Uppsatsen ämnar besvara frågor kring förändringar i antalet olycksfall som sker i arbetet. I examensarbetet har material från gruvföretaget Boliden Mines använts. Materialet är omfattande i avseende dess tidsmässiga och historiska omfattning samt i sin fullständighet och detaljrikedom. Metodiken utgörs av en sammanställning av blanketter från Bolidens arkiv och en statistisk sammanställning för företagets arbetsolycksfall åren 1931-1999 har genomförts. Detta jämfördes sedan med den nationella olycksfallsstatistiken. Resultatet visar att Boliden Mines är ett representativt företag jämfört med svenska gruvnäringens olycksfallsutveckling. Det finns svårigheter att koppla Bolidens olycksfallsutveckling till yttre faktorer som kan tänkas påverka arbetsmiljön i gruvorna exempelvis svenska lagförändringar eller försäkringarnas utveckling. Olycksfallen samt olycksfallsfrekvensen har historiskt sett upplevt en tydlig nedgång, där olyckor under jord varit fler än de ovan jord, men har haft en snabbare nedgång. De allvarligare olyckorna tenderar att inte följa olycksfallsfrekvensens utveckling, vilket öppnar upp för en diskussion av vilka faktorer som kan påverka olycksfall i arbetet samt vilka former av skador som sker. Ytterligare studier behövs inom ämnet, exempelvis inspektionernas påverkan samt analyser av kopplingen mellan produktion och olycksfall.

Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun. Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av riksintressen.

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa. / Environmental justice has its origin in the US and comes from the African-American Civil Rights Movement. Today the environmental justice rhetoric can be found among researchers and politicians as well as grassroots movements. However, it does not exist in Sweden to a great extent. This study focuses on the debate around the establishment of a mine in Kallak, Sweden, and what kind of rhetoric different actors uses. The content analysis of newspaper articles show that there are both similarities and differences in this debate compared with the global rhetoric of environmental justice.

Gruvindustrin i Norrland har ökat markant de senaste åren tack vare den ökade efterfrågan på malm och mineraler. Sverige är ett viktigt gruvland och intresset för svenska mineraltillgångar har ökat markant de senaste åren. Sverige står för cirka 93 % av all export av malm och mineraler inom EU. Malm och mineraler uppfyller en väsentlig roll i den globala miljöomställningen. Detta har resulterat i att planerna på att öppna upp fler gruvor i Sverige har ökat de senaste åren. Att öppna upp fler gruvor i Norrland kan vara oerhört problematiskt då de tenderar att kollidera bland annat med den samiska kulturen och samernas rätt till att bedriva rennäring. Samerna har en lång historisk koppling till sina områden där de bland annat bedriver renskötsel. Trots att samerna betraktas som ett urfolk pågår en hel del exploateringar på samiska marker. Den aktuella forskningen har kunnat påvisa att det samiska folket påverkats negativt av exploateringar på samiska marker. Ett exempel på detta är gruvnäringen som växer i Sverige vilket innebär att samerna påverkas av gruvetableringar. Denna undersökning har som mål att ta reda på hur samernas kulturarv påverkas av den planerade gruvan i Gállok/Kallak. Den metod som används i denna undersökning är kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyseras består framför allt av nyhetsartiklar, sekundära intervjuer, översiktsplan för Jokkmokks kommun samt Sveriges mineralstrategi. Den empiriska evidensen i denna undersökning tyder på att det är två riksintressen som ställs mot varandra, rennäringen och gruvnäringen. Resultatet i denna undersökning illustrerar att det inte råder någon tvekan om att den samiska kulturen kan komma att påverkas negativt av den planerade järnmalmsgruvan i Kallak. Resultatet i denna undersökning visar också att de ekonomiska intressena väger tyngre än de ekologiska och sociala.

I början av 2023 presenterade det statligt ägda bolaget LKAB att de har hittat den största källan av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Detta är av stor betydelse för den gröna omställningen och kan minska Europas beroende av Kina, som idag har ett nästan monopol på marknaden för dessa metaller. Samtidigt skulle LKAB:s planerade gruvanläggning hota att klyva Gabna samebys renbetesmarker itu och därmed äventyra deras kultur och sätt att leva, vilket givit upphov till en medial konflikt. Syftet med denna studie är att analysera hur LKAB och Gabna sameby använt sig av inramningar i samband med konflikten. För att uppnå syftet har en tematisk analys utförts på mediamaterial som framkommit sedan LKAB:s utannonsering av fyndet. Utifrån den tematiska analysen kunde det fastslås att LKAB använder sig probleminramningar, diagnostiska inramningar och lösningsinramningar. Gabna sameby använde sig, å sin sida, av probleminramningar, diagnostiska inramningar, moraliska inramningar och lösningsinramningar.

Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges skyldigheter i att respektera mänskliga rättigheter. Trots detta har svenska staten upprepade gånger kritiserats för att inte respektera sina folkrättsliga förpliktelser gentemot urfolksrätten, inte minst i samband med gruvindustrins exploatering av mark i det samiska renskötselområdet. Mot bakgrund av denna problemställning undersöker uppsatsen hur staten har resonerat kring rennäringens rätt till mark respektive gruvnäringens intresse av mark. För att belysa statens ställningstaganden analyserar uppsatsen propositioner från år 1977 fram till regeringsskiftet 2022. Det empiriska materialet visar att staten har resonerat kring samernas rättigheter som legitima och relevanta och uttrycker en vilja att främja och skydda rennäringens rätt till mark i det samiska renskötselområdet. Dessutom har staten, i sitt resonemang, stärkt rennäringens rätt till mark över tid. Statens argumentation är däremot otydlig och bitvis motsägelsefull när rennäringens markrättigheter kommer i konflikt med gruvnäringens markintresse. Stora samhällsintressen kan vara skäl för att främja gruvnäringens intresse framför rennäringens rättigheter. Denna studie kan däremot visa, i motsats till genomgången av tidigare forskning, att staten inte enkom främjar gruvnäringens intressen.I uppsatsen har argumentationsanalys använts för att identifiera och värdera regeringars resonemang och ståndpunkter i det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Will Kymlickas, PerOla Öbergs och Daniel Naurins forskning kring rättigheter och intressen.

Det fynd av sällsynta jordartsmetaller som gjordes i Kiruna i början av året 2023 hyllas för att ha potential att bidra till framväxten av grön teknik. Samtidigt skulle en gruva på denna plats klyva ett traditionellt renskötselområde i två separata delar. I uppsatsen tillämpas Politisk utilitarism och Rättvisa som Skälighet för att upptäcka möjliga riktlinjer för huruvida en gruva är tillåten på mark som redan används som renskötselområde. Då teorierna leder till två motsatta slutsatser presenteras ett förslag om att anta nerväxt som en alternativ strategi för att uppnå en grön omställning, vilket gör att beslutsproblemet tar en ny form och möjliggör för teorierna att mötas i sin vägledning.