The Swedish society has trough decades developed into a multicultural society. Minority groups such as Sami have been a part of the country for a long time. By being separated from the majority through culture, language etc. minorities demand the right to become independent and have the ability to practice their culture.   History show that minorities all over the world have been discriminated and abused by the majorities. Democratic procedures are often advantages for the majority. A lot of research has been made about this. The question researchers ask themselves is if the state should compensate minorities such as Sami’s by giving them group rights and if this is the right way to achieve equality and justice within a society.   The aim of this thesis is to examine how the minority group sami is being treated by the Swedish state and to analyze whether or not group rights work in the Swedish society. The research question is: Does group rights become a problem for the Swedish state? The essay applied two basic analytical positions made by Kymlicka and Kukathas. They are both publicly known by their contributions to questions on minority rights and multiculturalism. Their different perspectives were used on sami’s current position in the Swedish society and whether or not the state should or should not have group rights.   The method used in this essay includes a descriptive analysis and a case study on the sami minority group.   The conclusion of this essay is that the swedish state, even though the existents of certain group rights are still today discriminating the samis’. Furthermore, the reason why sami people still are not being treated well is because they have no political representation in Swedish politics.

Den svenska spelmarknaden regleras genom ett statligt spelmonopol där huvudsakligen tre aktörer är verksamma, Svenska Spel AB, ATG samt allmännyttiga folkrörelser. Spelregleringen är utformad så att tillstånd att bedriva spelverksamhet ges av svenska staten. Den svenska spelmarknaden utgörs av reglerade respektive oreglerade aktörer där de reglerade aktörerna är svenska bolag som erhållit tillstånd för att bedriva spelverksamhet i Sverige. Oreglerade aktörer utgörs av företag baserade utanför Sveriges gränser och som således inte behöver beakta svensk lagstiftning. Spelmarknadens största aktör är Svenska Spel AB som för att kunna leva upp till sitt uppdrag om en säker spelmarknad har strikta villkor uppställda för sin verksamhet gällande bland annat marknadsföring. Eftersom Sverige är medlem i EU måste EU-rätten beaktas och följas, det råder fri rörlighet för etablering och tjänster inom EU. EU-domstolen har slagit fast att spel är att likställas med en tjänst. Vidare har EU-domstolen fastslagit att länder får göra inskränkningar i EU-rätten om det är för att upprätthålla allmän ordning, säkerhet eller hälsa enligt artikel 52 FEUF. Sverige och Portugal är två länder som motiverar sina spelregleringar efter denna artikel. Vid en granskning av Svenska Spel ABs marknadsföring utförd av tillsynsmyndigheten Lotteriinspektionen konstaterades att 60 procent av de granskade marknadsföringsobjekten uppenbart stred mot villkoren och ytterligare 17 procent kan ha stridit mot villkoren. Då de reglerade aktörerna verkar för att minska spelrelaterad problematik erbjuds en del verktyg som till exempel obligatorisk registrering av spel samt hänvisningar till stödlinjen för spelmissbruk. Vilka effekter dessa åtgärder har för minskat spelmissbruk är dock oklart. Det svenska spelmonopolets förenlighet med EU-rätten kan därför ifrågasättas utifrån dels sin långtgående begränsning av marknaden som kan ses som oproportionerlig, och dels från det faktum att spelmonopolets aktörer bedriver en relativt intensiv marknadsföring som får motiveringen för undantaget från den fria marknaden att framstå som ett svepskäl.

Den svenska jordbrukssektorn och staten kom att arbeta sida vid sida under stora delar av 1900-talet. Staten subventionerade grupper inom jordbrukssektorn för att tillgodose den svenska efterfrågan och samtidigt förse befolkningen med den kost som staten bedömde vara av värde för en god samhällsutveckling. Mjölkfrämjande organisationer var mycket framgångsrika i sin marknadsföring, och staten befrämjade mjölkkonsumtionen. Ekonomen George Stigler har en teori om att de stora företagen påverkar myndigheterna att agera på ett sätt som gynnar företagen. Stigler uppdelar de åtgärder som företagen önskar av staten i fyra huvudgrupper. Professor Robert Cialdinis teorier om påverkan har sedan använts för att hitta möjliga påverkanssituationer. En översiktlig beskrivning av statens och livmedelssektorns interaktion under 1900-talet fram till idag med fokus på mjölksektorn ligger som grund för mitt arbete. Hänsyn tas också till tidigare kritik vid betraktande av de olika samarbets-formerna mellan staten och livsmedelsindustrin/mejerinäringen för att om möjligt identifiera potentiella påverkanssituationer. Resultatet visar att staten har bidragit med de fyra tjänster som Stigler menar att företagen önskar från staten. Utifrån Cialdinis påverkansmönster hittas flera potentiella påverkanssituationer. Sammantaget bedömer jag att förutsättningarna har funnits för att livsmedelsindustrin och mejerinäringen kan ha påverkat staten att agera till förmån för industrin.

År 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan mot svenska staten för att få ensamrätt till jakt och fiske på sina traditionella marker ovanför odlingsgränsen. I en tid då mänskliga rättigheter har större betydelse än någonsin och konflikter mellan urfolk och andra aktörer är vanligt förekommande fenomen är det intressant att undersöka hur diskurser skapar maktrelationer och identiteter i en debatt om urfolks rättigheter.  Denna studie undersöker språkets roll i skapandet av maktrelationer och identiteter i en svensk-samisk kontext. Sveriges Radios rapportering från Girjasrättegången utgör föremål för undersökningen då detta är ett samtida exempel på en konflikt om rättigheter mellan urfolk och stat. Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori är grunden för studiens metodologi. Diskursanalysen visar att tre diskurser i huvudsak reproduceras i debatten, vilka är en identitetsdiskurs, en forskningsdiskurs och en rättighetsdiskurs. Samebyn dominerar debatten då de gynnas av att reproducera de dominerande diskurserna. Studien påvisar även hur statens komplexa roll och identitet, vilken framkommer i en analys av det diskursiva fältet, begränsar vilken argumentation som används. Aktörer tillskriver sig själva och varandra olika identiteter vilket i huvudsak är orsak till den diskursiva kamp som förs mellan parterna.

Vart femte år skickar Sverige in en rapport till Förenta Nationernas organ Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) där rapporten beskriver hur Sverige arbetar mot diskriminering utifrån den konvention Sverige skrev under år 1966 – Raskonventionen. Denna studie undersöker den senaste rapporten svenska staten har skickat till CERD från år 2023 för att förstå vilka begrepp som framträder i rapporten i beskrivningar av arbetet mot diskriminering på grund av ras. Tidigare forskning om ras, rasism och färgblindhet pekar på att Sverige inte använder rasbegreppet, Därav är det intressant att undersöka om rasbegreppet framträder, men om så ej är fallet, vilka andra begrepp som framträder istället för ras. Studien syftar även till att redogöra för hur svenska staten arbetar mot diskriminering på grund av ras och vilka tänkbara konsekvenser begreppsanvändningen i rapporten får för arbetet mot diskriminering på grund av ras. Studiens resultat visar att rasbegreppet förekommer i mycket liten utsträckning samtidigt som etnicitet, etnisk tillhörighet, kulturell- och nationell bakgrund och ursprung förekommer ofta i rapporten. Begreppsapparaten är inte konsekvent och otydlig där etnicitet används på olika sätt i olika språkliga kontexter. Otydlig begreppsanvändning kring etnicitet är något även tidigare forskning slår fast där rasbegreppet inte används. / Every fifth year in accordance with the Race Convention, Sweden is obligated to hand in a report stating what work is being done to combat discrimination based on race. The Race Convention was created by the United Nations Committee on the Elimination of Racial Discrimination(CERD) and signed by Sweden in 1966. This study is analysing the latest report handed in by the Swedish state during the reporting cycle of 2023. The study aims to understand what concepts of race, without using the word race, appears in the report. The study further aims to explain how the Swedish state is combating discrimination based on race and what possibly consequences the use of concepts, in the report, have for combating discrimination based on race. Some of the main results of the analysis are that the concept of race is being used to a very limited extent, while terms such as ethnicity, ethnic, national or cultural heritage and descent is being frequently used. There is also no clear definition of the concept of ethnicity and there is overall an inconsistent usage of concepts and insufficient clarification of the concepts of both race and ethnicity.

This thesis investigates the view of the Swedish government on how working hours can be used as a tool to promote equality in Sweden. Previous research shows how women are experiencing a bigger challenge than men in achieving a balance between work and family life since they take a larger responsibility for the unpaid work at home. This leads to inferior prerequisites in life for women, which in turn means that we live in an unequal society. At the same time research shows that there are two ways to go when it comes to changing working hours in favour of equality: an extension of the working hours for women who work part-time or a shortening of the working hours over all in the Swedish society. The aim of this thesis is to investigate which of these alternatives that is promoted by the Swedish government. This will be done through a critical discourse analysis.   The investigation shows that the Swedish government promotes the alternative where the women working part-time extend their working hours to full-time as a solution to the equality problem. This goes in line with what previous research has shown on this matter; that the working culture in Sweden is strong and that the idea of a “working line” is a strong concept that has been used since the start of the 20th century to this day. This also shows that there is a reigning discourse where it is not possible to talk about a shortening of working hours as a solution to the equality problem. As previous research has shown, this investigation also finds that the government continues to emphasize the economic consequences that come out of the fact that women to a large extent work part-time. The question of who is going to take care of the unpaid work at home when women starts to work full-time, however, remains unanswered.

The purpose of this thesis is to investigate how children are affected by eviction and structural homelessness in Sweden, and also to investigate what rights children have towards the Swedish state and Swedish municipalities under the Convention on the Right of the Child. To achieve the purpose, the author has used rapports of evicted and homeless children in Sweden, and analyzed the Convention on the Rights of the Child. The author did this to see what obligations the Swedish state and the Swedish municipalities have towards the children. Documents from Malmo and Gothenburg municipality are also used to see how the implementation of the Convention on the Rights of the Child looks like at the local level. A comparison between the municipalities was made to see if there are similarities or differences between the municipalities implementation of the convention. An investigation was also done to see whether the municipalities comply the claims of the convention.

Extant research concludes that SMEs tend to be highly dependent on the local institutional environment when internationalizing. In relation to that, international business literature accentuates the lack of studies that aim to understand how government support influences SMEs' international business performance. This further justifies the current inquiry for conducting more diverse scientific research in order to better describe and evaluate how governments should apply and effectively utilize their support toward internationalizing SMEs. Based on that, the aim of this study was to first identify the approaches that Kalmar based SMEs undertake to internationalize. Second, to identify the current initiatives implemented by the local governmental agencies toward the internationalization of these firms. Third, to identify how the governmental agencies in Kalmar could potentially improve the internationalization support towards the local SMEs. By fulfilling these aims this study was able to answer the overarching research question of How could the Swedish governmental agencies better contribute to the development of the internationalization process of their SMEs at the regional level? International business literature, internationalization process theories in combination with the available knowledge concerning the local institutional environment were utilized to conduct a thorough theoretical base for this study. The theoretical base laid the foundation for the constructed conceptual framework that was later utilized to collect and analyze data derived from five local SMEs and four key governmental agencies. This research project implemented a qualitative methodology and a multiple case study design. The data were collected through ten semi structured interviews. As an outcome, the findings of this study concludes that the identified prevailing internationalization process traits in combination with the uncovered improvement elements for governmental internationalization support, positively influence the configuration between the SMEs internationalization and the local institutional environment. This further contributes to achieving understanding concerning how Swedish regions could foster the internationalization process of their SMEs. Finally, to the best of the authors’ knowledge, this is one of the first studies to address the issue of governmental endeavors toward the internationalization process of Swedish SMEs.