Information is a vital part for most organizations, not least for state agencies as they handle personal data for every citizen, such as medical records, social security numbers and other sensitive information. It is therefore critical to protect the information assets at a sufficient level according to its value. Information security aims to do this by preserving the properties of confidentiality, integrity and availability of the information. This means that accurate and complete information shall be accessible and usable by an authorized entity upon demand. Swedish state agencies are obliged to manage their information security by the implementation of an information security management system (ISMS). The ISMS has to be set up and operated in compliance with the international standards ISO/IEC 27001 and ISO/IEC 27002, but these standards are somewhat vague in describing how to perform certain procedures. One part of the ISMS consists of the process of classifying the information, a process that according to the result from a survey by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) is troublesome (MSB, 2014), especially for smaller-sized agencies. In this classification process, a classification scheme is used to determine the consequences to the organisation if the confidentiality, integrity or availability of the information is jeopardized. The result of this process determines the level of protection that each piece of information asset will receive at a later stage. It is vital to classify the assets at a suitable level to avoid over or under classification, as the former can lead to unnecessary costs and difficulties in using the assets, and the latter can put the asset at risk of unauthorized access. The interest from the academic world have however been low regarding research focused on the 27000 series of standards, compared to the more mature ISO/IEC 9000 and ISO/IEC 14000 series. This thesis project aims to investigate how the classification scheme has been simplified and to identify enabling factors from the development and use of simplified classification schemes. The research questions for this thesis project are: In which ways have a number of Swedish state agencies simplified their information classification schemes? Which factors have influenced the development and use of a simplified classification scheme? A mixed method, an embedded case study, was used, including both a review of existing information security policies for the state agencies to gather information about current information classification models and schemes, as well as interviews with the chiefs of information security for the state agencies regarding the development and usage of a simplified information classification scheme. In total, 120 documents from 81 agencies were reviewed and 7 interviews were completed. The results from the study shows that the state agencies that have simplified their classification scheme do so by focusing on one aspect: confidentiality. The agencies motivate this by a number of reasons: The aspects integrity and availability are regarded complex and difficult for the end user to relate to and classify. In order to simplify for the end user these aspects are handled by the IT department and the IT environment The integrity and availability aspects are more or less built into the IT environment and thus handled automatically as long as the end user correctly classifies the information asset according to the confidentiality aspect and handles the information according to the handling guidelines The study also shows the need for a national, common set of handling guidelines and consequence levels for the classification scheme as this would simplify and improve the security in communication between the state agencies

This essay compares the theory of human rights and human responsibility to the reality in the Swedish government. The aim is to understand what the            philosophers in this case study are saying about human rights and responsibility. The essay also asks how the philosopher’s theories compare to the reality in the Swedish State.  When comparing the theory of John Locke, Jean-Jacques Rousseau and Robert Nozick to the Swedish government and laws we understand that Rousseau is the most conservative and yet the one out of the three philosophers that are closest to  Swedish State reality. Locke is not very different from Rousseau and a lot of how the Swedish State works is compatible whit his thoughts. Nozick, being the one that is most liberal, is then the one that has ideas that are most different from the Swedish State 2021 even though Sweden is known to be one of the most liberal and equal states in the world.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.   Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen. / Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.   The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.

<p>Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.</p><p> </p><p>Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen.</p> / <p>Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.</p><p> </p><p>The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.</p>

The purpose of this thesis is to investigate how children are affected by eviction and structural homelessness in Sweden, and also to investigate what rights children have towards the Swedish state and Swedish municipalities under the Convention on the Right of the Child. To achieve the purpose, the author has used rapports of evicted and homeless children in Sweden, and analyzed the Convention on the Rights of the Child. The author did this to see what obligations the Swedish state and the Swedish municipalities have towards the children. Documents from Malmo and Gothenburg municipality are also used to see how the implementation of the Convention on the Rights of the Child looks like at the local level. A comparison between the municipalities was made to see if there are similarities or differences between the municipalities implementation of the convention. An investigation was also done to see whether the municipalities comply the claims of the convention.

This dissertation shows that the forest Sami of Arvidsjaurbyn (the forest Sami community in Arvidsjaur) were actors on an economic, social and societal level. The parish of Arvidsjaur was founded by the Swedish state in the beginning of the 17th century. The dissertation is a source study. The primary area of investigation consists of the then existing Arvidsjaurbyn in Pite lappmark (the Sami region of Pite). With regard to economic and societal changes, comparative studies have been made of the forest Sami neighbours in the south, Uhmeåbyn (the forest Sami community in Ume lappmark), and the neighbours in the north, Jokkmokk and Sjokksjokk (forest Sami communities in Lule lappmark). Arvidsjaurbyn is unique as a research object, since the community consisted of no other Sami category but the forest Sami. They had cooperated under private management with each other and communicated with the state and the church for more than one hundred years before the first settler arrived (in 1757). Traditionally the forest Sami have been dependent on three industries, namely fishing, hunting and reindeer husbandry. In the 18th century the reindeer herding came to be dominant. The forest Sami showed that they could handle important issues in the encounter with the state and the church. Forest Sami lay assessors successfully defended the Sami community’s industries at the district court sessions. The economic differences among them were not great and the internal solidarity in the Sami community was strong. Arvidsjaurbyn was a Sami community with a considerable population increase 1750–1800. From the 1740s the Swedish state’s policy vis-à- vis the forest Sami became increasingly clear; they ought to pass on to the agricultural industry. The forest Sami were, however, not convinced to adhere to this state policy. Around 1800 the administration of lappskatteland (the taxation area of each forest Sami) came to be moved from the local district court to the county administrative boards, which was a considerable adversity for the forest Sami’s development potentialities. This dissertation is one of the few that problematizes the forest Sami in Sweden. It reveals a sustainable, cooperative, resilient and innovative society. / Denna avhandling om skogssamerna behandlar förändringarna i deras samhälle 1650–1800. Bland allmänheten är skogssamerna inte lika kända som fjällsamerna. En del forskning om skogssamerna har genomförts men då i sammanhang där den fjällsamiska forskningsdelen legat i förgrunden. I avhandlingen påvisas att skogssamerna hade kontroll på utvecklingen av sina näringar: De var därmed aktörer på en social och samhällelig nivå i samebyn, Arvidsjaurbyn. Omkring år 1800 skulle denna ordning, på grund av statliga åtgärder, komma att försvagas. Om vi hade kunnat besöka Övre Norrland omkring 1650 skulle vi ha träffat på skogssamer från Kemi lappmark i öster ned till skogslandet som omger Ångermanälven och dess biflöden i söder. Deras område gränsade mot fjällterrängen i väster och de uppodlade kustbygderna i öster. I dessa milsvida skogsområden var skogssamerna inbyggarna medan området säsongsvis nyttjades av kustbönderna för fiskets skull och av fjällsamerna för dess vinterbetesmarker. Skogssamernas kärnområde av idag utgörs av Arvidsjaurs och Malå kommuner med utlöpare in i Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare kommuner. Avhandlingen är en källstudie om skogssamerna 1650–1800. Källorna består av domböcker, skattelängder, befolkningstabeller, kyrkböcker, visitationsprotokoll och avräkningsböcker. Skogssamerna har studerats ned på individnivå varefter resultaten sammanförts, analyserats, generaliserats och diskuterats. Redan tidigt i avhandlingsarbetet stod det klart att lappskattelandet var en viktig del när förändringar i skogssamernas samhälle skulle undersökas. Undersökningsområdet omfattar dåvarande Arvidsjaurbyn i Pite lappmark där jämförande studier, med avseende på ekonomiska och samhälleliga förändringar, har gjorts med skogssamegrannarna i söder, Uhmeåbyn, och grannarna i norr, Jokkmokk och Sjokksjokk. Arvidsjaurbyn är unik som forskningsobjekt eftersom byn bestod av enbart skogssamer. Som skogssamer hade man i egen regi samarbetat med varandra och kommunicerat med stat och kyrka i över hundra år innan förste nybyggaren anlände. Den var egen socken och eget kyrkligt, rättsligt och administrativt område. Marknaden i Arvidsjaur var av gammalt datum och under 1700-talet kom marknadshandeln att utvecklas. Mot slutet av 1600-talet kom den fjällsamiska nomadismen att sätta sina spår i vinterskogslandet. Under första halvan av 1700-talet kom skogssamerna att stämma fjällsamer inför tinget för betesintrång. Dessa avtog avsevärt fram till 1800. Den fjällsamiska rennomadismen kom ändå inte att påverka skogssamerna särskilt mycket. De blev viktigare som skogssamernas förebilder för hur man ökar numerären i sin renhjord. Under 1750-talet inleddes en mer omfattande kolonisation av lappmarkerna. Arvidsjaurbyn blev den sista av de svenska lappmarkernas skogssamebyar som koloniserades (från och med 1757). Skogssamerna i Åsele, Ume, Pite och Lule lappmarker påverkades olika mycket av nybyggarnas intåg. Efter 1750 kom de flesta av skogssamernas lappskatteland i Uhmeåbyn i Ume lappmark att gå förlorade till nybyggarna med den påföljden att Uhmeåbyn (nuvarande Lycksele kommun) i praktiken hade upphört omkring år 1800. Skogssamebyarna norr däremot utvecklade sina näringar. Dit hörde Arvidsjaurbyn som ännu finns kvar (nuvarande skogssamebyarna Malå, Mausjaur, Östra Kikkejaur och Västra Kikkejaur). Förklaringarna till denna förmåga till överlevnad är onekligen intressanta. Skogssamerna har traditionellt lutat sig mot tre näringar nämligen fiske, jakt och renskötsel. Omkring 1650 dominerade jakt och fiske. Under 1700-talet kom renskötseln att bli dominerande. I den förändringen gick skogssamerna sin egen väg. Efter 1750 började man dela på lappskattelanden och renhjordarna ökade i storlek – en hållbar näringsutveckling som blev starten för näringen av idag. Arvidsjaurbyn var en av samebyarna med en befolkningsökning 1750–1800. Nybyggarna i Arvidsjaur kom inte att påverka skogssamernas näringar på ett allvarligt sätt förrän efter år 1800. Samtidigt omvandlades skogssamernas samhälle och man såg till att behålla sitt inflytande på olika arenor. Skogssamerna var en viktig del av det kyrkliga sammanhanget, skogssamiska nämndemän försvarade med framgång deras näringar, de visade att de kunde hantera viktiga frågor i mötet med staten. De ekonomiska skillnaderna dem emellan var inte stora och den inre sammanhållningen i samebyn var stark. I avhandlingen konstateras att skogssamerna var aktörer, inte offer. De hade därmed en maktposition att hantera framförallt i sina näringsfrågor. Att det var så berodde på deras förmåga till självorganisering och självstyre. Den svenska staten formade Arvidsjaurbyn som en administrativ enhet från 1600- talets början och in i 1700-talet och ska under 1700-talet ses som en strukturell maktfaktor. Reformen av lappskatten genomfördes 1695. Under 1740-talet ändrades förutsättningarna för fattiga samers flyttningar till den av svenska bönder bebodda bottenvikskusten. Nu krävdes att de hade ett arbete dit de kom och att flyttningen skulle vara reglerad hos myndigheterna i avflyttnings- och inflyttningssocknen. Under inledningen av 1750-talet drogs gränsen mellan bönderna vid bottenvikskusten och lappmarken upp. Den innebar framförallt att det nu var slut med kustböndernas fiskefärder till sjöarna i lappmarkerna. Dock: Under senare delen av 1700-talet utvecklades den svenska statens ståndpunkt om skogssamernas näringar att de borde övergå till jordbruksnäringen. Skogssamerna lät sig dock inte övertygas. Först senare, in på 1830- talet, kom skogssamer i Arvidsjaurbyn, att i någon omfattning, bli nybyggare. En statlig negativ makt i betydelsen att det blev en betydande motgång för skogssamerna genomdrevs in på 1800-talet då lappskattelandsärenden flyttas från det lokala tinget till länsstyrelserna. Ändå var tiden fram till år 1800 gynnsam för skogssamerna. Det århundrade som följde skulle komma att innehålla stora och svåra utmaningar som inte blev mindre av att skogssamernas inflytande, på grund av statliga åtgärder, skulle komma att minska. / Sammanfattning på umesamiska Dáhta doktårbargguo lúvletjij bijrra sijttá tjielgastit syöbradahkan virduodiemiev 1650–1800 tjuöhtiejäbij gaskasne. Lúvletjij viessuomvyjjarh eäh almatjijste leäh aktta åhppásh guh váriegij vyjjarh. Múvtieme uhtsadiebmie leä gujt dahktuvvame valla dalluojge váriegij ienabe guh lúvletjij viessuome leä guövddielisne urrame. Jis máhttiet lúvlijmeh mannat Bijjie-Nuorttalándasne 1650 lúhkien bájkiesne lúvlijmeh gávnadame Giebmasámieniednaman lúvletjijgújme luldnie, juhkh vumatlándasne vyössan, jah sämij dan lándasne juhka gidd’ Jeanoen jah dan lijggietjätsij gujga ållá. Jilliele dan dáhvuon leä bijjielándda jah lúvlielde jis mierradáhvuoj búnddedädtjij åhkierh. Dajn vuavdnájen vijđies vumadahkijne lúvletjh vyössan. Jábien äjgij mehte búndh dáhvuojde guelleman dehte ednen jah váriegh jis dálvvieguohtuoman dehte. Lúvletjij guovdátjedáhvuo gåvdnije údne Árviesjávrien jah Málágan kommuvnijne jah dassa lissiene iednamah ájáj Árjepluovien, Jåhkåmåhkien jah Jiellevárien kommuvnij sissnie. Dáhta doktårbargguo leä gåldijeuhtsadiebmie lúvletjij bijrra jäbijne 1650–1800. Gåldijieh leäh duobmuogirjieh, skáhttietsiehkuodissah, viesáttjållash, jessembuörddiegirjieh jah åsiestemegirjjieh. Uhtsadiebmie leä dáhktuvvame gidd’ vihtties almatjij rájjáje jah die leäh áj miŋŋiele sjadduoh såpkatuvvame jah nålggastemijne åbbaláhkáje giehtjadallatuvvame. Juo árrade uhtsademebarguosne däjđuv, lij ge åhpies gúktie skáhttielándh lijjen ájnas åssie lúvletjij syöbradahkan virduodemij jessemijste. Muv ájdnasummas uhtsademedáhvuo leä dållatje Árviesjávrien tjeälddie Byöhđaman sámieniednamisne. Leäb ájáj bednegevyrrarij jah syöbradahkan guohtáje lúvletjijde årjiene jeäbddastallame, Ubmejentjieldiesne, jah kránnájde nuortane, Jå- hkåmåhkien jah Sjuokksjåhkån tjieldijne. Árviesjávrien tjeälddie leä ájdnalágátje uhtsademesuörggiene, júhte tjieldiesne lijjen gájks lúvletjh. Lúvletjh ednen jijtjase vuögijde akttane barggat jah stáhtijne jah gïrkuojne guvlatallat bijjiele tjuöhtie jábieh uvddale guh vuostas búndh búhten. Tjeälddie lij jijtjase suaknnuo, gïrkkuo-, diggie- jah tjudtjatusdáhvuone. 1750 jäbij ájgien älgij vijđies iednamválddiemedåjbma sämij dáhvuojne. Árviesjávrien tjeälddie sjaddij miŋŋijmus lúvletjij tjieldijste sámieniednamisne, gússnie dahta dahktuvvij. Sjeltien, Ubmejen, Byöhđamen jah Julevun sámieniednamijne stuövies urratahkh lijjen vádnásh. Miŋŋiele 1750 lúvletjij skáhttielándh Uhmebïvdna (Ubmejen Tjeälddie) Ubmejen sámieniednamisne byöjsstan uđđastubij tseggemij dehte, mastie sjaddij júhte Uhmebïvdna (dálátje Lïkssjuon kommuvdna) lij tjeälddiene nåhkame 1800 tjuöhtiejäbij bijrra. Lúvletjij tjieldijne jis jielátissah nïnnuostuvvijeäh. Dajdde guvlij Árviesjávrien tjeälddie juhka villie údnek leä báhtsáme (Mávasjávrrie, Luvlatje jah Jilliebe Giehkure). Dassa lij dáhta vuođđuone ahtie lúvletjh ärbij tsaggie, nammadum guöllie- jah návddiebïvduojne jah båtsuojsuojtuojne, vyössan. 1650 jäbij äjgijne lijgan bïvdduo jah guelleme åjvviejielátissane jah 1700 tjuöhtiejäbij ájgien sjaddij båtsuojbargguo mierriedijjiene jah bájdnagúdij sagga sijjij viessuomvyjjarijde. Dan virduodemesne lúvletjh välljejijjen jijtjase tjåvddiemijde. Skáhttielándijde juogadeäh jah dan miŋŋiele ieluoh stuorránin Árviesjávrien tjeälddie lij tjieldij gaskasne aktta, gússnie vuojnuos ålbmagestuorruome sjaddij ájggiegaskasne 1750-1800. Lúvletjij syöbradahka jietjátuvvij dan mehte guh lägedijjen júhte bájdniemefábmuo bätsij sijjije. Lúvletjh lijjen åssiene gïrkuoste jah gïrkuon vyjjarijste, sämij dålmanjh (tålmannijh) gähtten buoragikta jijtjase jielátissijde. Vuösietijjen júhte mähtten dåjmadit dárbuoj mehte stáhtijne jah gïrkuojne jah ájnasikta sïhttáh úvdiedit åsiestiemiev. Ekonomijjasne eäh lama juogdish nåv stuorráh jah tjeälddie lij sisŋielde geävrra. 1750 lúhkien jäbij rájieste gidd’ 1800 kruvnan dahkuoh sämij vuösstie Sverjesne byjkkasissa sjedden, júhtie lúvletjh byörrijeäh sjaddat iednamberggijiene. Ussjadellen máje júhte lúvletjij viessuomtjeärdda lij úhtsiebe árvuoste jah udtja dan dehte byöjsstat. Valla lúvletjh dassa idtjen mivvah eäh geän tjuovuoh mab guhtjadijjen. 1800 tjuöhtejábien rájjáje lúvletjh úvdiedellen Árviesjávrien tjieldien jielátissijde ja sämij ålbmage stuoruoj. Miŋŋiele gújt, lahkabisne 1830-lúhkien ájggáje, lúvletjh múvtieme mierráje sjedden hiejmánij iejgádiene. Viehka vuösstiemanname lij dahta guh vuostas åsiesne 1800 tjuöhtiejäbijne lánddajessemah diggij vuöldie sirdietuvvijeäh lienatjudtjatussan vuolláje. Ihkabe ájggie 1800 tjuöhtiejäbij rájjáje lij buerijmus ájggie lúvletjijde. Tjuöhtiejáhpie juhka dalluoj búdij buektij sämijde stuorra jah lussas hásstiemijde, juhkh idtjen unnánh stáhtan dåjmaj dehte. / <p>Avhandlingen ingår även i institutionen för idé- och samhällsstudiers skriftserie <em>Historiska studier: Skrifter från Umeå universitet 10.</em> </p>

Exploitation of indigenous lands due to the extraction of natural resources is a global problem, historically and today. This paper will focus on a Swedish context, specifically the mining industry in Kiruna and how the state-owned mining company LKAB with a new discovery of rare earth elements (REE) threatens to exploit the lands of the Sami village of Gabna. Through a critical discourse analysis, the aim is to study to what extent and how Sami rights and interest are presented in the national media, how language in the national discourses can legitimize certain types of actions, and how this in turn can reproduce or challenge unequal power relations between the Sami and the Swedish state. In 13 investigated articles from Aftonbladet, the most dominant discourse is the presentation of the planned extraction as a contribution to the green transition and a solution to the climate crisis, which serves as legitimization of LKAB's actions. This, in combination with the peripheral position of the Sami, reproduce unequal power relations and shows practices of green colonialism as exploitation is legitimized through arguments about a green transition. In conclusion, this is a conflict of interest between the Swedish state and the Sami people, and whether it will follow the course of other colonial patterns remains to be seen.

Titel: Implementering av GRI-standarder och riktlinjer: Fördelar och Utmaningar i Hållbarhetsredovisningen. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Sofia Ivarsson och Sofie Skalberg. Handledare: Jean Claude Mutiganda. Datum: 2024 - januari. Syfte: Skandinavien intar en framstående position i världen när det gäller att redovisa hållbarhet. Flertalet företag i Sverige har börjat implementera GRI som ett verktyg för att förstärka hållbarhetsredovisningen och förbättra kommunikationen med intressenterna. Studien avser att undersöka fördelar och utmaningar som svenska statliga företag upplever vid implementeringen och användningen av GRI-riktlinjerna i hållbarhetsredovisningen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats tillämpats, som innefattar empirisk datainsamling från sju semistrukturerade intervjuer med svenska statliga bolag i olika branscher. Efter kodning och tematisering av det empiriska materialet har resultatet sedan analyserats och tolkats mot tidigare forskning. Resultat och analys samt slutsats: Trots frånvaron av exakt lagstiftning väljer företagofta att anpassa sig till externa riktlinjer såsom GRI. GRI-ramverket ökar transparensen och förbättrar företagens trovärdighet och legitimitet. Däremot inkluderar utmaningarna resurskrävande rapportering och risk för att fokusera för mycket på kriterier i stället för på verkliga förbättringar, vilket kräver anpassning för att möta företagens specifika behov inför CSRD. Studiens bidrag: Studien bidrar till att redogöra för hur företag upplevt implementeringen och användningen av GRI som ramverk. Dessutom ger studien konkreta slutsatser och rekommendationer baserat på erfarenheter och insikter som företagen erhållit genom användningen av GRI i hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: För att få en bredare förståelse av GRI hade det varit intressant att undersöka andra företag, som inte är statliga och verksamma i Sverige. Det hade även varit intressant att undersöka de fördelar och utmaningar företag upplever med CSRD. / Title: Implementation of GRI Standards and Guidelines: Benefits and Challenges in Sustainability Reporting. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Sofia Ivarsson and Sofie Skalberg. Supervisor: Jean Claude Mutiganda. Date: 2024 - january. Aim: Scandinavia occupies a prominent position globally in sustainability reporting. Many companies in Sweden have started to implement GRI as a tool to strengthen their sustainability reporting and improve communication with their stakeholders. The study aims to examine benefits and challenges that Swedish state-owned companies experience when implementing and using the GRI guidelines in sustainability reporting. Method: In this study, a qualitative method with an inductive research approach has been applied, which includes empirical data collection from seven semi-structured interviews with Swedish state-owned companies in various industries. After coding and thematizing the empirical material, the results have been analyzed and interpreted against previous research. Results and analysis and conclusion: Despite the absence of precise legislation, companies often choose to adapt to external guidelines such as GRI. The GRI framework increases transparency, improves companies' credibility and legitimacy. However, challenges include resource-intensive reporting and the risk of focusing too much on criteria instead of real improvements, requiring adaptation to meet the specific needs of companies ahead of CSRD. Contribution of the thesis: The study contributes to an account of how companies experienced the implementation and use of GRI as a framework. In addition, the study provides concrete conclusions and recommendations based on the experiences and insights that companies have gained through the use of GRI in sustainability reporting. Suggestions for future research: In order to gain a broader understanding of GRI, it would have been interesting to explore other companies, beyond state-owned and active companies in Sweden. It would also have been interesting to examine the benefits and challenges companies experience with CSRD.

The Arctic region is a region defined by change. Climate change, militarization and a growing interest from both Arctic and non-Arctic states are increasing the geopolitical significance for the region. As a consequence, concerns about the Arctic region's security and what threat the region might constitute have grown.  The following thesis seeks to study in which way the Arctic region is perceived as a security and defence concern by the Swedish government and state agencies in Swedish state discourse from first of January 2019 to the 19th of June 2023. By using arguments from the Copenhagen schools Securitization Theory, the thesis aims to understand to what extent the Swedish state discourse has securitized the Arctic region and what and/or who the is presented as security issues and defence threats. The findings argue that the Swedish Arctic discourse does not securitize the Arctic region, however, patterns of securitization could be found which indicate that the region might be securitized in the future. The Swedish Arctic discourse recognise several security issues and defence threats and present cooperation with other states as well as strengthen military capabilities in northern Sweden as countermeasures. This further indicates that the Swedish Arctic discourse recognise security and defence concerns connected to the Arctic region even if they are not presented by the terms of securitization.

The purpose of the study is to investigate the governance by the Swedish government of the state-owned enterprises in relation to UN Guiding Principles for Business and Human Rights. In the study the Swedish state’s ownership policy is analyzed together with the Swedish national action plan for business and human rights in relation to article 4 in the UN Guiding Principles.The method used in the study is a critical legal reasoning around the text combined with other external perspectives such as the underpinning values and the context. The conclusion of the study is that the Swedish state’s ownership policy should be interpreted in the light of international law, since there are compelling reasons grounded in previous research that article 4 in the UN Guiding Principles is related to the state’s duty to protect and the requirement of due diligence. The study demonstrates that the Swedish government has taken several steps in relation to the state-owned companies, although it is hard to conclude that these are additional in the meaning of article 4. The requirement in the UN Guiding Principles on state-owned enterprises to perform human rights due diligence and supported by international law is not expressed in the State’s ownership policy. Another conclusion is that the requirements and expectations on state-owned enterprises with regard to human rights are integrated with firm expectations on business opportunities. These requirements and expectations could be characterized as instrumental for the overriding objective of the state-owned enterprises: long-term value generation.