Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa. / Environmental justice has its origin in the US and comes from the African-American Civil Rights Movement. Today the environmental justice rhetoric can be found among researchers and politicians as well as grassroots movements. However, it does not exist in Sweden to a great extent. This study focuses on the debate around the establishment of a mine in Kallak, Sweden, and what kind of rhetoric different actors uses. The content analysis of newspaper articles show that there are both similarities and differences in this debate compared with the global rhetoric of environmental justice.

Gruvindustrin i Norrland har ökat markant de senaste åren tack vare den ökade efterfrågan på malm och mineraler. Sverige är ett viktigt gruvland och intresset för svenska mineraltillgångar har ökat markant de senaste åren. Sverige står för cirka 93 % av all export av malm och mineraler inom EU. Malm och mineraler uppfyller en väsentlig roll i den globala miljöomställningen. Detta har resulterat i att planerna på att öppna upp fler gruvor i Sverige har ökat de senaste åren. Att öppna upp fler gruvor i Norrland kan vara oerhört problematiskt då de tenderar att kollidera bland annat med den samiska kulturen och samernas rätt till att bedriva rennäring. Samerna har en lång historisk koppling till sina områden där de bland annat bedriver renskötsel. Trots att samerna betraktas som ett urfolk pågår en hel del exploateringar på samiska marker. Den aktuella forskningen har kunnat påvisa att det samiska folket påverkats negativt av exploateringar på samiska marker. Ett exempel på detta är gruvnäringen som växer i Sverige vilket innebär att samerna påverkas av gruvetableringar. Denna undersökning har som mål att ta reda på hur samernas kulturarv påverkas av den planerade gruvan i Gállok/Kallak. Den metod som används i denna undersökning är kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyseras består framför allt av nyhetsartiklar, sekundära intervjuer, översiktsplan för Jokkmokks kommun samt Sveriges mineralstrategi. Den empiriska evidensen i denna undersökning tyder på att det är två riksintressen som ställs mot varandra, rennäringen och gruvnäringen. Resultatet i denna undersökning illustrerar att det inte råder någon tvekan om att den samiska kulturen kan komma att påverkas negativt av den planerade järnmalmsgruvan i Kallak. Resultatet i denna undersökning visar också att de ekonomiska intressena väger tyngre än de ekologiska och sociala.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och värden gjorts förståeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har använts är det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som används för att förstå situationen. Teorin är baserad på internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstås och värderas, och även behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen består av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och Rättighetslogiken. / The aim of this thesis it to examine how the 'Kallak-conflict had been portrayed in the news coverage and how Sami interests and values has been made comprehensible through and by the news coverage. The method that has been used is the discourse analytic logic perspective, which, by structuring the material can identify and describe the logic’s that are used to understand the situation. The theory is based on international research on indigenous people that handle how the land can be perceived and valued, and handle the bigger more complex implications a land conflict can have for indigenous people. The analysis is based on quotes, or sections from newspaper articles, and in my conclusion I discuss the three major logic’s I found in the material: The economic logic, the environmental logic and the logic of rights.

Gruvindustrin växer i norra Sverige och sedan början av 2000-talet har ansökningar om bearbetningskoncessioner ökat drastiskt. Planerande av gruvor kan dock vara problematiska när de sker i renskötselområden och företrädare för det samiska samhället har kritiserat gruvbolagen för att inte ta hänsyn till samebyarnas synpunkter i sina miljökonsekvensbeskrivningar för nya gruvprojekt. Denna rapport ämnar synliggöra samebyn Jåhkågasska tjielldes perspektiv angående påverkan för deras rennäring av en eventuell gruvetablering i Kallak/Gállok. Med hjälp av en litteraturstudie samt kartläggning i ArcGIS har en scenarioanalys gjorts för att kunna beskriva och bedöma möjliga framtidsscenarier för Jåhkågasska tjielldes rennäring. Därefter har en jämförelse gjorts mellan scenarioanalysen och gruvbolagets syn på gruvans påverkan på rennäringen. Scenarioanalysen visade att samebyn ser en större påverkan på rennäringen än vad gruvbolaget gör. Bidragande orsaker till det är att gruvbolagets miljökonsekvensbeskrivning saknar utredd påverkan av kumulativa effekter, den har en för snäv systemgräns samt att den inte har tagit med berörda renskötares kunskaper om rennäring. Detta gör att det saknas en helhetsbild av påverkan på rennäringen, vilket gör att olika uppfattningar och konflikter uppstått. / The mining industry is expanding in northern Sweden and ever since the beginning of the 21st century the applications for exploitation concessions have increased rapidly. However, the planning of mines can be problematic when it's done in reindeer husbandry areas and representatives for the sami society have criticized mining companies for not taking the sami people’s aspect into account in their environmental impact assessments for new mining projects. This report aims to make visible the perspective of the Sami village of Jåhkågasska tjiellde regarding the impacts on their reindeer husbandry due to a potential mining establishment in Kallak/Gállok. With the help of a literary study and maps created in ArcGIS, a scenario analysis has been made to describe and evaluate possible scenarios for the future of the reindeer husbandry in Jåhkågasska tjielldes. After that, a comparison between the scenario analysis and the mining company's view of the mine’s impact on the reindeer husbandry has been made. The scenario analysis showed that the Sami village sees a greater impact on the reindeer husbandry than the mining company. Causal factors for the different views are that the company's environmental impact assessment lack an evaluation of impacts of cumulative effects, has a too narrow system boundary and does not include the reindeer herders knowledge about reindeer husbandry. This leads to an absence of an overall picture of the impacts on the reindeer husbandry, which has led to different opinions and conflicts.

I Sverige bedrivs idag den största mineralutvinningen på samernas traditionella marker. Samerna har inte några lagligt bindande rättigheter till dessa marker, vilket skapat en politisk konflikt mellan ursprungsbefolkningen och de kommersiella gruvbolagen. Med utgångpunkt i det politiska läget och med särskilt fokus på den planerade gruvan i Kallak syftar denna studie till att studera det kommersiella bolaget Beowulf Minings förhållningssätt till samerna och resursutvinningen på deras marker. Med hjälp av teorierna Carrolls moralpyramid och Social License to Operate (SLO) samt metoden argumentationsanalys vill studien granska hur bolaget legitimerar gruvdriften på samernas marker samt se hur bolaget förhåller sig till samerna och deras sociala tillåtelse. Genom analys av bolagets externa rapportering fann studien att Beowulf Mining främst legitimerar gruvdriften genom att argumentera för de positiva fördelar som gruvdriften kan få för Jokkmokk och dess lokalbefolkning. Studien fann även att bolaget använder sig av det rättsliga ramverket som en särskild legitimering för deras aktiviteter samt att bolaget ger uttryck för att ha ett lokalt stöd från en del av Jokkmokks befolkning. Vidare påvisade analysen att bolaget inte haft någon utförlig relation till samerna och inga muntliga dialoger genomförts. Detta, tillsammans med att samerna sällan omnämns i dokumenten, leder till slutsatsen att gruvbolaget inte kan påvisa några meningsfulla försök till att få samernas tillåtelse av den planerade gruvdriften samt att en bestående relation inte existerar i nuläget mellan de två parterna.

During the summer of 2013, fierce protests broke out against a test-mining operation in Gállok (Kallak) outside Jokkmokk, Sweden. Environmental activists joined with local indigenous Sámi in the protest. The incident made national and international headlines, resonating with other instances of conflict between mining companies and indigenous peoples around the world. This thesis aims to explore political discourses and historical narratives behind those, and other, protests and tensions in relation to mining between, on the one hand, the Swedish state which express – through various institutions – to be a proud 'mining nation' with a firm environmental legislation, and, on the other, indigenous Sámi in the Swedish north. Using discourse analysis in combination with a novel application of concepts from narrative theory (the concept of masterplots), the narratives and ideologies of the national institutions responsible for decision-making in mining affairs in Sweden – the government, the parliament, and the Mining Inspectorate – are investigated by analyzing various written and verbal sources. The investigation show a coherent trend within the institutions in making the Sámi people, their rights to land and water, and Sweden's colonial history towards them and their land, Sápmi, invisible, misunderstood, and/or belittled. Mining is understood as an evidently vital and typically Swedish industry, fundamental for the rise of Sweden as a modern welfare state, and an industry which 'makes the world better' by providing the necessary raw materials for the (assumed) inevitable progress and benefit of (western) technology and (western) civilization. The exclusion of certain histories allow for a hegemony in which a certain future is naturalized, made out to be unavoidable. Furthermore, the plot structures employed to create and sustain the hegemony draw on several colonial masterplots. The conclusion of this thesis is that the hegemonic discourse sustains a colonial attitude towards Sápmi and the Sámi people, without it ever being expressed nor understood as such.

Conflicts between the mining industry and traditional communities have been challenging indigenous peoples’ rights and endangering the environment around the world. The purpose of this study is to gain a broad perspective on the role of media representations in framing (or misframing) justice (Fraser 2009) and in reflecting (or not) media responsibility (Silverstone 2017) when reporting such events. Although recent studies have analysed news media coverage of environmental conflicts from a similar theoretical approach, few studies have addressed this inquiry through narrative analysis. Particularly, considering cases from both developed and developing countries, different media ecologies (mainstream and alternative), and scales of production and distribution (national and international). This is the gap that motivates this study. The material consists of 54 articles from diverse new media sources that have reported on two contemporary mining conflicts: the Renca mining reserve in Brazil, and the Gállok/Kallak iron mine in Sweden. The analysis focuses on how the narrator conducts the stories by mapping and comparing the structural and discursive patterns found in the material. The findings show that, in both cases (Brazil and Sweden), the majority of narratives are grounded in Western-centric perspectives that tend to misframe justice. In contrast, the results suggest that fairer and more responsible narratives are the ones told from an absolute local (Cavarero 2012) perspective.

Climate colonialism is a form of neo-colonialism that turns climate actions into colonial behaviour, this is especially true when the focus is on indigenous peoples. The republic of Marshall Islands is under threat of disappearing because of climate change and even though they want to fight it the United States prefer that they be removed from their homelands. In the Oaxaca region of Mexico, the native population are manipulated or forced to move from their lands because of the growing wind power industry and in Sweden the state has given a questionable greenlight to a company to start building a mine in the middle of the sami-landscape. This thesis argues that all these situations are a form of climate colonialism and follows the theory of neo-colonialism to understand how climate colonialism functions.

Studien utgår från två fall av gruvetablering, Rönnbäcken och Kallak, vilka har liknande utgångspunkter men resulterat i olika utfall. Respektive länsstyrelse har i de två fallen yttrat sig jakande respektive nekande. Studien är ett fall av myndighetsutövning i två fall av bearbetningskoncession och syftar till att förklara varför olika beslut fattats i fallen Rönnbäcken och Kallak. Det teoretiska ramverket utgår från Punctuated Equilibrium theory vilket belyser fyra faktorer av vikt för beslut, yttranden och processen i sig i de två fallen. Utgångspunkten är teoriprövande där det teoretiska ramverket används förklarande i och med de olika utfallen. Studien använder sig av processpårning och analyserar därigenom kvantitet såväl som innehåll och tendenser i bland annat artiklar, protokoll, lagar och yttranden.   Studien utgör ett bidrag till existerande forskningslitteratur inom området gruvnäring och stärker i och med slutsatser, förklaringspotentialen hos Punctuated equilibrium theory. Ytterligare slutsatser innefattar att det avstyrkande yttrandet och beslutet i fallet Kallak tyder på policyförändringar där fallet Kallak mycket väl kan påverka utkomsten i fallet Rönnbäcken. Attention och New participants ses som de viktigaste faktorerna i initiering av policyförändring.