This thesis examines the conditions for participation in the decision making process of a possible mine establishment in Storuman municipality in the north of Sweden. This is done through a case study where the main actors are the mining company Nickel Mountain AB, the municipality Storuman and the Sami village Vapsten. As a theoretical framework Cecilia Eriksson’s division of democratic theories is used as a starting point. Methods as described in deliberative democratic theory, such as discussion by effected community members, are seen as a method within the participatory democratic tradition, not a theory of its own. To describe what happens where in the process in Storuman a model of analysis created by Hans Wiklund is used. The model divides different parts of the political system and the public into arenas where democratic deliberation and political actions can take place; the parliamentary complex, the administrative complex and the public sphere. Criteria for this democratic deliberation and participation are then applied to the deliberation and actions; generality, autonomy, power neutrality and ideal role-taking. The method used is qualitative textual analysis. The main question of this thesis is: Does the political decision making process around the establishment of a mine give any room for participatory democracy with deliberative elements? In order to answer this main question the following three questions are also asked: 1. Within which arenas were the three actors given the possibility to communicate? 2. What forms of participation exist within the decision making process? 3. Does the participation meet Wiklund’s criteria for democratic deliberation? The thesis concludes that the political decision making process surrounding a possible mine establishment gives little room for participatory democracy with deliberative elements. There are few ways of affecting the decision making process and important interests at stake; valuable minerals, minority rights for Sami people, job opportunities and regional growth.

<p>Validerat; 20140619 (global_studentproject_submitter)</p>

Den här undersökningen studerar intresseskonflikten mellan de renägande samerna och gruvnäringen i svenska Sápmi till följd av den gröna omställningen. Med bakgrund i historien och juridiken används teorier gällande platsidentitet och historietolkning samt hållbar utveckling för att analysera tre gruvkonflikter där problematiken stärks och förklaras med hjälp av tre empiriska intervjuer. Okunskapen visar sig i en stor oförståelse för samernas kulturella koppling till den plats de alltid brukat. De aktuella förutsättningar i form av ekonomi, juridiskt stöd och manskraft är snedfördelade vilket ger samerna begränsade möjligheter att göra sin röst hörd. Resultatet visar att den ignorerade historien är en tydlig påverkansfaktor i intressekonflikten men också de svårigheter som kommer av hur det juridiska ramverket är formulerat. För att närma sig en lösning på konflikten behöver avståndet mellan samerna och gruvindustrin minskas för att kunna nå ett samförstånd och syn på hur marken ska användas för att uppnå en hållbar framtid för alla.

Gruvindustrin växer i norra Sverige och sedan början av 2000-talet har ansökningar om bearbetningskoncessioner ökat drastiskt. Planerande av gruvor kan dock vara problematiska när de sker i renskötselområden och företrädare för det samiska samhället har kritiserat gruvbolagen för att inte ta hänsyn till samebyarnas synpunkter i sina miljökonsekvensbeskrivningar för nya gruvprojekt. Denna rapport ämnar synliggöra samebyn Jåhkågasska tjielldes perspektiv angående påverkan för deras rennäring av en eventuell gruvetablering i Kallak/Gállok. Med hjälp av en litteraturstudie samt kartläggning i ArcGIS har en scenarioanalys gjorts för att kunna beskriva och bedöma möjliga framtidsscenarier för Jåhkågasska tjielldes rennäring. Därefter har en jämförelse gjorts mellan scenarioanalysen och gruvbolagets syn på gruvans påverkan på rennäringen. Scenarioanalysen visade att samebyn ser en större påverkan på rennäringen än vad gruvbolaget gör. Bidragande orsaker till det är att gruvbolagets miljökonsekvensbeskrivning saknar utredd påverkan av kumulativa effekter, den har en för snäv systemgräns samt att den inte har tagit med berörda renskötares kunskaper om rennäring. Detta gör att det saknas en helhetsbild av påverkan på rennäringen, vilket gör att olika uppfattningar och konflikter uppstått. / The mining industry is expanding in northern Sweden and ever since the beginning of the 21st century the applications for exploitation concessions have increased rapidly. However, the planning of mines can be problematic when it's done in reindeer husbandry areas and representatives for the sami society have criticized mining companies for not taking the sami people’s aspect into account in their environmental impact assessments for new mining projects. This report aims to make visible the perspective of the Sami village of Jåhkågasska tjiellde regarding the impacts on their reindeer husbandry due to a potential mining establishment in Kallak/Gállok. With the help of a literary study and maps created in ArcGIS, a scenario analysis has been made to describe and evaluate possible scenarios for the future of the reindeer husbandry in Jåhkågasska tjielldes. After that, a comparison between the scenario analysis and the mining company's view of the mine’s impact on the reindeer husbandry has been made. The scenario analysis showed that the Sami village sees a greater impact on the reindeer husbandry than the mining company. Causal factors for the different views are that the company's environmental impact assessment lack an evaluation of impacts of cumulative effects, has a too narrow system boundary and does not include the reindeer herders knowledge about reindeer husbandry. This leads to an absence of an overall picture of the impacts on the reindeer husbandry, which has led to different opinions and conflicts.

Studien utgår från två fall av gruvetablering, Rönnbäcken och Kallak, vilka har liknande utgångspunkter men resulterat i olika utfall. Respektive länsstyrelse har i de två fallen yttrat sig jakande respektive nekande. Studien är ett fall av myndighetsutövning i två fall av bearbetningskoncession och syftar till att förklara varför olika beslut fattats i fallen Rönnbäcken och Kallak. Det teoretiska ramverket utgår från Punctuated Equilibrium theory vilket belyser fyra faktorer av vikt för beslut, yttranden och processen i sig i de två fallen. Utgångspunkten är teoriprövande där det teoretiska ramverket används förklarande i och med de olika utfallen. Studien använder sig av processpårning och analyserar därigenom kvantitet såväl som innehåll och tendenser i bland annat artiklar, protokoll, lagar och yttranden.   Studien utgör ett bidrag till existerande forskningslitteratur inom området gruvnäring och stärker i och med slutsatser, förklaringspotentialen hos Punctuated equilibrium theory. Ytterligare slutsatser innefattar att det avstyrkande yttrandet och beslutet i fallet Kallak tyder på policyförändringar där fallet Kallak mycket väl kan påverka utkomsten i fallet Rönnbäcken. Attention och New participants ses som de viktigaste faktorerna i initiering av policyförändring.