democratic deliberation and participation are then applied to the deliberation and actions; generality, autonomy, power neutrality and ideal role-taking. The method used is qualitative textual analysis. The main question of this thesis is: Does the political decision making process around the establishment of a mine give any room for participatory democracy with deliberative elements? In order to answer this main question the following three questions are also asked: 1. Within which arenas were the three actors given the possibility to communicate? 2. What forms of participation exist within the decision making process? 3. Does the participation meet Wiklund’s criteria for democratic deliberation? The thesis concludes that the political decision making process surrounding a possible mine establishment gives little room for participatory democracy with deliberative elements. There are few ways of affecting the decision making process and important interests at stake; valuable minerals, minority rights for Sami people, job opportunities and regional growth.

I fäljande kvalitativa studie undersöks utbyggnaden av vindkraftparken Markbygdens påverkan på den svenska skogssamebyn Östra Kikkejaure sameby. Projektet väntas bestå av 1101 vindkraftverk och drivs av ansvarig entreprenör, Svevind AB. Projektet byggs i Piteå kommun och berör bland annat Östra Kikkejaures renbetesmarker. Syftet med studien är att undersöka vad utbyggnaden av vindkraftparker kan ha för påverkan på en svensk sameby. Vidare är syftet också att undersöka vilka konsekvenser som kan uppstå för samebyn, vilka intressekonflikter som kan identifieras och hur inställningen till vindkraftsprojekt kan påverkas. Studien har utförts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har bestått av tre representanter från berörd sameby, en representant från Piteå kommun samt en representant från ansvarig entreprenör. Empirin analyseras med hjälp utav ett teoretiskt ramverk bestående av teori gällande intressekonflikter, samt tidigare studier gällande markanvändning, ursprungsbefolkningar och etablering av vindkraft. Studien visar att de huvudsakliga konsekvenserna kan delas in i tre kategorier, nämligen fysiska konsekvenser, orosmoment samt avtal och stöd. De huvudsakliga konflikterna som kan identifieras innefattar utvecklings-, egendoms- och resurskonflikter. Samernas delaktighet i projektet har främst innefattat kommunikation och samråd med exploatören. Exploatören den aktören som haft en nyckelroll i delaktigheten mellan projektet och samebyn. Den största brytpunkten gällande samernas inställning till projektet var då ett avtal slöts mellan exploatören och samebyn, vilket gjorde samerna mer positivt inställda till projektet.

LKAB och Bolidens gruvverksamheter i Norrbotten befinner sig i nära eller direkt anslutning till samebyar och rensköteselområden. Jokkmokk Iron har under en längre tid velat etablera gruvverksamhet i Kallak, vilket möttes av starka motsättningar från bland annat sametinget. Varken LKAB eller Boliden är verksamma i Kallak, däremot är syftet med denna uppsats att se hur och huruvida Kallakkonflikten påverkat representationen av berörda samebyar och tillhörande rennäring i dessa gruvbolags gruvårsredovisningar. Undersökningen utgår från ett sociotekniskt perspektiv och representation som begrepp där årsredovisningarna analyseras utifrån innehållsanalys och textanalys. Det framgår tydligt att representationen av samebyar och rennäringen ökar efter Kallakkonfliktens början. Representationen är i många fall generell och upprepande mellan åren, däremot finns undantag med mer specifik information om berörda samebyar. I och med olika händelser, aktörers inblandning och den märkbara ökningen av representationen efter Kallakkonflikten kan det urskiljas att dessa tillsammans påverkat representationen i årsredovinsingarna.

With different interests at stake, conservation is at the centre of power relations and negotiations over how best to manage a landscape, and is thus a potential source of conflicts, not only about how to manage the land, but also more importantly about what is just. In 2008 Sweden's National Park Plan, the creation of a national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags in the county of Jämtland was recommended. This area covers in part the land used by Handölsdalen, Mittådalen and Tåssåsen samebys for reindeer herding, and, in May 2016, the samebys declared that they would oppose the national park project. Negotiations between the samebys on the one hand, and the authorities in charge of running the project – the Swedish Environmental Protection Agency and the County Administrative Board of Jämtland – took place, until, in May 2017, the project actors officially met all for the first time. The samebys most notably demanded that reindeer herding and the Saami culture are recognised in the national park, and that the samebys have a clear influence in the project and later in the park management. Despite being overrepresented in national parks, Saami reindeer herders remain in fact underrepresented in the management of these parks, and still struggle locally to be included in conservation projects. In parallel to the progressive recognition of their rights as an indigenous people and within a national trend fostering local participation, they have been however increasingly included in the discussions on conservation projects at the local scale. This thesis aims at contributing to challenge the way conservation is still conceptualised and practiced in Sweden. It raises the question of what the opportunities are for the affected samebys to anchor their claims in the negotiations over the establishment of a planned national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags. The question is studied through the lens of the discursive institutional conflict management analysis, which allows to have a deep understanding of the negotiation process, by looking at its procedural as well as contextual aspects, and at the interdependence between the samebys and the authorities. Overall, the procedural aspects of the negotiation process are unfavourable to the samebys, the contextual aspects provide only mixed opportunities for the samebys, and the interdependence of the parties, while positive, is weak in degree which may hamper the anchoring of samebys' claims. This thesis demonstrates the importance of institutional change and building of trust for the effective recognition and participation of the samebys in the process. / Med olika intressen står konservering i centrum för maktrelationer och förhandlingar om hur bäst man kan hantera ett landskap och är därmed en potentiell källa till konflikter, inte bara om hur man hanterar landet, men också viktigare om vad som är rätt. I Nationalparksplan för Sverige under 2008 rekommenderades att skapa en nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags i Jämtlands län. Detta område täcker delvis marken som används av samebyarna Handölsdalen, Mittådalen och Tåssåsen för renskötsel, och i maj 2016 förklarade samebyarna att de skulle motsätta sig nationalparksprojektet. Förhandlingar mellan samebyarna och de myndigheter som ansvarar för att driva projektet - Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtlands län - ägde rum fram till maj 2017 då alla projektets aktörer träffades officiellt för första gången. Samebyarna krävde framför allt att renskötsel och samekultur erkänns i nationalparken och att samebyarna har ett tydligt inflytande i projektet och senare i parkförvaltningen. Trots att de är överrepresenterade i nationalparker är samiska renskötare faktiskt underrepresenterade i förvaltningen av dessa parker och strider fortfarande lokalt för att bli inkluderade i projekt för bevarande. Parallellt med det progressiva erkännandet av deras rättigheter som ursprungsbefolkning och inom en nationell trend som främjar lokalt deltagande har de emellertid alltmer ingått i diskussionerna om bevarandeprojekt på en lokal skala. Avhandlingen syftar till att bidra mot att utmana hur bevarandet fortfarande är betraktat och praktiserat i Sverige. Det väcker frågan om vilka möjligheter som finns för de drabbade samebyarna att förankra sina krav i förhandlingarna om inrättandet av en planerad nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags. Frågan studeras genom linsen i den diskursiva institutionella konflikthanteringsanalysen, som möjliggör en djup förståelse av förhandlingsprocessen genom att titta på dess procedur- och kontextuella aspekter samt på det ömsesidiga beroendet mellan samebyarna och myndigheterna. Sammantaget är de procedurmässiga aspekterna av förhandlingsprocessen ogynnsamma för samebyarna, de kontextuella aspekterna ger endast blandade möjligheter för samebyarna, och parternas ömsesidiga beroende, vilket är positivt i sig, är svagt i en grad som kan hämma förankringen av samebyarnas krav. Denna avhandling visar vikten av institutionell förändring och uppbyggnad av förtroende för samebyarnas effektiva erkännande och deltagande i processen.

Gruvindustrin växer i norra Sverige och sedan början av 2000-talet har ansökningar om bearbetningskoncessioner ökat drastiskt. Planerande av gruvor kan dock vara problematiska när de sker i renskötselområden och företrädare för det samiska samhället har kritiserat gruvbolagen för att inte ta hänsyn till samebyarnas synpunkter i sina miljökonsekvensbeskrivningar för nya gruvprojekt. Denna rapport ämnar synliggöra samebyn Jåhkågasska tjielldes perspektiv angående påverkan för deras rennäring av en eventuell gruvetablering i Kallak/Gállok. Med hjälp av en litteraturstudie samt kartläggning i ArcGIS har en scenarioanalys gjorts för att kunna beskriva och bedöma möjliga framtidsscenarier för Jåhkågasska tjielldes rennäring. Därefter har en jämförelse gjorts mellan scenarioanalysen och gruvbolagets syn på gruvans påverkan på rennäringen. Scenarioanalysen visade att samebyn ser en större påverkan på rennäringen än vad gruvbolaget gör. Bidragande orsaker till det är att gruvbolagets miljökonsekvensbeskrivning saknar utredd påverkan av kumulativa effekter, den har en för snäv systemgräns samt att den inte har tagit med berörda renskötares kunskaper om rennäring. Detta gör att det saknas en helhetsbild av påverkan på rennäringen, vilket gör att olika uppfattningar och konflikter uppstått. / The mining industry is expanding in northern Sweden and ever since the beginning of the 21st century the applications for exploitation concessions have increased rapidly. However, the planning of mines can be problematic when it's done in reindeer husbandry areas and representatives for the sami society have criticized mining companies for not taking the sami people’s aspect into account in their environmental impact assessments for new mining projects. This report aims to make visible the perspective of the Sami village of Jåhkågasska tjiellde regarding the impacts on their reindeer husbandry due to a potential mining establishment in Kallak/Gállok. With the help of a literary study and maps created in ArcGIS, a scenario analysis has been made to describe and evaluate possible scenarios for the future of the reindeer husbandry in Jåhkågasska tjielldes. After that, a comparison between the scenario analysis and the mining company's view of the mine’s impact on the reindeer husbandry has been made. The scenario analysis showed that the Sami village sees a greater impact on the reindeer husbandry than the mining company. Causal factors for the different views are that the company's environmental impact assessment lack an evaluation of impacts of cumulative effects, has a too narrow system boundary and does not include the reindeer herders knowledge about reindeer husbandry. This leads to an absence of an overall picture of the impacts on the reindeer husbandry, which has led to different opinions and conflicts.

The rights of the Sámi; Sweden’s indigenous people, have long been a subject of debate. As part of Sweden’s Climate Act and implementation of the 2030 Agenda, Sweden is currently in the midst of an extensive expansion of wind power where a large proportion of the wind turbines will be located in Sápmi. However, the initiative has already faced strong local opposition leading to various conflicts, in particular between authorities, companies and Sámi villages. The purpose of this master’s thesis is to examine how the ongoing debate regarding wind power in Sápmi is expressed in the Swedish media and the different perspectives, rights and voices highlighted in relation to sustainability and decision-making processes. More specifically, this essay aims to explore the arguments related to the large-scale expansion of wind power in Sápmi, presented by the various actors in the debate. The research material, which consists of ten (10) different argumentative texts in the form of debate articles and submissions from the Swedish daily press, is analyzed using an argumentation analysis. Through the application of postcolonialism and recognition as a theoretical framework, the study also explores the inherent power relations within the wind power conflict. The study concludes that the Swedish media debate regarding wind power in Sápmi roughly boils down to the question of whether the measures taken in the name of the green transition should promote economic benefits or the survival of reindeer husbandry. Finally, a discrepancy between theory and practice regarding the Swedish government's respect for Sámi rights can be identified. The essay is written in Swedish.